Västerbotten Umeåprojektet, Västra länken
Fordonstrafiken genom centrala Umeå orsakar både trafikproblem och dålig luft. Lösningen är en ny ringled runt Umeå. Ringleden är öppen för trafik och under 2025 kommer återstående besiktningsanmärkningar att åtgärdas.
Vad?
Varför?
Nuläge
Kostnad
Om projektet
Umeå är Norrlands största stad och tidigare passerade både E4 och E12 med mycket tung trafik genom staden med stora miljö och trafiksäkerhetsproblem som följd. E4 är idag flyttad från centrum till den östra länken (Kolbäcksleden) som är en del av den nya ringleden.
E12 har varit tillfälligt lagd till den Östra och Norra länken under byggandet av den Västra länken. I och med att Västra länken öppnades i otober 2024 så flyttas E12 till sitt slutliga läge på Västra länken. Full effekt av projektet nås i kombination med Umeå kommuns åtgärder i centrum för väg 503, gamla E4.
Nyheter
Tidsplan
Entreprenad 8, Ny E12, Klockarbäcken - Umeälv är färdig och trafikerad sedan hösten 2021. Byggtiden för entreprenaden var tre år.
Entreprenadindelning, Västra länken
Västra länken är indelad i tre entreprenader eller delar. Hela Umeåprojektet består av tio entreprenader där övriga sju delinvigdes 2012 och har varit trafikerade sedan dess.
Mer om projektet
Undrar du vad som händer nära dig, eller är du nyfiken på vårt arbete med hållbart resande, mobility management? Här nedan har vi samlat mer information om Umeåprojektet.
Under hela Umeåprojektet har våra entreprenörer informerat via byggdagböcker på respektive entreprenads webbsida. Nu är det byggdagboken för entreprenad 10 som är aktiv. Här kan du följa hur arbetet går.
Entreprenad 10: Ny E12, bro över Umeälv
Under årens lopp har flera filmer tagits fram i Umeåprojektet, bland annat drönarflygningar från byggandet av Västra länken.
De är samlade på youtube i en spellista, (öppnas i nytt fönster.)
Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Trafikverket (före detta Vägverket) arbetat med att flytta ut trafik från Umeå centrum.
Bakgrund
Trafikverket har tidigare utrett ett nytt vägsystem under namnet Umeåprojektet. Detta ledde till en rad arbetsplaner, varav delen över Röbäcksslänten överklagades till regeringen som därefter avslog planen. Motiven var att förslaget inte på ett avgörande sätt skulle förbättra trafiksituationen samt att projektet skulle medföra omfattande intrång i jordbruks- och naturområden.
1990 Umeå kommun reserverar mark för en inre ringled runt Umeå, bro över Umeälv, en väg över Röbäcksslätten och en bro vid Backens kyrka.
1991 Umeå kommun lämnar in förslag om ny E4 längs Kolbäcksvägen och Kolbäcksbron. Vägarna blir den stora valfrågan, Centerpartiet vinner på sitt motstånd mot Kolbäcksvägen och slättvägen (Röbäcksslätten).
1992 Det blir inga statliga pengar till Kolbäcksvägen.
1993 Vägalliansen, S,M,FP och KD presenterar sitt vägpaket. E4:ans dragning lämnas utanför paketet.
1996 Umeå kommun öppnar för att dra E4 i ett västligt läge, genom I20:s område.
1997 Den första delen av Umeåprojektet. En ny cirkulationsplats i lasarettskorsningen börjar byggas.
1998 Kolbäcksbron börjar at byggas, invigs 2001-09-05.
År 1999 gjordes en omstart av projektet, med översyn av tidigare planering, under arbetsnamnet ”Umeåprojektet 2”.
1999 Regeringen upphäver Vägverkets fastställelsebeslut av arbetsplan (1999-03-04). (E4 sydost Röbäck - öster, Röbäck öster Prästsjön - Klockarbäcken - Väg 363.)
1999 Förstudie enligt miljöbalken påbörjas
2001-2002 Vägverket upprättar en vägutredning för tre alternativa vägförslag - Inre läge med tunnel, yttre läge Öster Prästsjön samt ett kombinationsalternativ av dessa lägen.
2002 Vägutredning klar.
2003 Detaljprojektering av etapp 1 påbörjas.
2004 Vägverket Region Norr överlämnar vägutredningen till Vägverkets huvudkontor för begäran om tillåtlighet.
2005 Miljökvalitetsnormen (MKN) införs.
2006 Uppdatering av trafikprognoser.
2002-2007 Frågan om Västra länken går in i ett dödläge där Vägverket inte kommer frammåt vare sig med finansiering eller arbetsplan.
2007 Återkallan av begäran om tillåtlighetsprövning.
2008 Finansiering i Närtidssatsningen.
2009 Upphandling av Norra och Östra länken. Byggstart entreprenad 1, 6 och 7. Vägdirektör Lena Dahlgren tar ställning till Umeåprojektet del 2.
2010 Byggstart entreprenad 2 och 5. Trafikverket beslutar att upprätta tre arbetsplaner med godkända miljökonsekvensanalyser för Västra länken.Färdigställande av entreprenad 1, 4 och 6. Start detaljprojektering entreprenad 8 och 9.
2011 Byggstart entreprenad 3.
2012 Beslut om Västra länkens dragning. Färdigställande av Norra och Östra länken, entreprenad 2, 3, 5 och 7. Delinvigning av Norra och Östra länken.
2014 Arbetsplanerna för Västra länken återförvisas.
2015 Väghållningsmyndigheten påbörjar lokaliseringsprövning.
2016 (maj) Vägplanen för Västra länken skickas till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning för fastställelseprövning.
2017 (jan) Vägplanen fastställs av Juridik och planprövning.
2017 (feb) Fastställelsen av Västra länken överklagas till regeringen.
2018 (dec) Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagan mot Västra länken.
2019 Västra länken, den sista delen i Umeåprojektet börjar byggas.
Umeåprojektet har startats om tidigare
1997 inleddes arbetet med att skapa en ringled i Umeå genom att bygga en ny cirkulationsplats vid stadens södra infart. Fyra år senare invigdes Kolbäcksbron, ett arbete som avslutade fem av de delprojekt som ingick i den första delen av Umeåprojektet.
2008 beviljades Umeåprojektet finansiering via Närtidssatsningen och den andra delen av Umeåprojektet inleddes. Projektet delades under 2009 upp i nio olika entreprenader och byggandet av entreprenad ett och sju började tidigt under hösten. 2012 stod sju av entreprenaderna färdiga. Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord.
Färdiga entreprenader
Under år 2010 blev tre av entreprenaderna färdiga. Det var entreprenad 1 (E4, Syd - Östteg), 4 (E12, Morkullevägen) och 6 (E12, Vägbro över ny järnväg). Under 2012 blev ytterligare fyra entreprenader klara. Det var entreprenad 2 (E4 Porfyrvägen–E4 Norr (Kolbäcksleden), 3 (E4 Sandahöjd–E4 Norr (Kolbäcksleden), 5 (E12, Hissjövägen–Ersboda (I20-skogen)) och 7 (E12 Hissjövägen–Vännäsvägen).
Östra och Norra länkarna omfattar två mil och den 6 oktober 2012 delinvigdes de.
Byggandet av Västra länken stör trafikanter, närboende och näringsidkare i och runt Umeå. För att hitta lösningar som minskar störningarna initierade Umeåprojektet ett Mobility management (MM) projekt på entreprenad 8.
Mobility management i byggskedet
...är ett koncept för att främja hållbara resor och transporter samt ett sätt att minska trafiken genom byggarbetsplatsen. Åtgärder ska ge en utformning och ett utbud för ökad användbarhet, säkerhet och konkurrenskraft för gång, cykel, kollektivtrafik samt samåkning gentemot ensamåkande i bil. Detta kombineras med beteendepåverkande åtgärder som effektivt minskar bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Kort sagt handlar mobility management i byggskedet om att hitta, utveckla och informera om valmöjligheter.
Mobility management och Covid -19
Nästan samtidigt som detta projekt startade kastades samhället in i en pandemi. För projektets del innebar det en rad olika anpassningar. Vi har inte haft möjliget att träffas fysiskt, hela projektet har genomförts digitalt. Den fysiska informationsturnén som var planerad fick ställas in och istället genomförde vi en digital föreläsning. Men framför allt har vår planerade testresenärsaktivitet för kollektivtrafiken lagts på is.
Mobility management projektet och vad vi gjort
Projektet startade i slutet av mars 2020 och har pågått till sommaren 2021, i samband med att trafikomläggningen av E12 till Klockarbäckens industriområde upphörde. Projektet har riktat in sig på fyra huvudområden: Informationsturné med fokus hållbart resande, nudgingaktiviteter, testresenärsaktiviteter för elcykel samt testresenärsaktiviteter för kollektivtrafik.
Slutrapport (pdf-fil, 1,8 MB, öppnas i nytt fönster.)
Deltagande samverkansaktörer: Trafikverket, Region Västerbotten, Umeå kommun, Vännäs kommun, Länstrafiken i Västerbotten, Inab, Umeå Cykelsport, Transdev, Ultra, Norrtåg, Vy, DB Schenker, Ålö, Kyl- & Frysexpressen, Fazer/Skogaholm, Sweco, Peab, Ica Kvantum Kronoparken och K-Rauta.
-
Intresserad av att cykla mer i vardagen?
Umeå kommuns cykelkarta hittar du här!
Aktiviteter i projektet
Informationsturné med fokus på hållbart resande
(Informationsturné = digital föreläsning pga pandemin.)
- Digital föreläsning via Zoom om hållbart resande och resfria möten.
- Inbjudan till företag inom Klockarbäcken och via samverkansaktörerna. Cirka 60 deltagare. Uppföljning efter föreläsningen.
Nudgingaktiviteter
Informationsfilmer
- Informativ film med fokus på:
‒ Västra länken
‒ Omledningssträckan vid Klockarbäcken
‒ Arbetsmiljö och tredjeman – vi måste hjälpas åt!
‒ Hållbara resealternativet cykel och att det funkar fint att cykla till/från Klockarbäcken - ”Bekännelser från en elcykelsadel”
-Intervjuer med två testelcyklister, hur är det att byta bilen mot elcykel till och från jobbet?
Testresenärer elcykel
- Cyklar från Umeå kommun, servicesamverkansaktör, digital anmälan/uppföljning etc i samverkan.
- En första ”provomgång” genomfördes under nov/dec 2020 (testa upplägg etc), samverkan med K-Rauta, tre anställda som testar på i den första omgången.
- Ny omgång med fler företag från Klockarbäcken i mars/april 2021
‒ De som deltog var anställda från DB Schenker (4 st), Fazer/Skogaholm (2 st), Kyl & Frysexpressen (1 st).
‒ Långtidsuppföljning hösten 2021.
Testresenärsaktivitet kollektivtrafik
Planerades i samverkan under hösten 2020.
- Tåg och Buss, Umeå-Vännäs, samt inom berört område på Klockarbäcken.
- Tanken var att genomföra när/om pandemin tillåter. Tyvärr hann byggets behov passera då pandemin blev mer långvarig än någon haft möjlighet att förutse.
- Möjligheten att genomföra i samverkan kvarstår även efter Trafikverkets projekt avslutats.
Minns du en grön buss?
Det är inte första gången Umeåprojektet genomför ett Mobility managementprojekt
2011 var Umeåprojektet ett av de första investeringsprojekten i Sverige som genomförde ett Mobility managementprojekt.
Då hade Trafikverket ett sektorsansvar och de ekonomiska förutsättningarna var helt annorlunda än idag. Vi insåg tidigt i Umeåprojektet att kombinationen med expanderande bostadsområden på Tomtebo och Tavleliden, den hårt trafikerade korsningen vid Kolbäcksvägen/Ålidbacken och byggandet av en ny E4 var en dålig kombination, både för våra byggnadsarbetare och för alla trafikanter och pendlare.
Grön direktbuss för att slippa sitta i bilköer
För att minska trafiken genom byggarbetsplatsen, förändra resevanor och skapa en bättre trafikmiljö under byggtiden startade vi ett Mobility management projekt inom Umeåprojektet i samarbete med "Hållbart resande", som senare blev "Be green Umeå". Inom projektet skapades flertalet mobility management aktiviteter. Vi hade bland annat en egen grön buss (som verkligen syntes på den tiden, då inga andra bussar var gröna) som fungerade som en direktbusslinje från Tomtebo till Vasaplan via de stora arbetsplatserna Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Som testresenär på buss fick du lova att lämna bilen hemma ett visst antal dagar i veckan och i gengäld fick du prova att åka buss gratis en period.
Testcyklist på elcykel
Elcykeln hade just börjat att etablera sig som företeelse i Sverige och vi ville lyfta den som ett alternativ till att pendla med bil. Projektets testcyklister cyklade tillsammans flera varv runt jorden och elcykeln kom för att stanna.
Badbussar för minskad trafik vid brobygge och ökad tillgänglighet
Under sommaren satte Umeåprojektet in badbussar för att minska biltrafiken förbi brobygget vid Nydalabadet på Kolbäcksvägen, vi ville även öka tillgängligheten för de som kanske inte kunde ta sig till badet.
Kvarstående effekter
Samarbetet med Hållbart resande och Be green Umeå lade grunden för en ökad medvetenhet bland Umeåborna och idag, elva år efter Umeåprojektets Mobility managementprojekt på Tomtebo finns resultaten fortfarande kvar, med ökad turtäthet på bussslinjerna, planering av gång- och cykelvägar i bostadsområdena för att främja cykelpendling, utbredd användning av elcyklar, en medvetenhet om hållbara transportsätt samt det lite udda slalomglasögonmodet. Japp - du läste rätt, slalomglasögon... Våra testcyklister insåg tidigt att ska man röra sig med elcykel i ur och skur, året runt, så kräver vädret ibland slalomglasögon för att hålla snöglåpet eller knotten borta och sikten fri. Utan att veta det skapade testcyklisterna ett nytt funktionsanpassat mode.