Så tar vi hand om Gotlands vägar i vinter
Vintrarna på Gotland kan vara tuffa. Snabba växlingar i vädret mellan plus och minus påverkar trafiken. Vi och vår entreprenör är väl förberedda och med höjd beredskap redo att bekämpa halka och snö t o m april 2025.
– Vi har beredskap dygnet runt, god planering och nära samarbete med andra myndigheter för att göra rätt bedömning och rätt insats vid rätt tidpunkt. Trafikantens ansvar är att följa väderläget och myndigheternas rekommendationer inför och vid dåligt väder. Det är tillsammans som vi kan göra vintervägarna framkomliga och säkra, säger Bob Kolmodin, enhetschef på Trafikverket.
Vi följer väderläget och är i beredskap dygnet runt
Närheten till havet på Gotland kan ge snabba väderomslag som påverkar trafikläget. Temperaturen kan växla snabbt och vissa väder ger stora mängder snö på kort tid. Snökanoner och blåst vid kusten kan ge snödrev som döljer vägarna. Hård vind kan polera vägbanorna så att snön blir till blankis.
Tillsammans med våra entreprenörer har vi goda möjligheter att förutsäga risken för vinterväglag och halka dygnet runt. Trafikverket har 775 väderstationer över landet som dygnet runt ger information i realtid om temperatur, vind, nederbörd och bilder av väglaget. Utöver det får vi prognoser via vädertjänster och följer SMHI:s vädervarningar dygnet runt.
Vi är väl förberedda för olika vädersituationer, både normalt och besvärligt väder. Vid vädervarning förbereder vi oss tillsammans med entreprenören och samverkar inför dessa. Vi anpassar efter behov med eventuella extra resurser. Vi har metoder för att trappa upp vår vinterväghållning i förhållande till de vädervarningar som finns.
Mer om Trafikverkets väderinformation: Trafikverkets väderinformation VViS - Bransch
Så arbetar vi för att bekämpa halka
Vi tar hand om Gotlands vintervägar genom att ploga och sanda. Sedan vintern 1986/1987 i princip saltfritt på ön. Det fungerar eftersom Gotland är en ö utan den genomfartstrafik andra län har, och för att du som kör bil på Gotland tar ansvar genom att anpassa hastigheten och att ha vinterdäck.
Undantaget är Hamnbacken i Visby där vi sedan 2019 valt att salta för att säkerställa framkomligheten. De tunga transporterna från färjorna som är lastade med livsmedel, post och övrigt gods har haft problem att komma upp vid pågående snöfall eller extrem halka just där.
När kommer plogbilen och sandbilen till dig?
Vi har ansvaret för att snöröja och halkbekämpa de statliga vägarna, men vi kan inte göra det på alla vägar samtidigt. När plogbilen och sandbilen kommer beror främst på hur trafikerad din väg är. Vi vidtar åtgärder först där det går mest trafik och det gör mest nytta. På vägar med mindre trafik är kraven lägre.
Våra kartor visar när plogbilen kommer till din väg och vi börjar sanda. Välj Gotlands län:
När kommer plogbilen till din väg? - www.trafikverket.se
Du som trafikant bidrar också till trafiksäkerhet och framkomlighet
Trafiken är ett samspel och alla som kör på vägen påverkar trafiksäkerheten. Du kan medverka till en högre säkerhet och framkomlighet genom att hålla dig informerad, följa rekommendationer och anpassa din beteende och förberedelser:
- Följ väderleksrapporten via exempelvis SMHI för att förstå när du kan ge dig ut, vilka vägar du bör välja eller när du bör skjuta upp din resa.
- Följ myndigheternas rekommendationer - viktigt inför och vid dåligt väder.
- Om du måste ge dig ut i besvärligt väder - anpassa hastigheten efter väglag och avsätt mer tid för resan.
- Håll avstånd till bilen framför. Ditt körsätt har stor betydelse för säkerheten.
- Undvik omkörningar – särskilt av plogbilar och två plogbilar efter varandra, sk tandemplogar.
- Ha rätt utrustning för din bil. Bra vinterdäck, snöskyffel, bogserlina och startkablar.
- Ha rätt utrustning för dig. Varma kläder, reflexväst, något ät- och drickbart, filt och fulladdad mobil.
Karta med information om vägarbeten/störningar: Trafikinformation vägkarta - www.trafikverket.se
Arbetet för förbättrad luftkvaliteten i Visby fortsätter
Region Gotland genomför sedan 2023 mätningar av luftkvaliteten i Visby som visade på förhöjda värden av mängden små partiklar i luften, som kallas för PM10. Det innebar att vi under vintern 2023 – 2024 genomförde ett försök i Visby där sandningsmaterialet byttes från makadam av kalkberg till makadam av porfyr hämtad från Oskarshamn. Porfyr dammar mindre än kalksten.
För att dra säkra slutsatser behöver detta försök även fortsätta under vintern 2024 – 2025. Vårt samarbete med region Gotland för att gemensamt hitta metoder för att mäta och förbättra luftkvaliteten fortsätter därmed.
Trafikverket höjer förmågan att hantera händelser på vägarna inför vintern
Inför stundande vinter har Trafikverket lämnat över uppdraget till regeringen där vi redogör för förbättringsåtgärder och en handlingsplan för förbättrad vinterväghållning:
Läs mer här: Vi höjer förmågan att hantera händelser på vägarna inför vintern
Frågor och svar
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vinterväghållning på Gotland.
Vi på Trafikverket utför inte vintervägunderhåll utifrån en fast budget. Vintervägunderhållet utförs istället mot ställda kriterier för när det ska startas, åtgärdstider och på färdigt resultat.
När det gäller snöröjning har vi samma kriterier som resten av landet. Dock skiljer sig metoderna för halkbekämpningen, men det beror inte på ekonomiska skäl utan att historiken med att Gotland ska vara saltfritt.
Entreprenörerna ersätts vanligtvis per kilometer de utfört åtgärder och får betalt per ton sand och kilometer när de sandar. För att snöröjningsåtgärder ska bli bra utförda finns det ett incitament för entreprenören att göra ett bra initialt arbete då ojämnheter uppkomna i anslutning till snöröjningen ska ingå i arbetet och de ersätts således inte extra. Entreprenörerna ersätts först då godkända resultat är uppnådda på en sträcka.
Vår entreprenör har krav att snöröja hela vägens område, men inledningsvis plogas vägbanan. Därefter snöröjer entreprenören ytor som finns på sidan av vägen, det kan exempelvis vara så att det blåser och snödrevet som blåst ut över vägen behöver tas bort.
Entreprenören har dessutom ett krav på sig att upprätthålla en jämnhet på vägen. Det innebär att de ska jämna till vägen ifall det uppstått spår.
När det töar börjar våra vintervägar att släppa, eller modda som det kallas, och då har entreprenören krav på sig att åtgärda det.
Vi ställer ett så kallat jämnhetskrav på entreprenören, det vill säga att efter plogning ska vägen vara jämn. Det innebär att vi kan få så kallad vinterväg där vi har ett lager med packad snö.
Du som har en fastighet som angränsar mot våra vägar är skyldig att kunna ta emot den snö som kommer från ordinarie vintervägunderhåll. Ansvaret för att underhålla anslutningar ut mot vår väg ligger på den som har ansvaret för anslutningen, exempelvis vägföreningen.
På Gotland har vi haft saltfritt vintervägunderhåll sedan vintern 1986/1987.
I början på 80-talet fanns det ett riksomfattande projekt som kallades ”minsaltprojektet”. Man ville utreda och hitta nya metoder för att, av miljöskäl, få ned mängden salt som användes. Vid utvärderingen av resultatet för Gotland konstaterades mycket positiva provresultat. Därefter fortsatte försöksverksamheten för att sedan övergå till att bli permanent.
Orsaken till att resultatet på Gotland blev så positivt kan förklaras av följande:
- Trafikanterna tar sitt ansvar genom att anpassa hastigheten och att ha bra vinterdäck.
- Det är lätt att nå ut med information till trafikanterna (ö-läget).
- Gotland har ingen genomfartstrafik (ö-läget).
- Gotland har korta res- och pendlingsavstånd.
Olycksstatistik för perioden november till mars som togs fram när saltfritt påbörjades.
3 år före saltfritt infördes Snitt 58 olyckor per år
9 år efter att saltfritt infördes Snitt 52 olyckor per år
Bakgrunden till det är en omfattande undersökning som genomfördes vintern 1994/1995. Vi jämförde och tittade på påverkansfaktorer som typ av beläggning släta/grova, sandat/osandat, vanlig sand/bergkross.
På provsträckorna mätte vi friktionen med instrument omedelbart efter åtgärd och därefter var 30:e minut upp till 2 timmar. Samtliga mätningar utfördes av samma person med samma bil och mätinstrument.
Av resultatet framgick avseende friktion:
- Att grov beläggning är bättre än slät.
- Att bergkross är något bättre än vanlig sand.
- Att ingen skillnad i friktion kunde uppmätas mellan sandade och osandade sträckor inte ens inom 30 min från åtgärd.
Sanden ligger inte kvar där det är högre hastigheter. Positiva effekter av sandning kan uppnås för framkomlighet (ej halka) i korsningar, backar eller utsatta platser, sand i en ytterkurva kan hjälpa lite även om den åkt ut i kanten.
Med anledning av detta infördes den halkbekämpning vi har i dag.
Alla dessa metoder har provats och av olika orsaker har vi valt att inte fortsätta med någon av dessa.
Varm sten dammade så pass mycket så att det blev trafikfarligt. Dessutom kan den varma sanden endast användas i närheten av där den värms upp, vilken i försöken var asfaltverk.
Socker handlar i så fall om en blandning med salt och socker, vilket innebär att det inte är saltfritt. Dessutom finns det studier som påvisar att vilt söker sig upp till vägen i en större utsträckning när man använder metoden med socker/salt.
CMA, vilket står för kalciummagnesiumacetat, är mycket dyrare. Cirka15-20 gånger dyrare, vilket inte är ekonomiskt försvarbart. När CMA läggs ut får man initialt, de första 20 minuterna, en sämre friktion vilket också diskvalificerar metoden i exempelvis backar.