Riksrevisionen granskar nationell plan för transportinfrastrukturen

Riksrevisionen menar att det i nationell plan 2022-2033, till skillnad från planen 2018-2027, saknas ett statistiskt samband mellan bedömd samhällsekonomisk lönsamhet för en åtgärd och sannolikheten för att den ingick i planen. Det gäller både för Trafikverkets förslag till nationell plan och för regeringens fastställelse av planen.

Enligt Riksrevisionen valde Trafikverket och regeringen bort många åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet, och valde i stället flera åtgärder som bedömdes vara samhällsekonomiskt olönsamma. Riksrevisionens slutsats är att investeringarna i planen 2022-2033 bidrar till målen men att de inte är de mest samhällsekonomiskt lönsamma.

Möjligheter till ett effektivt planförslag begränsades

Riksrevisionen lyfter att regeringens styrning begränsade möjligheterna till ett effektivt planförslag. Regeringen angav i uppdraget till Trafikverket att planen från 2018 skulle fullföljas, vilket hindrade Trafikverket från att föreslå att åtgärder från planen togs bort eller omprövades.

Riksrevisionen menar också att regeringen i beslutet uteslöt de få åtgärder som Trafikverket hade möjlighet att föreslå på eget initiativ, och att regeringen ersatte åtgärder som Trafikverket hade föreslagit, med mindre samhällsekonomiskt effektiva åtgärder.

Regeringen pekade också ut specifika nya åtgärder som skulle ingå i Trafikverkets planförslag, trots att det inte fanns något utrymme i budgeten. Samtidigt kritiseras Trafikverket för kostnadsökningar i projekten. Sammanfattningsvis menar Riksrevisionen att det ekonomiska utrymmet begränsar framtida regeringars handlingsfrihet att utforma sin infrastrukturpolitik.   

– Trafikverket välkomnar granskningen. Vi fortsätter att arbeta med kostnadsstyrning och kontroll. Inom kort kommer vi att redovisa vårt inriktningsunderlag till regeringen, och ser därefter fram emot kommande direktiv från regeringen, säger Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering på Trafikverket.