Vägtrafikens utsläpp i princip oförändrade
Preliminär statistik visar att utsläppen av växthusgaser var oförändrade under 2023 jämfört med 2022. Fordonsflottan blev något mer elektrifierad och energieffektiv och trafiken ökade något.
Andelen biodrivmedel och el inom vägtrafiken var ungefär densamma 2023 som 2022 om cirka 31 procent. Biodrivmedelsmängden var i princip oförändrad då reduktionsplikten för 2023 var densamma som 2022, medan elanvändningen ökade något. Detta ledde sammanlagt till i princip oförändrade utsläpp och att effektiviseringseffekten uteblev. Året innan var utsläppsminskningen 12 procent för vägtransporter.
Stora förändringar väntar 2024 och utsläppen kommer att öka
Från 1 januari 2024 sänktes reduktionsplikten för bensin och diesel från 7,8 procent respektive 30,5 procent till 6 procent för både bensin och diesel. Utsläppen kommer därför att öka under året.
– Våra scenarier visar tydligt att det krävs både en fortsatt elektrifiering, effektivisering och en ökad biodrivmedelsandel för att nå målen. Enbart elektrifiering räcker inte, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.
Betydande gap till det nationella klimatmålet och EU:s ESR-mål
Trafikverket bedömer att det svenska målet om minst 70 procents minskning av transportsektorns utsläpp inte nås till 2030 med dagens användning av biodrivmedel. Målet omfattar inrikes transporter exklusive inrikes flyg. Gapet till att nå Sveriges EU-åtagande inom ESR i perioden fram till och med 2030 är också betydande.
Trafikverket rapporterar varje år
Enligt klimatrapporteringsförordningen har vi ansvar för att beräkna utsläpp av koldioxid för väg- och järnvägstrafik. Det årliga PM:et över vägtrafikens utsläpp visar utvecklingen i förhållande till svenska och europeiska utsläppsmål och innehåller preliminära data. Slutlig redovisning av utsläppen från vägtransporter sker i slutet av 2024 via Naturvårdsverket.
Fakta EU:s klimatmål och Sveriges åtagande
- Utsläpp från förbränning av fossila drivmedel från den svenska vägtrafiken regleras bland annat genom EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) där även till exempel jordbruket ingår.
- Genom ESR tilldelas varje medlemsstat under åren 2021–2030 en årlig utsläppskvot för hela perioden och om vi inte når det får vi betala böter.
- Sveriges tilldelning 2030 motsvarar en minskning med 50 procent jämfört med de svenska ESR–utsläppen 2005.
- Till detta finns även flexibilitetsmekanismer med möjlighet att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i andra sektorer och länder.