Höga flöden – så påverkar det infrastrukturen

Under lång tid har medelnederbörden per år ökat i Sverige, även om det finns skillnader mellan olika delar av landet. Samtidigt sker en förändring mot ett varmare klimat vilket beror på hur utsläppen av växthusgaser utvecklas. Med förväntade klimatförändringar kommer regnfallen att bli mer intensiva och skyfall blir vanligare. Det ger en högre risk för översvämningar. Förändringar i temperaturen väntas också påverka snösmältning och avdunstning.

Höga flöden påverkar avvattningssystemen: trummor, brunnar, diken och dräneringsledningar. Risken för erosion, bortspolning, översvämningar, ras och skred ökar. Så kallade slamströmmar kan sätta igen vägtrummor och rörbroar så att vägbanken eller banvallen riskerar att spolas bort.

Broar och tunnlar är särskilt sårbara 

Broar och trummor under väg- och järnvägsbankar är särskilt sårbara. Tunnlar, särskilt i lågpunkter, är speciellt utsatta om dräneringssystem och pumpar inte räcker till. Skyfall i urban miljö är också svåra att hantera eftersom stora delar av marken är hårdgjord och avrinningsmöjligheterna blir begränsade.

Så påverkas vägarna

Stora vattenmängder som forsar fram kan underminera och spola bort vägar. Vid hastiga flöden klarar avvattningen inte av att transportera vattnet från den ena sidan av vägbanken till den andra. Ofta handlar det om att trummor slammar igen, men skyfall kan också riva loss material som täpper till. Vid vårflod är isproppar ganska vanliga.

Mötesseparerade vägar är ofta bra byggda, och trummorna generellt i bättre skick, men dessa vägar kräver stora insatser och högre samhällskostnad för att besiktigas – bland annat stängda körfält på sträckor där man inte kan leda om trafiken. På höga vägbankar handlar det både om hög kostnad och lång tid för att återställa vägen till normal användning.

Så påverkas järnvägen

Järnvägen har till viss del samma utmaningar som för vägarna, med broar, höga bankar och tunnlar som sårbara punkter – åtminstone vad gäller trafikpåverkan och kostnader för att återställa efter skada. En låg bank löper visserligen högre risk att spolas bort eller översvämmas, men kan vara enklare att återställa.

Elektrisk utrustning som signalställverk och kopplingscentraler är känsliga för inträngande vatten. Järnvägens sårbaraste delar är annars äldre, smala bankar med branta släntlutningar uppbyggda av finkornig jord. Extra utsatta blir de i snedlutande terräng.

Precis som på väg ställer igenvuxna diken, täta dräneringar och igenslammade trummor till problem. I övrigt är det svårt att jämföra järnväg med väg, eftersom järnvägsnätet är mycket mindre omfattande. Vägar drabbas dessutom av andra slags skador vid till exempel tjällossning – även om jämförbara problem med dålig bärighet också kan uppstå på järnväg.

Vi inventerar trummor och riskplatser

På vägsidan pågår en truminventering, som ska leda till att vi kan förebygga många problem. Vårt mål är att ha samlat in data om samtliga vägtrummor 2025. Med vägtrumma avses här en trumma tvärs vägen, inte sidotrummor längs med vägen. På järnvägen finns drygt 20 000 järnvägstrummor, som i princip samtliga är registrerade i våra förvaltande system.

Vi identifierar också platser med förhöjda risker för ras eller skred, erosion, översvämning, och bortspolad bank på ett systematiskt sätt. På vägsidan är många av riskpunkterna inventerade och på järnvägssidan har vi fastställt motsvarande metodik och arbetar med att få igång provinventeringar, innan vi kan inventera mer systematiskt.

Att tänka på som trafikant och resenär

Information om eventuellt avstängda vägar eller järnvägar på grund av höga flöden finns under Trafikinformation som du når via förstasidan på vår webbplats
Startsida - www.trafikverket.se

Som resenär kan du också vända dig till ditt tågbolag för mer information om störningar.

Hur du anmäler höga flöden

Om du vill anmäla höga flöden som påverkar väg eller järnväg kan du kontakta Trafikverkets kundtjänst 0771-921 921, den är öppen dygnet runt. Larm om risk för skada tas alltid på allvar.