Schaktmassor är en viktig resurs

De massor som uppkommer kan antingen användas som material i projektet eller så blir de ett överskott. Idag genereras allt från några hundra, till flera miljoner kubikmeter massor i form av jord, sand, grus, berg eller andra naturligt förekommande material. Vid den årliga dikesrensningen, som görs längs statliga vägar, uppstår till exempel cirka åtta miljoner ton jordmassor.

Vi vill minska den negativa påverkan på miljön

Hantering av massor ger upphov till damm och partiklar, påverkar grundvatten och genererar utsläpp från maskiner och transporter. När de flyttas kan de också bidra till spridning av eventuella föroreningar och invasiva arter. Vi eftersträvar därför en så lokal användning av material som möjligt, och att det ska ske resurseffektivt, samhällsekonomiskt, miljöriktigt och med god landskapsanpassning.

Vi har projekt tillsammans med, bland andra Sveriges Lantbruksuniversitet och Halmstad högskola, där syftet är hitta hållbara lösningar på hantering av massor med frön och växtdelar från invasiva arter. Mer information finns längst ner på sidan.

Samarbete och dialog för bättre masshantering

Masshantering är en komplex fråga och för att nå en framtida hållbar, eller cirkulär, masshantering arbetar vi tillsammans med andra inom branschen. Ingen aktör kan lösa hela kedjan på egen hand. Vi samarbetar till exempel med Chalmers i två projekt som rör cirkulär projektering och nyckeltal för att mäta cirkulariteten för masshantering.

En grov uppskattning är att cirka 80 procent av alla väg- och järnvägsprojekt har ett massöverskott. Det beror delvis på att massorna har för dålig teknisk kvalitet för att användas. Det arbete vi gör idag tillsammans med andra aktörer ska leda till en mer hållbar hantering i framtiden.

När vi förbättrar vår masshantering bidrar vi till de svenska miljökvalitetsmålen, främst giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, biologisk mångfald, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö och begränsad klimatpåverkan och vi sparar kostnader. Vi bygger ny kunskap när vi arbetar i våra projekt och genom satsningar på forskning och innovation och olika samarbeten.

Vi kan minska transportkostnaderna

Genom ett systematiskt och tidigt arbete för en hållbar hantering av massor blir det möjligt att planera tillgång och efterfrågan mellan olika projekt, det ger färre transporter och lägre kostnader. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser från trafiken, och olycksriskerna. Om metoder för att minska behovet av schaktning utvecklas minskar också utsläppen från arbetsmaskinerna.

Vi ser att stora projekt med långa byggtider kräver samordning med kommunerna så att vi gemensamt planerar etapper och entreprenader för att bättre kunna matcha överskott och underskott och undvika onödiga transporter. Det behövs också ytor för hantering av massor som inte kan användas där de schaktas men som kan användas i andra projekt. Det är bra om dessa ytor kan samnyttjas av flera olika parter.

Forskning för ökad kunskap om sulfidförande berg

Berg med naturligt inslag av svavel, är en aktuell fråga framförallt i Stockholmsregionen. Vår bedömning är att berg, även med sulfidinnehåll, utgör en god resurs som ska användas för att minimera uttag av nya resurser. Vi har metoder för både teknisk och miljömässig bedömning av när och hur bergmaterialet kan användas.

En del av berget inom projektet Tvärförbindelse Södertörn, söder om Stockholm, bedöms i vissa lokala partier vara sulfidförande. Vi driver forskningsprojekt tillsammans med Luleå Tekniska universitet och VTI, med flera, för att minska den mängd bergmassa som felaktigt deponeras och för att skaffa oss bättre kunskap om hur vi kan använda berget som en resurs.

Mer information om invasiva arter och vår årliga miljörapportering