Trafikverket och Jernbanedirektoratet redovisar gemensamt uppdrag för järnvägen Göteborg–Oslo

Arbetet med de båda uppdragen har bedrivits inom ramen för ett svenskt-norskt samarbete och redovisas nu i en gemensam rapport. 

​Uppdragen har fokuserat på möjliga lösningar för förbättringar av kapacitet, frekvens och restider i befintligt stråk. På svensk sida har arbetet projektletts av Alexander Hellervik och Kerstin Boström på Planering. Fem koncept, eller åtgärdspaket, har studerats.

− Dessa utgår från befintlig infrastruktur, pågående åtgärder och bedömd framtida trafikutveckling längs sträckan. Dessutom har vi tittat på vilken potential som finns för ökat antal resor och transporter på järnväg, om res- och transporttider skulle bli mer attraktiva, säger Alexander Hellervik.

Koncepten med investeringsåtgärder

Koncepten, med tillhörande investeringsåtgärder inom parentes, benämns:

1. Regiontågskoncept (trimningsåtgärder)
   Möjliggör att med enbart måttliga infrastrukturinvesteringar, både utöka antalet turer per dygn mellan Oslo och Göteborg och att förbättra robustheten och restiden.
2. Godskonceptet (nya och förlängda mötesstationer)
   Möjliggör ökad hastighet och kapacitet  för godstrafiken på befintliga enkelspåriga sträckor och med samma restider för persontrafiken som i regiontågskonceptet.
3. Medel (partiell utbyggnad av dubbelspår)
   Tillsammans med de kapacitetsökningar som skapats på enkelspåren i godstågspaketet, ger konceptet god effekt för att öka kapaciteten för både gods- och persontrafik.
4. Hög (komplett utbyggnad av dubbelspår)
   Innebär stora kapacitets- och tidsvinster för person- och godstrafik. Dessutom skapas förbättringar som gynnar andra stråk samt regionalt resande inom stråket.

Möjligt med stegvis utveckling – godskonceptet visar positiv lönsamhet

Utredningen visar på möjligheterna att utveckla banan stegvis, där koncepten kan bygga vidare på varandra i en logisk ordningsföljd utifrån investeringarnas storlek, dvs regiontåg, gods, medel och hög.

− Alla infrastrukturåtgärder inom koncepten behöver inte heller genomföras samtidigt för att uppnå goda effekter. För att uppnå bäst effekt behöver dock den gränsöverskridande planeringen synkroniseras, säger Kerstin Boström.

Godskonceptet visar lönsamhet i båda länders kalkyler och är också det koncept som bedöms ge störst nytta i relation till kostnaden.

− Finansiering av större åtgärder i infrastrukturen ska dock först prövas i de nationella planerna, säger Kerstin Boström.

Gemensamt arbete kring utvecklingen av banan och trafiken föreslås

Det krävs en gemensam planering av ordningsföljden för åtgärder i takt med trafikens utveckling. För att möjliggöra ett genomförande av godspaketet kommer det att krävas en samordning över landsgränsen för att säkerställa att det blir möjligt att köra längre och snabbare godståg hela sträckan.

− För det fortsatta arbetet föreslår vi därför ett gemensamt uppdrag, säger Alexander Hellervik.

Vid genomförandet av uppdraget har Trafikverket och Jernbanedirektoratet samrått med berörda regioner och kommuner samt andra berörda aktörer.