Järnkoll på persontågens punktlighet

Sett till hela järnvägssystemet nådde nästan 90 av 100 framförda persontåg sin slutstation i tid 2023. För att räknas som punktligt ska ett tåg ha nått sin slutstation senast fem minuter och 59 sekunder efter tidtabellen. Sedan 2001, så långt tillbaka vi har data, har persontågens punktlighet legat runt 90 procent. Lägst var punktligheten 2010 (87,1 procent för 780 000 framförda persontåg), högst var den 2020 (94,9 procent för 944 000 framförda persontåg). Flest persontåg framfördes 2019, toppnoteringen hittills är 1 015 000 persontåg. 2023 framfördes knappt 990 000 persontåg, och punktligheten blev 87,7 procent.

Men vad är punktlighet, och hur beräknas den? När blir ett tåg sent, och kan ett sent tåg ändå vara i tid?

Kortfattat kan man säga att punktlighet är ett precist mått för att mäta utfallet för en komplicerad och sammansatt process med många olika aktörer. Exempel på saker som påverkar är planeringen av allt från vad som ska byggas, till tidtabeller, fordonsutnyttjande och bemanning. Underhåll, av allt från anläggning till alla de fordon som rullar på spåren. Byggs det ut nya spår, köps det nya fordon? Hur nyttjas digitalisering, forskning och innovationer? Hur väl fungerar trafikledningen?

Kort sagt, det är en lång kedja som till slut avgör punktligheten. Brister en del i kedjan blir inte leveransen till dig som resenär eller godstransportköpare den utlovade, en tillförlitlig trafik med hög punktlighet. Framförallt runt våra tre storstadsområden kan det räcka med att ett tåg får en störning på två minuter innan andra tåg riskerar att påverkas.

Rätt tid är vårt mått

Det mått vi på Trafikverket använder för att följa upp tågens punktlighet benämns Rätt Tid + 5 minuter (RT+5) och innebär att ett framfört tåg måste nå sin slutstation senast 5.59 minuter efter tidtabellen för att räknas som punktligt. RT+5 är det mått som järnvägsbranschen kommit överens om ska användas för att följa upp och redovisa såväl person- som godstågens punktlighet på systemnivå – det vill säga för all trafik på den svenska järnvägen. Rätt Tid är också internationellt det vanligaste sättet att redovisa punktlighet, men det finns skillnader i definitioner som gör det vanskligt att rakt av jämföra ett land med ett annat. Kort sagt, alla länder räknar lite olika.

 

Många mäter men olika

Men varför så många ord om vilket mått som används? Jo, det finns nämligen flera sätt att mäta tågens punktlighet. För vissa operatörer upplevs till exempel 5.59 som ett för trubbigt mått, och då kan ett alternativ vara att följa upp utfallet på 2.59 minuter (oftast pendeltågstrafik). Andra operatörer väljer att istället för punktlighet till slutstation tala om undervägspunktlighet, och då handlar det om punktligheten för ett tågs hela resa – från det att det avgår via mellanliggande stationer från till dess slutstation. Dessutom förekommer valet att vid sidan av tågens punktlighet även redovisa resenärspunktlighet, och på så sätt låta tåg i rusningstrafik få större betydelse än tåg som går på tider när färre reser (se sj.se).

Så punktlighet är alltså resultatet av att en mängd faktorer var och en måste fungera till punkt och pricka. Är det då bra att drygt nio av tio tåg är punktliga? Som så mycket annat ligger det nog i betraktarens öga, beroende på vilken typ av resa det gäller och hur ofta eller när på dygnet man åker. Vi på Trafikverket är i alla fall inte nöjda förrän du som resenär är det, och för oss är det faktiskt en viktigare fråga än om punktligheten för ett enskilt år landar på 90 eller 95 procent.

Kort-, medel och långdistanståg

Nedan redovisar vi punktligheten för framförda persontåg inom de tre segmenten kort-, medel- och långdistanståg sedan 2013. I respektive bildtext anges även trafikutveckling. Av datatekniska skäl redovisas inga uppgifter kring sent inställda avgångar. För officiell statistik hänvisas till Trafikanalys, den myndighet som ansvarar för Sveriges statistik på transportområdet.

 

Samarbete om järnvägens punktlighet

Vad gör järnvägsbranschen för att höja punktligheten så den motsvarar uppdragsgivarens, resenärernas och godstransportköparnas förväntningar? Att drygt nio av tio tåg når sin slutstation senast fem minuter efter tidtabell är uppenbarligen otillräckligt, och då kan så klart heller inte branschen vara nöjd. Som ett av flera svar på frågan bildades samverkansforumet Tillsammans för tåg i tid, TTT, 2013. I TTT samlas hela branschen för att efter tre grundläggande principer öka punktligheten och i förlängningen förtroendet för järnvägen.

De är:

• att sätta fokus på innovation, projekt och tydliga nyckeltal
• att arbeta tvärfunktionellt inom utpekade geografiska områden och stråk
• att samla hela branschen för att höja genomförandekraften i åtgärder som prioriteras

Det övergripande målet för TTT, och därmed alltså hela järnvägsbranschen, är att 95 procent av alla tåg ska ankomma sin slutstation senast fem minuter efter ordinarie tidtabell. Måttet som målet är kopplat mot är RT+5.

Mer om persontågens punktlighet

• Punktlighet på järnväg (Trafikanalys webbplats)
• Hämta data (API med mera)
• Trafiklab
• Tågkartan, trafikinformation i realtid för persontåg
• 1409 - trafikinformation
• SJ:s resenärspunktlighet
• Tillsammans för tåg i tid (Trafikverkets branschwebb)
• Punktlighet Danmark (bane.dk)
• Punktlighet Norge (banenor.no)
• Punktlighet Finland (liikennevirasto.fi)