Säkerhet för gående
Årligen omkommer 30–40 gående i trafikolyckor, varav de flesta i kollisionsolyckor med biltrafik. Här kan du läsa om vad du som gående kan göra för att synas i mörker och hur Trafikverket jobbar för en säker gångtrafik.
Förutom att 30-40 gående omkommer i trafikolyckor varje år, skadas cirka 3 000 gående allvarligt. Drygt 95 procent av de allvarliga personskadorna sker i samband med fallolyckor.
Visa dig med reflex
Med reflex syns du som gående på ungefär 125 meters håll i mörker om du möter en bil med påslaget halvljus. Om du har mörka kläder och inga reflexer så ser inte en bilförare dig förrän hens bil är 20–30 meter bort. Om du har ljus klädsel så syns du på ungefär 60 meters håll.
Video - visa dig med reflex
Saker att tänka på:
- Reflexer syns bäst när de sitter lågt och är i rörelse. Långt ner på ben och armar är bästa placeringen.
- Går du på en väg med tung trafik kan du behöva komplettera reflexerna med en ficklampa.
- Hundar och hästar behöver också reflexer för att synas i mörkret.
- Reflexer behövs även i städer och tätorter där det finns gatubelysning.
- Kontrollera när du handlar reflex att den är SIS eller CE-märkt. En normal livslängd för en reflex är ungefär tre år. Därför bör reflexer bytas ut regelbundet.
De flesta mörkerolyckor där gående dödas eller skadas sker i tättbebyggda områden där gatubelysningen är tänd. Gatubelysningen gör att du själv ser, men det innebär inte att andra trafikanter ser dig. Det mänskliga ögat är anpassat för dagsljus och synförmågan försämras kraftigt i mörker. Framför allt blir det svårt att urskilja kontraster. Även på belysta gator blir kontrasterna sämre, och därför får bilförare svårare att upptäcka fotgängare. Tänk på att vägbanan blir mörkare när den är blöt. Då minskar gatubelysningens effekt.
En standard för att testa skosulors grepp på is
Visste du att det numera finns en svensk standard för att mäta skosulors grepp på is? Tanken är att skapa förutsättningar för att minska antalet fallolyckor för gående.
Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen i trafikmiljön. Nio av tio allvarligt skadade fotgängare har ramlat. Allvarligt skadad betyder att man bedömts fått bestående men och någon grad av invaliditet.
Kvinnor är överrepresenterade; vid 50 års ålder är det dubbelt så många allvarligt skadade kvinnor som män. Utöver mänskligt lidande utgör fallolyckor en kostnad för samhället på flera miljarder per år.
Det är många aktörer som har samarbetat för att skapa standarden: SIS (Svenska institutet för standarder), RISE (Research Institutes of Sweden), olika skotillverkare, försäkringsbolag och intresseorganisationer. Trafikverket har varit huvudfinansiär för forskningen.
Fotgängarens vinterdäck
Halka är vanligaste orsaken till fallolyckor i vägmiljön. Trafikverket och andra väghållare behöver sköta drift och underhåll av vägar, gator och trottoarer. Som gångtrafikant, kan man bidra genom att använda bra vinterskor och broddar. Och då behöver det vara känt vad en bra vintersko är.
Svensk standard ska vägleda skotillverkare
Sedan mars 2024 finns en svensk standard för testning av skosulor på is. Standarden innebär en testmetod för att mäta greppet av en yttersula på is. Testmetoden mäter effekten av sulans material, mönster och design på konventionella sulor. Metoden används inte på specialskor som innehåller spikar, metalldubbar eller liknande.
Standarden testar hur greppvänlig en vintersko är. Branschen använder ordet greppvänlig eftersom det inte går att helt garantera att man aldrig halkar med de säkrare sulorna.
Skotillverkare kan testa och märka sina produkter enlighet SS 657177. Syftet är att branschen på så sätt ska kunna utveckla bra skosulor för vinterväglag. Metoden gör det också möjligt för exempelvis försäkringsbolag och aktörer inom konsumentvägledning att genomföra konsumenttester.
Om SS 657177:
Skodon – Provningsmetod för yttersulor – Grepp på is (Svenska institutet för standarder webbplats)
Mångårig forskning är grunden till standarden
Trafikverket har under flera år varit huvudfinansiär av RISE forskning inom ytkemi, material och tribologi avseende fallolyckor på grund av halka.
Gemensam inriktning för säker gångtrafik
Gångtrafiken är en mycket viktig del i ett hållbart transportsystem, och att gå är en fysisk aktivitet som ger ett viktigt bidrag till ökad folkhälsa.
Gångtrafiken måste vara säker för att den ska kunna betraktas som långsiktigt hållbar. I dag omkommer årligen 30–40 personer som gående i trafiken, varav de festa i kollisionsolyckor med biltrafik. Det innebär att var sjätte som omkommer i trafiken gör det som gående.
Gående är den i särklass största gruppen som skadas allvarligt inom vägtransportområdet om man inkluderar fallolyckor. Det är därför mycket viktigt att öka säkerheten för gående.
Inriktningen har tagits fram i samverkan mellan ett femtontal aktörer och är en del av det gemensamma arbetet Tillsammans för Nollvisionen. Den gemensamma inriktningen för säker gångtrafik är den första i sitt slag inom området. Den utgår från vad vi i dag känner till om gåendes bristande säkerhet och möjligheterna att åtgärda dessa brister.
I Trafikverkets publikationsdatabas hittar du publikationen Gemensam inriktning för säker gångtrafik.
Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0