Se upp för vilt på vägarna

När är det störst risk för vilt- och renolyckor?

Risken att möta vilt och renar på vägarna finns året runt. Under våren när fjolårskalvarna släpps och under jaktsäsong är älgar och annat vilt mer i rörelse än vanligt. Därför är det stor risk att du möter dem ute på vägarna. Var uppmärksam och kör försiktigt, du kan möta dem var och när som helst. Var särskilt uppmärksam i gryning och skymning.

Vid olycka, ring 112

När djur, både vilt och tamdjur, körs på i trafiken måste man alltid ringa 112 och anmäla olyckan, det är olagligt att inte anmäla. Tänk på att:

• Placera ut varningstriangel och markera olycksplatsen så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen.
• Markeringsremsan ska hängas på den sida av vägen där viltet försvann. Även om viltet ligger dött på platsen ska man märka ut den.
• Se till att du har en viltolycksremsa i bilen. De finns att hämta på polisstationer, bilprovningsstationer och på Trafikverkets regionkontor och förarprovskontor.

Om du ser vilt på eller intill vägen

Som trafikant kan du agera även innan en djurpåkörning sker, om du ser större vilt på/intill vägen eller på fel sida viltstängsel. Meddela Trafikverkets kundservice, telefon 0771-921 921, som ser till att informationen hamnar rätt i organisationen och kan hanteras.

Vad händer med trafikdödade djur?

Trafikverket upphandlar entreprenörer för att ta bort de djur som dödats och ligger på  vägarna i det statliga vägnätet inom 1–2 timmar. Samma krav gäller vid järnväg, men där kan det vara svårt att ta sig fram för personalen varför det kan ta längre tid.

Samverkan kring viltolyckor

Trafikverket är medlem i Nationella viltolycksrådet (NVR) som leds av Polismyndigheten, på uppdrag av regeringen. På deras webbplats finns mycket information, bland annat kan du se alla rapporterade viltolyckor. 

Åtgärder för att minska olyckor med vilt och ren

Varje dag sker cirka 175 vilt- och renolyckor som rapporteras till polisen. Vi vill minska antalet viltrelaterade olyckor längs Sveriges vägar. För att minska viltolyckor i trafiken pågår flera trafiksäkerhetshöjande projekt i Sverige som ska försvåra att djuren ska röra sig på våra vägar. Många avvägningar behöver göras för att åtgärder ska få effekt. Vi satsar på kunskap och forskning för att kunna göra insatser som vänder trenden. 

Vilda djur och renar behöver kunna röra sig över stora områden för att kunna leva, och överleva på sikt. De behöver mat, vatten och skydd. Djurens infrastruktur och infrastrukturen för transporter av människor och gods korsas, och det får konsekvenser i form av olyckor respektive barriärer.

Viltstängsel längs långa sträckor

Vi har satt upp drygt 800 mil viltstängsel utmed det allmänna vägnätet. Men stängsel överallt är inte lösningen. För att stängsel ska fungera behöver de underhållas och kombineras med djurpassager, annars förflyttar vi bara problemen och olyckorna. Väg- och järnvägsnätet i vårt land är dessutom vidsträckt och mycket olika trafikerat. Att stängsla in alla vägar och järnvägar är inte en optimal lösning - vare sig för oss människor eller för djuren. 

Passager för vilt under eller över vägen

Viltstängsel i kombination med djurpassager kan få djuren att passera över vägen på ett så säkert sätt som möjligt. För att djurpassagerna ska användas behöver de byggas längs med naturliga stråk för djuren. De behöver också vara anpassade och inbjudande för djuren de främst är byggda för. 

En faunapassage är en förbindelse utformad för att utvalda djurarter ska kunna korsa en trafikled med hjälp av en planskild lösning. En ekodukt är en bredare typ av faunapassage, utformad som en bro och anpassad för många sorters djur.

Faunapassagen vid Sandsjöbacka möjliggör för djur att passera E6 på ett säkert sätt.

Vägpassager med viltvarningssystem

Som komplement till stängsling kommer viltvarningssystem över vägen anläggas på några platser i Sverige. En sträcka av 30 meter kommer vara utan viltstängsel för att vilt ska kunna gå över vägen på bestämda platser. Vid sådana övergångar installeras ett viltvarningssystem. Det innebär att en varningsskylt tänds vid vägen när systemets detektorer känner av att det är vilt i passageområdet. Skylten ska sitta på ett avstånd som ger bilisten goda förutsättningar att sänka hastigheten och passera tryggt och säkert. Viltpassager med viltvarningssystem är nytt i Sverige, men är en beprövad åtgärd i Europa.

Illustration över hur en viltpassage med viltvarningssystem kan se ut.

Renar

Renar räknas som tamdjur och tillhör en sameby i våra nordligare län. Genom bättre kunskap om hur våra vägar påverkar samernas arbete med renskötsel kan vi planera och genomföra åtgärder som inte påverkar rennäringen negativt. Målet är att vi ska ha ett stängselsystem med god funktion där det behövs för att minimera riskerna för påkörningar av ren och vilt. 

Vi arbetar mer systematiskt med att bygga nytt och reparera viltstängsel, där vi tar sträcka för sträcka istället för att göra punktinsatser. Vi ser även till hela systemet när vi planerar för nybyggnation.