Säkerhet vid plankorsningar
När du ska passera en plankorsning är det viktigt att vara uppmärksam och att respektera varningssignaler och skyltar. Tåg är både tysta och snabba, och kan varken stanna eller väja. Så ta alltid den säkra vägen.
Järnväg är ett mycket säkert transportmedel. Att tågpassagerare omkommer eller skadas är mycket ovanligt, men det inträffar dessvärre olyckor i plankorsningar (järnvägsövergångar), vid högspänningsanläggningar och när människor eller fordon av olika anledningar befinner på eller i närheten av järnvägsspår.
Längs de 14 200 kilometer spår som Trafikverket förvaltar finns 9 900 korsningar, varav 6 500 är plankorsningar. Av dessa har 3 000 någon form av aktiv skyddsanordning, antingen i form av bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler. Det innebär att knappt 3 500 järnvägsövergångar endast är utrustade med kryssmärken eller inte har någon skyddsanordning alls.
För att uppnå Nollvisionens trafiksäkerhetsmål satsar vi på fysiska åtgärder som att ersätta plankorsningar med korsningar i skilda plan eller att ta bort dem och vid behov leda om vägtrafiken. Det kan också handla om att öka säkerhetsnivån genom att exempelvis installera bommar, ljus-och ljudsignaler eller utökad siktröjning.
Antalet plankorsningar är stort, och det är inte ekonomiskt försvarbart att ersätta alla. Därför informerar vi om riskerna att korsa järnvägsspår och vikten av att respektera varningssignaler. Vi arbetar även med teknisk utveckling, forskning, stödsystem i form av it-system samt uppdaterade riktlinjer.
Målet för vårt plankorsningsarbete
- att plankorsningar ska vara säkra
- att vägtrafikanter och tåg ska kunna passera plankorsningen på ett säkert sätt
- att antalet dödade och skadade i samband med plankorsningsolyckor ska minska
- att den teknik som används ska vara driftsäker.
Arbetet för att öka säkerheten vid plankorsningar pågår
2019 fick Trafikverket ett regeringsuppdrag som innebar startskottet för det arbete som nu pågår med att åtgärda oskyddade plankorsningar med närsiktsbrister samt att få till en mer systematisk hantering av plankorsningar med förhöjd olycksrisk.
Utöver regeringsuppdraget bedriver Trafikverket idag också ett fortlöpande arbete med att beskriva och analysera problematiken med personpåkörningar inom järnvägstransportsystemet samt att ta fram riktade åtgärder för att minska antalet sådana händelser. Dessa kan generellt delas upp i två grupper:
-
Plankorsningar som behöver byggas om eller ersättas med en ny anläggning, vilket tar längre tid eftersom åtgärderna måste projekteras. Under år 2023 åtgärdades 14 av de särskilt utpekade plankorsningarna antingen genom slopning eller höjd skyddsnivå.
-
Plankorsningar som kan förbättras på kort sikt genom enklare åtgärder, exempelvis genom en så kallad utökad siktröjning. Det gör vi genom att bilda servitut för att avverka skog och röja de hinder som skymmer sikten i oskyddade plankorsningar. Under år 2023 åtgärdades närsikten i 120 plankorsningar.
Plankorsningslistan
I plankorsningslistan kan du läsa om vilka plankorsningar som är särskilt utpekade och när vi planerar att åtgärda dem.
Plankorsningslista – planeringslista åtgärder plankorsningar
(bransch.trafikverket.se)
Genomförda åtgärder 2023 (utdrag från plankorsningslistan)
Kommun |
Vägnamn |
Åtgärd |
|
Åre |
Olssons väg |
Siktförbättrande åtgärder |
|
Östersund |
Havremagasinet |
Bommar |
|
Mullsjö |
Stationsvägen/Sandhem |
Slopad plankorsning, planskild korsning |
|
Vetlanda |
Kvillsvägen |
Bommar |
|
Hultsfred |
St Aby S |
Bommar |
|
Mönsterås |
Norbavägen |
Plattform förbättringsåtgärder |
|
Piteå |
Kolugnsvägen/Parallellvägen |
Bommar |
|
Helsingborg |
Fabriksgatan/Ödåkra S |
Slopad plankorsning |
|
Helsingborg |
Häggatan/Gustavsborgsvägen |
Slopad plankorsning |
|
Södertälje |
Långsjön |
Slopad plankorsning |
|
Karlstad |
Knappstad 3 |
Bommar |
|
Göteborg |
Finlandsvägen |
Bommar |
|
Herrljunga |
Hallebo |
Slopad plankorsning |
|
Vårgårda |
Fogdegården |
Slopad plankorsning, planskild korsning |
Vi passar på att öka säkerheten där stråk rustas och ombyggnad pågår
Utöver åtgärder på enskilda plankorsningar över hela landet förbättrar vi även säkerheten i samband med att hela järnvägsstråk rustas upp eller där vi genomför större ombyggnadsåtgärder.
I samarbete med markägare och kommuner arbetar vi då för att stänga plankorsningar eller att leda om trafiken till säkrare plankorsningar. De korsningar som behöver vara kvar vill vi helst ersätta med planskilda korsningar, går inte det förbättrar vi skyddet med bommar.
Stråk där vi genomför eller planerar åtgärder
- Bergslagspendeln, Fagersta–Ludvika (pågår–2025)
- Södra Bohusbanan, Göteborg–Uddevalla (produktion från år 2024 och framåt)
- Viskadalsbanan, Borås–Varberg (produktion från år 2024 och framåt )
- Norge/Vänerbanan med Nordlänken, Öxnered–Kornsjö (utredning pågår)
- Mittbanan, Ånge–Sundsvall (2024–2026), Ånge–Östersund (2024–2026)
- Bergslagsbanan, Falun–Borlänge (2024–2025), Storvik–Ryggen (2024–2025)
- Bergslagspendeln, Kolbäck-Brattheden (planerad produktionsstart 2028-2029)
- Kinnekullebanan, Gårdsjö–Håkantorp (planerad produktionsstart 2026)
- Ostkustbanan, dubbelspårsutbyggnad, Gävle–Kringlan, Sundsvall–Dingesjö (produktionsstart 2027)
- Nässjö–Värnamo–Halmstad, delarna Nässjö–Vaggeryd och Forsheda–Reftele (pågår –2026)
- Kust till kust, Almedal–Borås (utredning pågår)
- Värmlandsbanan, Kil–Charlottenberg (utredning påbörjas 2025)
- Norra Bohusbanan, Strömstad–Skee (klart), Skee–Överby (produktion 2026/2027)
- Norra Bohusbanan, Överby–Uddevalla (utredning pågår)
- Markarydbanan (utredning påbörjas 2025/2026)
Att åtgärda plankorsningar tar tid
Förutom att bygga bort eller bygga om plankorsningen kan det exempelvis handla om att bygga ersättningsvägar. Andra frågor som kan bli aktuella är lantmäteriförrättningar, fastighetsreglering av mark eller ekonomisk ersättning - ofta handlar det om en kombination av flera alternativ.
Utöver att få nödvändiga beslut på plats tar även projektering och upphandling tid. Allt sammantaget gör att det kan dröja upp till fyra år innan en plankorsning får en säkrare utformning.
De allra flesta plankorsningar kommer finnas kvar under överskådlig framtid. Även om det bästa alternativet vore att förse dessa med bommar är behovet större än vad vi har resurser till. Därför är att röja hinder som skymmer sikten vid korsningen/järnvägsövergången för att skapa en siktsträcka på 10 sekunder en viktig säkerhetsåtgärd.
Fram till 2023 har Trafikverket förbättrat närsikten i cirka 400 oskyddade plankorsningar genom utökad siktröjning där vi genom att bilda servitut kan avverka skog och under åren 2024 och 2025 planeras för siktröjning av ytterligare cirka 200. En enkel åtgärd att ta bort vegetation inom själva järnvägsfastigheten.
Hur du rapporterar ett fel i en plankorsning
Om du behöver rapportera ett fel i en plankorsning behöver du ange plankorsningens ID-nummer. Du hittar den, tillsammans med telefonnummer till oss, på baksidan av kryssmärket som är placerad före plankorsningen, på höger sida sett i färdriktningen.
Telefonnumret 0771-66 11 00 gäller för Trafikverkets samtliga plankorsningar. Du kan även hitta ID-numret i vår plankorsningslista som du hittar länkad längre upp på den här sidan.
Varje plankorsning har ett femsiffrigt id-nummer. Platsinformationen på kryssmärkets baksida anger detta.
I kontakten med oss ser vi gärna att du anger uppgifterna i de fyra första kolumnerna, det vill säga:
- ID-nr
- Bandel
- Kilometer
- Meter
Vid nödfall – kontakta SOS Alarm
Vid nödfall ring 112, eller använd 112-appen. Använder du appen behövs inget ID-nummer eftersom larmoperatören kan se var du befinner dig.
Ladda ner 112-appen (SOS Alarm)
Frågor och svar om trafiksäkerhet vid plankorsningar
Att bygga om en plankorsning kan jämföras med att bygga om ett kök. Även om skåpstommar, luckor och spishällen kostar en slant så tillkommer ytterligare produkter och sedan tillkommer arbetskostnaderna som kostar mest. Kanske väljer vi att byta golvet samtidigt. Fler vägguttag behövs vilket kräver jordfelsbrytare. Diskmaskin är nog bra att ha. Golvläggare, snickare, plattsättare, elektriker och rörmokare behövs. Professionella hantverkare som alla ska ha betalt.
Exempel på vad som kostar pengar när vi bygger om en plankorsning:
- Plankorsningens prylar, det vill säga signaler, bommar och styrenhet, kostar i storleksordningen 1 miljon kronor, men jobbet kostar mer.
- Fundament för stolpar och bomdriv ska grävas ner och det behövs kabelrör för kunna att ansluta dessa.
- Elsystemet kan vara för gammalt, ny transformator eller ny elkabel som måste grävas ner i banvallen (jämför jordfelsbrytaren ovan).
- P-plats för servicefordon saknas (jämför diskmaskinen ovan). Kanske är vägbanan inte i bästa skick. Bästa att passa på när det ändå finns en schaktfirma på plats (jämför köksgolvet).
- Den gamla anläggningen ska rivas och den nya ska kopplas in. Anläggningen måste ha it-uppkoppling för att kunna övervakas. Även här krävs proffs, anläggningsentreprenör, eltekniker, signaltekniker, it-tekniker för att nämna några.
Ja. Varningssignaleringen börjar alltid med rött blinkande ljus och en ljudsignal.
I Vägmärkesförordningen SFS 2007:90) står det: ”Under de röda ljusöppningarna kan det finnas en cirkulär ljusöppning, från vilken det kan avges blinkande vitt ljus för att göra korsningen lättare att upptäcka.”
Stanna före bommarna om det går. Om det inte går – kör vidare. Stanna aldrig på spåret!
Detta är en fråga för polisen. Det är inte tillåtet att köra mot rött, och du ska anpassa hastigheten efter trafiksituationen.
Enligt trafikförordningen har tåg i princip alltid företräde framför vägtrafik. Som trafikant ska man förvissa sig om att det inte kommer tåg.
Nej!
Det finns inga lagkrav på sikt i en plankorsning, men Trafikverkets interna regelverk föreskriver ”närsikt”, det vill säga att den som färdas på vägen ska kunna se tåget i minst tio sekunder innan det når fram till plankorsningen. Om det finns bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler behövs inte närsikt.
I alla plankorsningar (även de med bommar) mäts siktsträckorna en gång per år vid grönska.
En planskild korsning är en korsning där järnväg och väg korsar varandra i olika plan, åtskilda av en bro eller en tunnel.
Nybyggda järnvägssträckor får planskilda korsningar från början. Vid större upprustningar slopar vi om möjligt plankorsningar och då i samråd med berörda kommuner.
Tågens rörelser styr signalsystemen vid plankorsningar, till exempel bommarna. När ett tåg med ett körtillstånd närmar sig plankorsningen startar varningssignaleringen automatiskt, det vill säga bommarna fälls. Bommarna ska vara fällda så kort tid om möjligt för att inte hindra vägtrafiken i onödan.
Ett tekniskt fel, vilket som helst, till exempel en felaktig växel, medför att körtillståndet uteblir. Tåget måste stanna. Det uteblivna körtillståndet gör att bommarna hålls öppna, vilket är bra för då hindras inte vägtrafiken.
Det kan ta åtskilliga timmar innan felet är åtgärdat. Lokföraren får därför passera plankorsningen med försiktighet. Föraren ökar därefter farten och sista vagnen kan därför passera med en hög hastighet. Någon möjlighet att manövrera bommarna manuellt finns inte.
Omkörning är förbjuden utom när:
- plankorsningen har bommar
- trafiken i plankorsningen styrs av trafiksignal (som kan visa rött; gult; grönt).
Tvåhjuliga fordon utan sidvagn får dock köras om.
Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 3 kapitlet 55 §: "Ett fordon får inte parkeras på en väg inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning" Observera att P-förbudet gäller både före och efter plankorsningen.
Trafikspeglar används inte i plankorsningar. Det beror på att tågets hastighet kräver längre siktsträcka längs banan än vad en spegel kan ge.
Om plankorsningen har ljussignaler finns det också ljudsignaler. Förr byggdes plankorsningar för gående med enbart ljudsignaler (det vill säga utan ljussignaler), några sådana finns kvar.
Skyddsalternativ för plankorsningar
En plankorsnings skyddsalternativ avgörs i första hand av plankorsningens ändamål och den största tillåtna hastigheten för tågen.
Drygt 2 000 korsningar har idag hel- eller halvbommar. Alla plankorsningar med bommar har även ljus- och ljudsignaler som varnar för att bommarna kommer att fällas. En plankorsning kan också vara kompletterad med gula förvarningsljus, blåvit portal vid plankorsningen och bomkjolar. Vid elektrifierade järnvägar finns det en elskyddsportal ("bondfångare") med texten "Livsfarlig ledning".
Helbommar
Helbommar stänger av hela körbanan och är vanligast i tätorter där gående och cyklister förekommer. Det behövs en väl tilltagen tid för att utrymma plankorsningen, eftersom det annars finns risk att bli instängd mellan fällda bommar. Detta kan medföra långa väntetider. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.
Halvbommar
Halvbommar täcker enbart körfältet till höger för den som färdas längs vägen mot plankorsningen. Den lämpar sig bäst utanför tätorter där inte så många gående finns. Halvbommar har fördelen att ha korta väntetider, men nackdelen att det är möjligt att köra slalom förbi de fällda bommarna. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.
Ägovägsbommar
En ägovägsbom är formellt sett en vägbom med främsta syftet att hindra obehörig vägtrafik. En sådan bom är normalt fälld men den som har nyckel kan "köpa tid" och under denna tid är bommen öppen när inget tåg kommer. När tiden har löpt ut måste ny tid köpas. Ägovägsbommen är lämplig i samband med lantbrukstransporter. Ett orange blixtljus varnar innan ägovägsbommarna börjar fällas.
Den som går och cyklar kan passera en fälld bom (på samma sätt som i bostadsområden). Om sikten är skymd finns även ljus- och ljudsignaler.
Ljus- och ljudsignaler
Ljus- och ljudsignaler ger inte lika bra säkerhet som bommar. Denna anläggningstyp nybyggs därför inte. Vid gångvägar kan ljus- och ljudsignaler vara kompletterade med gångfållor.
Kryssmärken
En plankorsning med lågt trafikflöde kan vara försedd med enbart kryssmärken – inga signaler eller bommar. Ett stoppmärke kan finnas under kryssmärket.
Oskyddad korsning
Vid plankorsningar med få trafikanter, kan skyddsanordningar saknas.