Säkerhet vid plankorsningar

Järnväg är ett mycket säkert transportmedel. Att tågpassagerare omkommer eller skadas är mycket ovanligt, men det inträffar dessvärre olyckor i plankorsningar (järnvägsövergångar), vid högspänningsanläggningar och när människor eller fordon av olika anledningar befinner på eller i närheten av järnvägsspår.

Längs de 14 200 kilometer spår som Trafikverket förvaltar finns 9 900 korsningar, varav 6 500 är plankorsningar. Av dessa har 3 000 någon form av aktiv skyddsanordning, antingen i form av bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler. Det innebär att knappt 3 500 järnvägsövergångar endast är utrustade med kryssmärken eller inte har någon skyddsanordning alls. 

För att uppnå Nollvisionens trafiksäkerhetsmål satsar vi på fysiska åtgärder som att ersätta plankorsningar med korsningar i skilda plan eller att ta bort dem och vid behov leda om vägtrafiken. Det kan också handla om att öka säkerhetsnivån genom att exempelvis installera bommar, ljus-och ljudsignaler eller utökad siktröjning. 

Antalet plankorsningar är stort, och det är inte ekonomiskt försvarbart att ersätta alla. Därför informerar vi om riskerna att korsa järnvägsspår och vikten av att respektera varningssignaler. Vi arbetar även med teknisk utveckling, forskning, stödsystem i form av it-system samt uppdaterade riktlinjer. 

Målet för vårt plankorsningsarbete

• att plankorsningar ska vara säkra
• att vägtrafikanter och tåg ska kunna passera plankorsningen på ett säkert sätt
• att antalet dödade och skadade i samband med plankorsningsolyckor ska minska
• att den teknik som används ska vara driftsäker.

Arbetet för att öka säkerheten vid plankorsningar pågår

2019 fick Trafikverket ett regeringsuppdrag som innebar startskottet för det arbete som nu pågår med att åtgärda oskyddade plankorsningar med närsiktsbrister samt att få till en mer systematisk hantering av plankorsningar med förhöjd olycksrisk.

Utöver regeringsuppdraget bedriver Trafikverket idag också ett fortlöpande arbete med att beskriva och analysera problematiken med personpåkörningar inom järnvägstransportsystemet samt att ta fram riktade åtgärder för att minska antalet sådana händelser. Dessa kan generellt delas upp i två grupper:

• Plankorsningar som behöver byggas om eller ersättas med en ny anläggning, vilket tar längre tid eftersom åtgärderna måste projekteras. Under år 2023 åtgärdades 14 av de särskilt utpekade plankorsningarna antingen genom slopning eller höjd skyddsnivå.

• Plankorsningar som kan förbättras på kort sikt genom enklare åtgärder, exempelvis genom en så kallad utökad siktröjning. Det gör vi genom att bilda servitut för att avverka skog och röja de hinder som skymmer sikten i oskyddade plankorsningar. Under år 2023 åtgärdades närsikten i 120 plankorsningar.

Plankorsningslistan

I plankorsningslistan kan du läsa om vilka plankorsningar som är särskilt utpekade och när vi planerar att åtgärda dem.

Plankorsningslista – planeringslista åtgärder plankorsningar
 (bransch.trafikverket.se)

Vi passar på att öka säkerheten där stråk rustas och ombyggnad pågår

Utöver åtgärder på enskilda plankorsningar över hela landet förbättrar vi även säkerheten i samband med att hela järnvägsstråk rustas upp eller där vi genomför större ombyggnadsåtgärder.

I samarbete med markägare och kommuner arbetar vi då för att stänga plankorsningar eller att leda om trafiken till säkrare plankorsningar. De korsningar som behöver vara kvar vill vi helst ersätta med planskilda korsningar, går inte det förbättrar vi skyddet med bommar.

Stråk där vi genomför eller planerar åtgärder

• Fryksdalsbanan, Sunne–Torsby (pågår–2024)
• Bergslagspendeln, Fagersta–Ludvika (pågår–2024)
• Södra Bohusbanan, Göteborg–Uddevalla (planerad produktionsstart 2024)
•  Viskadalsbanan, Borås–Varberg (2024)
• Norge/Vänerbanan med Nordlänken, Öxnered–Kornsjö (utredning pågår)
• Mittbanan, Ånge–Sundsvall (2024–2026), Ånge–Östersund (2024–2026)
• Bergslagsbanan, Falun–Borlänge (2024–2025), Storvik–Ryggen (2024–2025)
• Kinnekullebanan, Gårdsjö–Håkantorp (planerad produktionsstart 2026)
• Ostkustbanan, dubbelspårsutbyggnad, Gävle–Kringlan, Sundsvall–Dingesjö (produktionsstart 2026)
• Nässjö–Värnamo–Halmstad, delarna Nässjö–Vaggeryd och Forsheda–Reftele (pågår –2025)
• Kust till kust, Almedal–Borås (utredning påbörjas 2024)
• Värmlandsbanan, Kil–Charlottenberg (utredning påbörjas 2026)
• Norra Bohusbanan, Strömstad–Skee (klart), Skee–Överby (projektering pågår)
• Norra Bohusbanan, Överby–Uddevalla (utredning pågår)

Att åtgärda plankorsningar tar tid

Förutom att bygga bort eller bygga om plankorsningen kan det exempelvis handla om att bygga ersättningsvägar. Andra frågor som kan bli aktuella är lantmäteriförrättningar, fastighetsreglering av mark eller ekonomisk ersättning - ofta handlar det om en kombination av flera alternativ.

Utöver att få nödvändiga beslut på plats tar även projektering och upphandling tid. Allt sammantaget gör att det kan dröja upp till fyra år innan en plankorsning får en säkrare utformning.  

De allra flesta plankorsningar kommer finnas kvar under överskådlig framtid. Även om det bästa alternativet vore att förse dessa med bommar är behovet större än vad vi har resurser till. Därför är att röja hinder som skymmer sikten vid korsningen/järnvägsövergången för att skapa en siktsträcka på 10 sekunder en viktig säkerhetsåtgärd.

Fram till 2023 har Trafikverket förbättrat närsikten i cirka 400 oskyddade plankorsningar genom utökad siktröjning där vi genom att bilda servitut kan avverka skog och under åren 2024 och 2025 planeras för siktröjning av ytterligare cirka 200. En enkel åtgärd att ta bort vegetation inom själva järnvägsfastigheten. 

Hur du rapporterar ett fel i en plankorsning

Om du behöver rapportera ett fel i en plankorsning behöver du ange plankorsningens ID-nummer. Du hittar den, tillsammans med telefonnummer till oss, på baksidan av kryssmärket som är placerad före plankorsningen, på höger sida sett i färdriktningen.

Telefonnumret 0771-66 11 00 gäller för Trafikverkets samtliga plankorsningar. Du kan även hitta ID-numret i vår plankorsningslista som du hittar länkad längre upp på den här sidan. 

Varje plankorsning har ett femsiffrigt id-nummer. Platsinformationen på kryssmärkets baksida anger detta.

I kontakten med oss ser vi gärna att du anger uppgifterna i de fyra första kolumnerna, det vill säga:

• ID-nr
• Bandel
• Kilometer
• Meter

Vid nödfall – kontakta SOS Alarm

Vid nödfall ring 112, eller använd 112-appen. Använder du appen behövs inget ID-nummer eftersom larmoperatören kan se var du befinner dig.

Ladda ner 112-appen (SOS Alarm)

Frågor och svar om trafiksäkerhet vid plankorsningar