Bulleråtgärder längs väg och järnväg
Bulleråtgärder är ett nationellt projekt där vi minskar bullret från väg och järnväg. Buller kan påverka människors hälsa, och vi gör därför omfattande insatser för att förbättra ljudmiljön.
Bulleråtgärder – ett nationellt projekt
Buller är oönskat ljud, och Trafikverket ansvarar för att minimera dess påverkan på människors vardag. Bulleråtgärder är ett nationellt projekt där vi runt om i hela landet minskar bullret längs med järnvägen, men vi ansvarar också för att minska bullret längs med de statliga vägarna. Vi genomför bulleråtgärder dels vid befintlig väg och järnväg, dels vid nybyggnation eller större ombyggnader.
Trafikverket arbetar på uppdrag av regeringen och är en av de myndigheter som arbetar för att nå uppsatta riktvärden för bullernivåer. Vi arbetar också för att bidra till kvalitetsmålet "God bebyggd miljö". Vår övergripande strategi är att minska bullret för de mest utsatta, genom att dämpa och skärma av. Bullerskydd ska vara effektivt, men det ska också passa in i den befintliga miljön. Därför samråder vi alltid med kommuner och fastighetsägare om hur de ska utformas.
Planerade järnvägsåtgärder
Blekinge län:
- Fasadåtgärder längs Blekinge Kustbana (2025 och framåt)
Dalarnas län:
- Åtgärdsinventering av fasadåtgärder längs Dalabanan (2025)
Jönköpings län:
- Fasadåtgärder längs Södra stambanan (2024-2025)
- Åtgärdsinventering inför fasadåtgärder längs Jönköpingsbanan, Nässjö-Falköping (2025-2026)
- Projektering av bullerskyddsskärm vid Sommens skola och förskola (2023-2024)
- Produktion av bullerskyddsskärm vid Sommens skola och förskola (2024-2025)
Kronobergs län:
- Produktion av spårnära skärm i Älmhult Linnéskolan (2024-2025)
Norrbottens län:
- Åtgärder av bullerskydd invid uteplatser längs Stambanan genom övre Norrland (2024–2025)
Skåne län:
- Projektering av spårnära skärmar utmed Södra stambanan (2023-2025)
- Projektering spårnära skärm utmed Lillsjövägen Hästveda (2023-2024)
- Produktion spårnära skärm utmed Lillsjövägen Hästveda (2024-2025)
- Produktion av spårnära skärm i Stehag (Gruvbacken) (2025-2026)
- Åtgärdsinventering inför fasadåtgärder längs Blekinge kustbana (2023-2024)
- Fasadåtgärder längs Blekinge Kustbana (2025 och framåt)
- Fasadåtgärder längs Trelleborgsbanan (2023-2025)
- Uteplatsåtgärder längs Trelleborgsbanan (2023-2024)
Stockholms län:
- Fasadåtgärder Västra stambanan Södertälje kommun (2024–2025)
- Fasadåtgärder Karlberg Stockholm C (2025-2026)
- Fasadåtgärder Västra stambanan Salem, Huddinge kommun (2025-2026)
- Projektering långaskärm Hagalunds bangård (2024)
- Produktion långskärm Hagalunds bangård (2025-2026)
Södermanlands län:
- Fasadåtgärder Västra stambanan Vingåker kommun (2024-2025)
- Fasadåtgärder Västra stambanan Katrineholm kommun (2025-2026)
- Lokala skärmar Västra stambanan Katrineholm kommun (2025-2026)
- Lokala skärmar Västra stambanan Gnesta kommun (2024-2025)
Uppsala län:
-
Projektering bullerskyddsskärm Sverkerskolan (2025)
-
Produktion bullerskyddsskärm Sverkerskolan (2026)
Värmlands län:
- Fasadåtgärder längs Värmlandsbanan i Kristinehamns kommun (2023-2024).
- Fasadåtgärder längs Värmlandsbanan i Arvika och Kil kommuner (2023-2024).
- Fasadåtgärder längs Värmlandsbanan Karlstad kommun (2024-2026).
- Fasadåtgärder längs Värmlandsbanan i Eda kommun (2025-2026).
- Utredning av åtgärder av bullerskydd invid uteplatser längs Värmlandsbanan (2023–2026).
Västernorrlands och Jämtlands län:
- Fasadåtgärder längs Stambanan genom övre Norrland (2025-2026).
- Åtgärder av bullerskydd invid uteplatser längs Stambanan genom övre Norrland (2025-2026).
Västerbottens län:
- Fasadåtgärder längs Stambanan genom övre Norrland (2023-2025).
- Åtgärder av bullerskydd invid uteplatser längs Stambanan genom övre Norrland (2024–2025).
Örebro län:
- Lokala skärmar Västra stambanan Hallsberg och Laxå kommun (2024-2026)
Östergötlands län:
- Fasadåtgärder Södra stambanan i Norrköping (2024)
- Kompletterande utredning och fasadåtgärder Södra stambanan Boxholm, Linköping, Katrineholm, Norrköping, Mjölby kommun (2025-2026)
- Lokala skärmar Södra stambanan Boxholm, Norrköping, Linköping och Mjölby kommun (2025-2026)
Planerade vägåtgärder
Dalarnas län:
- Fasadåtgärder vägfastigheter (2023–2025)
Gävleborgs län:
- Fasadåtgärder vägfastigheter (2025-2028)
Skåne län:
- Åtgärdsinventering inför fasadåtgärder utmed vägar i Skåne (2023-2026)
- Fasadåtgärder utmed vägar i Skåne (2024 och framåt)
Stockholms län:
- Inventering vägfastigheter Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje, Tyresö (2026).
Södermanlands län:
- Projektering av bullerskyddskärm vid Årbyskolan, väg 53 (2026)
- Produktion av bullerskyddsskärm vid Årbyskolan, väg 53 (2027)
Värmlands län:
- Utbyte av flera vägskärmar längs E18 (2024-2026)
Västra Götalands län:
- Fasadåtgärder vägfastigheter Etapp 1 Västra Götalands län (2024-2025)
- Åtgärdsinventering vägfastigheter Etapp 2 Västra Götalands län, i Göteborg längs E6 (2024-2025)
Västmanlands län:
- Projektering byte av bullerskyddsskärm Västerås E18 (2025)
- Produktion byte av bullerskyddsskärm Västerås E18 (2026)
Örebro län:
-
Projektering av bullerskyddsskärm vid Lillåns skola (2024-2025)
-
Produktion av bullerskyddsskärm vid Lillåns skola (2024-2025)
Vilka fastigheter är berättigade att få bulleråtgärder?
Alla fastigheter eller bostadsområden längs med vägar och järnvägar är inte berättigade till bulleråtgärder. Vid våra utredningar gör vi en besiktning på plats och utreder ljudnivån. När det är aktuellt att bullerskydda uteplatser eller att göra en fönsteråtgärd planerar fastighetsägaren och Trafikverket utformning och placering tillsammans. Det är viktigt att åtgärden både uppfyller fastighetsägarens önskemål och Trafikverkets riktlinjer om ljuddämpning. Hur bullerskärmar ska utformas och placeras planerar vi i samråd med kommunen.
Så går det till när Trafikverket utreder bullerärenden
Vi börjar med att identifiera de järnvägssträckor där det finns risk för att bullernivåerna uppfyller kriterierna för åtgärd. Därefter undersöker vi hur bostäderna eller verksamhetslokalerna längs sträckan är placerade. Vid behov gör vi också en akustisk utredning, där vi mäter eller beräknar nivån på bullret. I de fall då det visar sig att ljudnivån överskrider riktlinjerna undersöker vi vilken åtgärd som är mest lämplig. Trafikverket anlitar sedan en entreprenör som utför bulleråtgärden. I detta arbete har vi kontinuerlig kontakt med berörda kommuner eller fastighetsägare.
Vilka åtgärder genomför vi?
De åtgärder som vi kan göra är:
- fönsterbyte
- tilläggsruta
- byte till lamellglasruta
- tätningslister
- åtgärder på ventiler
- bullerskärmar
- lokala skärmar (vid uteplatser).
Lokal skärm
En uteplats kan skyddas med en lokal skärm. Illustrationen är framtagen inom projektet.
Fönsterbyte
Fönsterbyte är ett sätt att minska bullret i permanenta bostäder. Den nya rutan anpassas till fönstrets ursprungliga utseende. Illustrationen är framtagen inom projektet.
Frågor och svar
Buller är detsamma som oönskat ljud.
Nivån på buller mäts i så kallat A-vägt decibel; dBA. A-vägningen innebär att de frekvensområden som uppfattas bäst av det mänskliga örat ges större vikt.
Mätning av buller från källor utomhus, till exempel väg och järnväg, är mycket svårt. Det beror bland annat på att ljudutbredningen utomhus är kraftigt väderberoende. Ljudets hastighet varierar med både temperatur och vindförhållanden.
Svårigheterna med att få korrekta mätvärden gör att man oftast förlitar sig på teoretiska beräkningsmetoder för att bestämma bullernivåer.
Buller påverkar oss på olika sätt och har stor betydelse för vår hälsa och för möjligheten till en god livskvalitet. De negativa effekterna kan vara att det blir svårt att uppfatta tal, och svårt att vila och sova. Det kan i sin tur leda till att vi blir trötta och nedstämda. Vidare kan de negativa effekterna vara stress, minskad koncentrationsförmåga och försämrad inlärningsförmåga.
Nya studier visar att trafikbuller ger högt blodtryck hos människor som bott länge i bullriga områden. Högt blodtryck kan i sin tur leda till hjärt-kärlsjukdom.
Olika grupper är olika känsliga för bullerexponering. Personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa, drabbas i en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal.
Buller är ett av de miljöproblem som berör flest människor i Sverige.
Buller från järnvägen uppstår framförallt i samband med tågets kontakt med rälsen, men också motorbuller, signaler, inbromsningar, slammer och annat kan störa omgivningen.
Nej, godståg bullrar vanligtvis mer än persontåg. Tågtyp, loktyp, hastighet och spårets tillstånd avgör hur mycket det bullrar.
Buller från vägen beror på många olika faktorer. De viktigaste är antalet fordon och typ av fordon, hastighet, däck och vägbeläggning. Allmänt gäller att tunga fordon bullrar mer än lätta, men nivåerna varierar mellan fordon av samma slag.
Trafikverket ansvarar för bulleråtgärder längs det statliga järnvägsnätet. SJ, Länstrafiken och övriga trafikanter ansvarar för åtgärder på lok- och vagntyper samt tidtabeller.
I första hand är det Trafikverket, som via statliga anslag, bekostar bulleråtgärder. I vissa sammanhang kan det vara aktuellt med samfinansiering med till exempel fastighetsägare eller kommuner.
Ja, Trafikverket gör bulleråtgärder längs den befintliga järnvägen, men vi ansvarar också för att minska bullret längs med de statliga vägarna. Vår långsiktiga målsättning är att ingen ska behöva känna sig mycket störd av buller från väg- och tågtrafk. Att klara detta är mycket kostsamt. Därför prioriteras åtgärder för de mest utsatta efter vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat.
På landsbygden görs oftast fönsteråtgärder. Ljudnivån inomhus sänks genom fönsterbyte, tilläggsruta eller byte av befintlig glasruta till en lamellglasruta. Den nya rutan anpassas till fönstrets ursprungliga utseende.
I tätbefolkade områden kan det vara fördelaktigt att bygga långa eller låga spårnära skärmar som skyddar flera närliggande fastigheter. Skärmarna skyddar mot bullerstörningar både inomhus och utomhus, men kan behöva kompletteras med fönsteråtgärder från andra våningen och uppåt.
I samband med nybyggnation av järnväg kan det också vara aktuellt med jordvallar som skyddar mot buller. Bullervallar används också för att minska påverkan från vägtrafikbuller. För att få trafiken från vägen att bullra mindre kan man också välja tystare asfalt.
Trafikverket bullerskyddar också uteplatser. Det görs antingen genom att en befintlig uteplats flyttas till ett bättre läge i trädgården eller att den skyddas med en lokal skärm.
Fördjupande information om buller
Ansökningdokument för fönsterbidrag
Kontakt
Carolina CastengrenProjektledare för Trelleborgsbanan |
Ola HolsteinProjektledare för: |
Kristian WestlundProjektledare för: |
Mikaela RaskProjektledare för: |
Philip OlssonProjektledare för: |
|
Kontakt
Per Högner
Projektledare