Mark och byggnader

Trafikverkets fastigheter finns utspridda över Sverige, främst i anslutning till järnväg. Det finns cirka 800 byggnader på fastigheterna. Många av Trafikverkets byggnader behövs för driften av vägar och järnvägar, exempelvis trafikcentraler och byggnader för teknisk utrustning. Vissa byggnader behövs inte längre för Trafikverkets verksamhet och ska därför rivas eller säljas.

Mark och byggnader som vi äger

Trafikverket förvaltar vissa av statens fastigheter. Fastigheterna används i första hand för Trafikverkets verksamhet. Lokaler som inte behövs för vår egen verksamhet hyrs ut till andra företag för att användas till järnvägsnära verksamhet. Trafikverkets fastighetsavdelning ansvarar för förvaltningen och sköter drift och underhåll med hjälp av driftentreprenörer.
Fastigheter vi säljer och hyr ut

Mark och byggnader som vi avvecklar

Drift och utveckling av väg- och järnvägsnät är centralt för ett hållbart samhälle. Det är viktigt att Trafikverkets resurser används till detta. Vi avvecklar därför anläggningar och byggnader som inte längre behövs för verksamheten.

Trafikverket förvaltar många fastigheter. De flesta används, eller har använts, i järnvägsverksamhet. De fastigheter som inte längre behövs i Trafikverkets verksamhet ska avvecklas. 

Många byggnader behövs inte längre

Trafikverket äger byggnader som inte längre behövs i vår verksamhet. Det är till exempel godsmagasin, lokstall, före detta stationshus, banvaktsstugor och före detta transformatorstationer. När en byggnad inte längre behövs ska den rivas eller säljas. Vissa byggnader är dock skyddade på grund av sitt kulturhistoriska värde.

Olika faktorer utreds före avveckling

När vi beslutar att riva eller sälja byggnader tar vi hänsyn till olika faktorer, bland annat byggnadens läge, skick och användningsområde. Vi undersöker även om byggnaden kan innebära en begränsning för vägens eller järnvägens framtida utveckling eller om den påverkas av vägen eller järnvägen ur miljö- eller säkerhetssynpunkt.

Innan vi beslutar att sälja eller riva byggnader utreder vi eventuella kulturhistoriska intressen. Bedömningen görs i samråd med Riksantikvarieämbetet, och berörda länsstyrelser ges möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter. En del av de byggnader som är intressanta att bevara kan komma att lämnas över till Fastighetsverket för förvaltning.

Vår ambition är att så långt som möjligt föra en dialog med omvärlden, för att nå en lösning som är bra för både Trafikverket och övriga samhället.

Markåtkomst för utbyggnad av vägar och järnvägar

När en väg eller järnväg ska byggas eller byggas om måste Trafikverket ofta ta ny mark i anspråk. Här berättar vi om hur vi får tillgång till mark och vilka ersättningar fastighetsägaren kan få.

När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt ska den som bygger ta hänsyn både till människors hälsa och till miljön. En ny väg eller järnväg påverkar omgivningen och byggandet väcker självklart många frågor. Ofta måste vi ta ny mark i anspråk för utbyggnaden.

Väg- eller järnvägsplan

När vi tar fram en vägplan eller järnvägsplan är utgångspunkten att vi ska göra så lite intrång på andras mark och ställa till med så lite problem för de boende som möjligt. Vi ska göra det som behövs för att minska skador, så länge kostnaderna för det är rimliga. Det går dock inte att undvika intrång och olägenheter helt, hur omsorgsfullt vi än planerar.

När en vägplan eller järnvägsplan vinner laga kraft får Trafikverket rätt att genomföra det som har beslutats i planen. Där framgår hur mycket mark vi behöver använda. Vi måste bygga vägen eller järnvägen på det sätt som visas i planen.

En fastställd plan ger också Trafikverket rätt att förvärva mark som behövs för vägen eller järnvägen. För en väg sker det genom så kallad vägrätt. För en järnväg förvärvar vi normalt marken med äganderätt. Fastighetsägaren har också rätt att få mark förvärvad när planen har blivit fastställd. Det gäller både väg och järnväg (för väg – enbart för vägplaner som har fastställts efter 1 jan 2013).

En fastighetsägare kan i undantagsfall få sin fastighet inlöst även innan en plan har fastställts. Det gäller om fastighetsägaren har en mycket besvärlig situation (till exempel är tvungen att sälja fastigheten under just den här perioden på grund av dödsfall eller skilsmässa) och det är sannolikt att fastigheten kommer att behövas för en väg eller järnväg.

Trafikverket köper mark som behövs för järnvägar

Vi köper normalt den mark som behövs för en järnväg och får därmed äganderätt. Köpet avslutas genom att vi ansöker om lagfart eller genom att lantmäterimyndigheten gör en fastighetsreglering vid en lantmäteriförrättning.

Grunden för detta är oftast att vi har kommit överens med fastighetsägaren. Lantmäterimyndigheten har dessutom möjlighet att besluta om att vi får överta mark och rättigheter enligt järnvägsplanen även om det inte finns någon överenskommelse. Lantmäterimyndighetens beslut kan överklagas till domstol.

Vi kan börja bygga på marken när vi har gjort en överenskommelse med fastighetsägaren, upprättat köpehandling eller när Lantmäteriet fattat ett beslut. Ibland har Lantmäteriet möjlighet att fatta beslut om förtida tillträde till marken, även om inte alla beslut i förrättningen är tagna.

Vägrätt ger Trafikverket tillgång till mark för vägar

När vi bygger en väg tar vi marken i anspråk med så kallad vägrätt. Det innebär att vi har rätt att använda marken inom vägområdet. Vägrätten innebär dessutom att vi till exempel får avverka skog och ta ut jord- och bergmassor inom vägområdet. Vi får också ge någon annan rätt att till exempel lägga ned ledningar inom vägområdet.

Vägrätten uppkommer när vi märker ut vägens sträckning över fastigheten och påbörjar vägarbetet. Vi har rätt att börja bygga även om vi inte är överens med markägaren om ersättningen.

Vägrätten innebär inte att fastighetsgränserna ändras. Om vägen inte längre behövs som allmän väg kan vi besluta att dra in vägen från allmänt underhåll. Då upphör också vägrätten och fastighetsägaren får disponera marken.

Ersättning till fastighetsägaren och andra rättighetshavare

Reglerna om ersättning finns i väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Båda lagarna hänvisar till expropriationslagens ersättningsregler, vilket innebär att ersättningsreglerna för väg och järnväg motsvarar varandra. Samma regler tillämpas vid frivilliga överenskommelser.

Fastighetsägaren har rätt till ersättning för mark som vi tar i anspråk vid ett väg- eller järnvägsbygge och för de flesta skador som uppstår i samband med byggandet. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet kan ha rätt till ersättning.

När en väg eller järnväg byggs över en fastighet kan det i en del fall få så stora konsekvenser att hela fastigheten eller en del av den blir mer eller mindre värdelös, så kallat synnerligt men. I sådana fall kan vi bli skyldiga att lösa in fastigheten eller en del av den.

Vad kan du få ersättning för?

En grundförutsättning för att du ska ha rätt till ersättning är att du har drabbats av en ekonomisk skada. Vi kan inte betala någon ersättning för affektionsvärden.

Vid inlösen av en fastighet ska ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde plus 25 procent. Om det gäller en del av en fastighet får du ersättning för minskningen av marknadsvärdet plus 25 procent. Du kan också få ersättning för vissa andra ekonomiska skador, till exempel flyttkostnader eller vissa ökade kostnader i din verksamhet.

Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena den dag när vi tar marken i anspråk, den så kallade värdetidpunkten. Lär mer i broschyren nedan.
Väg eller järnväg på min mark – hur får jag ersättning? 

Avveckling av fastigheter

Jernhusen AB, som är ett statligt aktiebolag, äger de flesta av järnvägsstationerna i Sverige. Trafikverket äger enbart perronger och några mindre stationer. Av Trafikverkets instruktion och regeringens beslut om fastighetsförvaltande myndigheter framgår att Trafikverket inte ska äga fastigheter som inte längre behövs för verksamheten.. Att avveckla en fastighet innebär att göra sig av med den genom försäljning, rivning eller överföring till en annan myndighet.

Fastigheter vi säljer och hyr ut

Vi säljer i första hand till den kommun där den aktuella fastigheten finns. Om kommunen inte är intresserad av fastigheten, bjuder vi normalt ut den till allmän försäljning. Vi annonserar normalt om försäljning på vår webbplats och i lokalpressen. Trafikverkets fastigheter säljs till marknadspris.

De flesta av Trafikverkets byggnader ligger i anslutning till järnvägen. Om du är intresserad av en lokal för en verksamhet med anknytning till järnvägen är du välkommen att höra av dig till Trafikverkets fastighetsavdelning. Du når oss via kontaktuppgifterna längst ned på sidan.

Observera att vid försäljning av fastigheter så har kommuner i vissa fall företrädesrätt enligt den statliga försäljningsförordningen. Våra lediga lokaler och fastigheter till salu hittar du på Objektvision.
Objektvision

Information till dig som är hyresgäst

Här finner du som är hyresgäst i någon av Trafikverkets lokaler information om hur fastighetsskötseln fungerar och vilket ansvar hyresvärd respektive hyresgäst har.

Fastighetsskötsel och felanmälan

Trafikverket har en extern driftentreprenör för din lokal. Dit ska du vända dig när du behöver göra en felanmälan eller när du har frågor om den dagliga driften. Det finns information om våra kontaktpersoner anslagen i byggnaden. Som hyresgäst ska du låta hyresvärden komma in lokalen för att besiktiga eller reparera fel som hyresvärden är skyldig att åtgärda.

Underhåll och ombyggnation

Om du behöver bygga om i din lokal ska du kontakta hyresvärden för godkännande. I de flesta fall ansvarar du som hyresgäst för ytskikt på golv, väggar och tak. Hyresvärden ansvarar inte för tillbehör som behövs för verksamheten i lokalen.

Nycklar

Som hyresgäst ansvarar du för ditt låssystem, nycklar och inpasseringssystem om inget annat avtalats.

Säkerhetsregler

Om din lokal ligger i närheten av en järnvägsanläggning gäller speciella säkerhetsregler. Som hyresgäst är du även skyldig att utföra ditt systematiska brandskyddsarbete (SBA). Du kan hitta mer information om detta på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats.
MSB