Så sköter vi broar och tunnlar
Broar och tunnlar är viktiga delar av det svenska väg- och järnvägssystemet. Vi förvaltar cirka 21 000 broar och 190 tunnlar.
Broarna och tunnlarna motsvarar ett mycket stort värde, drygt 150 miljarder kronor, det så kallade anläggningskapitalet. Vårt uppdrag är att leverera avsedd funktion till lägsta möjliga samhällskostnad, vilket innebär att det är viktigt att underhålla anläggningarna effektivt under hela deras livslängd.
Vi planerar underhållet noggrant och som stöd använder vi förvaltningssystemet BaTMan, där uppgifter om våra broar och tunnlar lagras. Systemet används också av många kommuner och exempelvis Storstockholms Lokaltrafik och Göteborgs Hamn.
Skötsel av broar
Trafikverket förvaltar cirka 21 000 broar, varav 17 000 är vägbroar och 4 000 järnvägsbroar. Vi underhåller broarna för att de ska vara säkra och inspekterar dem regelbundet.
Vi arbetar långsiktig och systematiskt med brounderhållet, såväl med inspektioner som med efterföljande planering och åtgärder. Vi inspekterar alla broar handnära minst vart sjätte år och har bra koll på tillståndet och bra stöd och regelverk.
Planerat underhåll utförs då det är som mest samhällsekonomiskt lönsamt. Genom underhåll förlänger vi broarnas livslängd. Underhållsåtgärder kan vara att vi byter kantbalkar, räcken och tätskikt:
- Vid behov byts kantbalkarna ut för att bron ska fortsätta vara stark och säker. Kantbalkarna är en del av brons bärande konstruktion och i dem sitter bland annat räcket som byts för att öka trafiksäkerheten.
- Tätskiktet är ett lager mellan asfalten och betongen som skyddar den bärande konstruktionen från inträngande vatten och salt.
I ett regeringsuppdrag utreds upp till 800 broar på BK1-vägnätet, om de behöver förstärkas eller bytas ut. Detta för att kunna tillåta dem för den högre bärighetsklassen BK4.
Broar byggs för en mycket lång livslängd och dimensioneras för högre laster än vad de just nu upplåts för. På så sätt kan dagens broar möta kommande krav i framtiden och tack vare detta kan broar som byggdes för länge sedan fortfarande användas och upplåtas för dagens laster.
Skötsel av tunnlar
Av de cirka 190 tunnelanläggningar som Trafikverket förvaltar är 165 järnvägstunnlar och 30 vägtunnlar. Tunnlarna kräver kontinuerligt underhåll och inspekteras regelbundet.
Eftersom järnvägssystemet byggdes ut för cirka 100 år sedan är många av järnvägstunnlarna lika gamla. Järnvägssystemet är inte heller lika lätt att anpassa till naturen som vägarna, vilket innebär att järnvägen har förhållandevis fler tunnlar än vägsystemet. Vägtunnlarna är däremot färre och de äldsta är från 1950-talet.
En större utbyggnad av vägtunnlar har skett under 1990- och 2000-talen. Vi har också byggt ett flertal större järnvägstunnlar under senare år, till exempel Citytunneln i Malmö, Hallandsåstunneln och Citybanans tunnel i Stockholm.
De flesta tunnlarna är bergtunnlar, men även betongtunnlar förekommer. Även om det svenska urberget normalt betraktas som ett beständigt material finns det mineralsammansättningar som förändras över tiden, vilket medför att tunnlarna kräver kontinuerligt underhåll.
På samma sätt som för broar, ställs det höga säkerhets- och tillgänglighetskrav på tunnlar. Vi utför huvudinspektion enligt samma intervall som för broar, minst vart sjätte år. Dessutom gör vi säkerhetsinspektioner för järnvägstunnlarna två gånger per år. Då kontrollerar vi utrymningssäkerhet, eventuella blocknedfall och sprickbildningar.
Utifrån tunnelns tillstånd planerar vi underhållsåtgärder som bergrensning, förstärkning och dränering av vatten och is från tunneltak.