En underhållande historia
Sedan de första tågen rullade i mitten av 1800-talet har underhåll varit en naturlig del av järnvägen. Men vad är underhåll, vilka uppgifter ingår och hur har utvecklingen sett ut?
Underhåll är en verksamhet som många gånger skett lite i det fördolda då omvärldens strålkastarljus lyst starkast på stora projekt eller de ingenjörer och arkitekter som ritade järnvägens vackra stationshus, majestätiska broar och djupa tunnlar. Men sanningen är att utan underhåll skulle både byggnadsverk och banvallar förfallit, spår och broar rämnat samt tunnlar blivit tillhåll för troll och allehanda oknytt.
Vad är underhåll?
Underhåll är ett samlingsbegrepp som samlar en mängd åtgärder som gör att exempelvis ett hus, en maskin eller ett fordon behåller eller återställs till sin ursprungliga funktion. För järnvägen har underhållet alltid handlat om att säkerställa att hela anläggningen med dess spår, växlar, kraftledningar, signaler, broar, ställverk, slipers, tunnlar m.m. är i sådant skick att varor kan komma till affärerna, att exportvaror kan lämna landet och att du kommer till jobbet en måndagsmorgon i november. Inom ramen för underhåll ingår också att se över stationsmiljöer, plankorsningar samt att genomföra bulleråtgärder.
I takt med bilismens och inrikesflygets intåg tappade järnvägen sin dragningskraft. Under flera decennier på 1900-talet handlade diskussionerna i maktens korridorer snarare om vilka banor som skulle läggas ner än behovet av att utveckla och underhålla järnvägen.
Men i slutet av 1900-talet händer något. Trafiken återvänder samtidigt som det sker många stora förändringar inom järnvägen. SJ delas upp, branschen avregleras och en ny myndighet, Banverket, bildas. Flera nya eller ombyggda banor öppnas för trafik, andra projekt påbörjas.
I allt det nya är dock de ekonomiska medel som anslås för att underhålla järnvägsanläggningen mindre än vad det behovet kräver. I kombination med att trafiken, tack vare nya banor och fordon, ökar kraftigt blir konsekvensen att anläggningen börjar brytas ned snabbare än den kan underhållas, och att vi idag har en situation med ett eftersatt underhåll.
Trotjänare tackas av
Järnvägsanläggningen är full av ställverk, växlar, spår och broar som minst sagt varit med ett tag – och sett en del. Och trots den otroliga teknik- och trafikutvecklingen vi sett de senaste 30 åren är det många av dessa trotjänare som fortsätter leverera i ur och skur. Det kan de göra tack vare ett tillståndsbaserat förebyggande underhåll där anläggningen genomgår löpande ”hälsokontroller” varpå brister åtgärdas inom ramen för vårt basunderhåll eller som "mindre åtgärder".
Men även om det förebyggande underhållet sker regelbundet och enligt konstens alla regler kommer man till slut till en punkt där det inte längre är ekonomiskt försvarbart att fortsätta. Då gör vi det som kallas för reinvesteringar där exempelvis en hel växel byts ut. De senaste åren har reinvesteringarna ökat i takt med att de ekonomiska ramarna vuxit, vilket gör att allt fler trotjänare, trots friskvårdande insatser, kan tackas av och ersättas av en ny generation växlar, spår, signalsystem och elkraftanläggning.
Ökad operativ förmåga för ett närmare Sverige
Under det senaste året har vi jobbat intensivt med ett regeringsuppdrag som handlar om att effektivisera järnvägsunderhållet - att öka vår operativa förmåga. Syftet med de rapporter som tagits fram är att ge en samlad bild över planerade och pågående initiativ som syftar till att dels stärka Trafikverkets, dels hela branschens, förmåga att planera och genomföra ett effektivt järnvägsunderhåll som skapar förutsättningar för en tillförlitlig och punktlig järnvägstrafik. Vi ser att vår resa mot en ökad operativ förmåga bygger på tre delar, läs mer om dessa delar nedan.
Anläggningskunskap
Avser kunskapen om anläggningens tillstånd, dess nedbrytning och effektsambandet så att val av underhållsåtgärd ger den bästa effekten på tillförlitlighet. Här fångas också utvecklingsbehov och innovationer upp om hur tillstånd mäts, åtgärdsbehov analyseras och effektsamband klarläggs.
Planering och prioritering
Avser hur vi tillsammans med kunder och leverantörer planerar underhållsåtgärder och prioriterar dessa i förhållande till tågföring. Långa ledtider och behov av framförhållning är viktiga faktorer.
Genomförande
Avser hur vi gemensamt med branschen förverkligar åtgärder i anläggningen via sina entreprenader. Området omfattar bland annat nya affärs- och logistikupplägg, metodutveckling, uppföljning och samverkan.