Logga in
Logga in

Så här mår anläggningen

På denna sida har vi samlat underhållande järnvägsfakta och statistik om anläggningen och dess trotjänare. Hur gammal är den, och hur mycket åtgärdas under ett år.

Spårväxlarna

Spårväxlar är en viktig del av järnvägsanläggningen och används dagligen för att styra tåg i rätt riktning, få tåg att komma till rätt plattform eller leda om trafiken till andra spår vid störningar. Idag finns 10 600 spårväxlar i hela anläggningen runt om Sverige.

Spårväxlarnas ålder och livslängd

Spårväxlarna är i snitt 27 år gamla. De äldsta 10 procenten är 46 år eller äldre så här kan vi också tala om trotjänare, ärrade kämpar eller vad man nu tycker beskriver dem bäst. I snitt har det i varje växel passerat 128 miljoner bruttoton.

På samma sätt som åldern varierar på spårväxlarna så finns det även olika typer av spårväxlar. Beroende på modell varierar den tekniska livslängden från 40 till 55 år. I snitt uppskattas spårväxlar ha 23 år kvar tills de uppnår bedömd teknisk livslängd.

Det är inte bara bedömd teknisk livslängd som avgör när en spårväxel bör bytas. En hög trafikvolym (många och tunga tåg) som passerar över spårväxeln kan öka slitaget och innebära att ett byte behöver tidigareläggas. Underhållsåtgärder som byte av särskilda komponenter och kontinuerligt underhåll utförs på samtliga växlar och kan agera livstidsförlängande, vilket är fallet för många av de spårväxlar vi har ute i nätet.

Ofta behöver ett växelbyte kompletteras med mindre spårarbeten och flytt av kontaktledningsstolpar då moderna växlar har andra dimensioner än de trotjänare som byts ut. Materialet som behövs transporteras tillsammans med speciella kranar på specialbyggda tåg. 

 

Ålder i snitt på spårväxlar nationellt 27 år
Bedömd kvarvarande livslängd (spårväxel) 23 år
Bedömd teknisk livslängd (spårväxel) 40–55 år
Ålder på de äldsta tio procenten (90:e percentilen) av spårväxlar  46 år

 

Järnvägsspåren

Spåren som alla tåg kör på agerar grunden i järnvägsanläggningen. Rälerna av stål tillsammans med slipers i betong eller trä och makadambädd ser till att tåg kan framföras säkert. Den del av Sveriges järnväg som Trafikverket förvaltar består av cirka 14 200 kilometer spår, och i genomsnitt är spåranläggningen 25 år gammal.

Hur går ett spårbyte till?

Den svenska järnvägen är under ständigt underhåll. En del är ett komplett spårbyte där räl, sliper och makadam byts ut. Arbetet har effektiviserats under åren. Kom riktigt nära, ja faktiskt hela vägen in i järnvägens rullande spårfabrik via länken nedan.

Spårens livslängd och tillstånd

I snitt har spåranläggningen 33 år kvar av sin bedömda tekniska livslängd. Den bedömda livslängden kan dock förändras då den beror på trafikvolym i form av antal ton tåg som kör samt anmärkningar som upptäcks vid inspektion.

Spåranläggningens tillstånd beror på många faktorer och det finns flera underhållsåtgärder som utförs för att bibehålla funktionen i spåren. Exempelvis  spårslipning för att se till att rälprofilen är jämn och fin, spårriktning för att ta bort ojämnheter och gungningar för tågen och ultraljudsmätning för att se om det förekommer sprickbildning i materialet.

Antal kilometer (spår) 14 200 km
Snittålder (spår) 25 år
Bedömd kvarvarande livslängd (spår) 33 år
Ålder på de äldsta tio procenten (90:e percentilen) av spår  40 år

 

Räl och slipers

Rälerna är tillverkade i olika dimensioner, och benämningarna styrs av vikten per meter. Exempelvis finns det räler i dimensionerna 43, 50 och 60 kg. Vad för typ som används beror på ålder samt på trafikmängd, vikt på tågen och hastighet. 60 kg är för det mesta standard vid upprustning och nybyggnation. Att det finns olika modeller gäller även för sliprar, där både slipersmaterial och fästmetod mellan slipers och räl varierar.

Det tillverkas sedan cirka 20 år tillbaka inte räler i Sverige, och Trafikverket exporterar inga räler. För närvarande köper vi räler från ArcelorMittal i Polen och Voestalpine i Österrike. Den största delen av begagnade räler går till återvinning, det vill säga att de smälts ner, och en mindre del går till återbruk.

Kontaktledningsanläggningen

Kontaktledningsanläggningen spelar en viktig roll i järnvägsanläggningen genom att den försörjer alla eldrivna tåg med ström. Anläggningen delas generellt upp i två delar. Hängverksanordningen, som består av själva kontaktledningen och övriga linor och stag som sitter i stolparna och håller upp kontaktledningen, samt kontaktledningsstolparna och dess fundament som bär upp alltihop.

Kontaktledningsanläggningens livslängd och tillstånd

Den totala kontaktledningslängden i Trafikverkets anläggning är cirka 13 100 kilometer. På nationell nivå är hängverksanläggningen i snitt 28 år gammal och stolparna 53 år gamla.

Hängverk (ålder) 28 år
Stolpar (ålder) 53 år
Ålder på de äldsta tio procenten (90:e percentilen) av hängverk 46 år
Ålder på de äldsta tio procenten (90:e percentilen) av stolpar  92 år

 

Signalställverken

Det är via ställverken som alla tågvägar läggs, signaler slår om till grönt och tågen kan köra säkert. Ställverken är generellt uppdelade i två typer; Reläställverk och Datorställverk.

Ställverkens livslängd och tillstånd

Reläställverken och datorställverken är i snitt 35 år gamla och har en kvarvarande bedömd teknisk livslängd på 13 år. Reläställverk är något äldre och har en bedömd teknisk livslängd på 60 år.  Reläställverken är många gånger riktiga trotjänare, i snitt är de 45 år gamla. Datorställverk, som är modernare har en bedömd teknisk livslängd på 30 år. Datorställverken är precis under 20 år gamla i snitt. 

Ställverk snitt nationellt (ålder) 35 år
Reläställverk snitt nationellt (ålder) 45 år
Datorställverk snitt nationellt (ålder) 20 år
Bedömd teknisk livslängd reläställverk 60 år
Bedömd teknisk livslängd datorställverk 30 år
Bedömd kvarvarande livslängd samtliga ställverk 13 år
Ålder på de äldsta tio procenten (90:e percentilen) av ställverk 62 år

 

Nytt signalsystem införs

Det nuvarande signalsystemet är på väg att bytas ut mot det nyare ERTMS (European Rail Traffic Management System). parallellt med det projektet så pågår omfattande arbeten med att livstidsförlänga den befintliga anläggningen genom reservdelssäkring, underhåll och uppgradering där det behövs.

ERTMS – Ett nytt digitalt signalsystem för järnvägen 

Underhållsåtgärder och reinvesteringar

På följande sida kan du läsa mer om hur vi genomför järnvägsunderhållet, här hittar du mer information om basunderhåll, reinvesteringar och förstärkt underhåll.