Så här planerar vi järnvägsunderhållet
Vårt underhåll sker på en järnväg som omfattar över 14 200 kilometer spår, 10 000 växlar och 4000 broar. Varje år sker i runda tal 2000 större arbeten vilket ställer stora krav på planering och samordning.
Utöver att spår, växlar och kontaktledningar behöver få välförtjänt omvårdnad ska också broar repareras, tunnlar rustas och plankorsningar åtgärdas. Detta samtidigt som långt över en miljon tåg trafikerar spåren under ett kalenderår.
Vår ambition när vi arbetar med att underhålla och utveckla järnvägen är att trafiken, och i förlängningen du som resenär, ska påverkas så lite som möjligt av våra jobb. Det är till exempel därför de flesta arbeten utförs på nätter och helger när färre eller inga persontåg går. Mer omfattande underhållsjobb förläggs också till storhelger då arbetspendling och skolresor är mindre omfattande.
Vi rustar anläggningen året runt, men när vi får barmark och tjälfritt intensifieras arbetet och en mängd större arbeten i spåren genomförs. Här brukar påskhelgen vara startskottet för banarbetssäsongen i södra och mellersta delarna av landet. Längre norrut får vi ofta vänta en tid tills vintern helt släppt sitt grepp.
Ett mycket underhållande år väntar
I tågplanen för 2025 ingår 72 större trafikpåverkande åtgärder och 1 700 så kallade ”Tillfälliga kapacitetsbegränsningar”. Varje sådan åtgärd och kapacitetsbegränsning innebär att vi under en period kanske behöver stänga av en bana, eller låta trafiken gå på enkelspår för att kunna genomföra en eller flera underhållsåtgärder. Även om det kan vara stor skillnad i hur dessa åtgärder påverkar trafiken ger antalet ändå en fingervisning om hur mycket underhållsarbete som faktiskt kommer ske i anläggningen.
Ett exempel är de arbeten som nu planeras till västra stambanan, i första hand på sträckan Göteborg – Alingsås. Grunden är ett behov av att byta ut hela elkraftanläggningen, från stolpfundament till kontaktledningar. Delar av denna anläggning är över 100 år, så här kan man verkligen tala om trotjänare! Samtidigt som detta arbete pågår passar vi också på att åtgärda plankorsningar, byta växlar och rusta tunnlar för att bara nämna något.
Utöver alla de underhållsåtgärder som är inplanerade i förväg genomförs så klart en rad löpande åtgärder, många gånger inom ramen för det som kallas servicefönster. Ett servicefönster är ett planerat och fördefinierat tidsintervall för service och underhåll av järnvägsanläggningen (t.ex. av spår, kontaktledningar och signalsystem). Även under ett servicefönster behöver trafiken i regel ställas in, ledas om eller ersättas med annat trafikslag.
Ett varierande arbete
Att underhålla järnvägen handlar inte bara om avhjälpande och förebyggande åtgärder. Varje årstid bjuder dessutom på specifika utmaningar för järnvägen som hanteras inom ramen för vårt underhållsarbete. Till varje årstid tas därför en beredskapsplan fram som definierar risker, och klarlägger ansvar och ser till att alla involverade är på tårna för det som komma ska.
Varje årstid innebär utmaningar
På vintern är det inte så överraskande snö och kyla som behöver hanteras. På vårarna är det tjällossning och vårfloder som kan påverka banvallarnas bärighet. På sommaren kan det uppstå solkurvor i spåren, dessutom är åska något som kan slå ut elkraftanläggningen. Slutligen har vi hösten där vi förutom risken för kraftiga regn och stormar även har lövhalka som en återkommande utmaning.
Läs mer om hur vi jobbar med beredskap och beredskapsplaner för de utmaningar som varje årstid innebär för järnvägen.
Årstidsstyrda beredskapsplaner – järnväg - Bransch (trafikverket.se)
Olika långa planeringshorisonter
Alla banarbeten behöver få en avsatt tid i tågplanen för att det tänkta underhållsarbetet ska kunna utföras. Beroende på vilken typ av objekt, omfattning och tidsrymd det rör sig om har vi olika lång framförhållning.
I planeringen av banarbeten har Trafikverket genomgående en dialog med tågbolag och entreprenörer för att dels hitta bra lösningar, dels ge alla involverade rätt förutsättningar att planera såväl trafik som arbetets genomförande. Tågoperatörerna kan behöva anpassa scheman för personal och fordon, entreprenörerna på samma sätt säkerställa att det finns tillgängliga resurser i form av personal och maskiner.
Planerade större banarbeten
Redan 24 månader innan en tågplan börjar gälla har vi en klar bild av vilka större banarbeten som planeras det året. Många arbeten planeras flera år i förväg för att säkerställa att det dels är koordinerat med andra avstängningar på både väg och järnväg, dels för att ge både järnvägsföretag och entreprenörer rätt förutsättningar att planera sin trafik/produktion.
Alla dessa större banarbeten ska finnas med som en förutsättning i Järnvägsnätsbeskrivningen, JNB, som tågbolagen utgår ifrån när de ansöker om tider i spåren. Järnvägsnätsbeskrivningen fastställs ett år innan tågplanens trafikstart.
JNB Vad är Järnvägsnätsbeskrivningen?
Banarbetsplanen
Banarbeten som inte kategoriseras som större arbeten ansöks cirka två månader efter att Järnvägsnätbeskrivningen fastställts, vilket är samtidigt som tågbolagen ansöker om tåglägen. När ansökningstiden gått ut sammanställs objekten och vi för dialoger med tågbolagen för att ta hitta rätt balans i tågplanen mellan inkomna önskemål om tåglägen och behovet av att underhålla järnvägsanläggningen.
När tågplanen fastställs i september finns nästa års arbeten beskrivna i Banarbetsplanen där det framgår var och när spåren är reserverade för trafikpåverkande banarbeten.
Tågplan – att skapa tidtabeller för tåg
Revisionsplanering
Nästa steg är att detaljplanera banarbetsplanen vilket görs i en revisionsplanering. Revisionsplanering används för att komma överens om hur trafikvolymen ska anpassas till banarbeten. Det kan handla om att trafik behöver ställas in, ledas om eller ersättas av annat trafikslag. Tågplanen är indelad i tolv revisionsperioder, och alla anpassningar ska vara kommunicerade med tågbolagen senast fyra månader innan de träder i kraft.
Banutnyttjandeplanen
Det sista steget är Banutnyttjandeplanen där förutom alla de arbeten som ingår i banarbetsplanen även ingår banarbeten som inte påverkar trafiken. Dessa arbeten ansöks om tidigast 12 veckor innan de ska påbörjas.
Banutnyttjandeplanen beskriver kapacitetsbehovet för respektive banarbete i detalj och uppdateras varje vecka. Den överlämnas till Trafikverkets trafikledningspersonal som använder den i sitt dagliga arbete.