Så här vinterunderhåller vi spåren

Att hålla järnvägens alla delar säkra och framkomliga vintertid ingår i de 32 upphandlade kontrakt Trafikverket har för basunderhåll. I kontrakten ingår förutom uppdraget att snöröja spåren även att sköta anslutningsvägar, gångstråk och plattformar. Dessutom är is-knackning i tunnlar och på broar en återkommande vinteruppgift.

Det finns ingen övre gräns för vad snöröjning och halkbekämpning får kosta, utfallet beror helt på hur lång, kall och snörik vintern blir. För att entreprenörerna ska kunna fokusera på snöröjning och andra nödvändiga vinteraktiviteter pausas mer eller mindre all övrig verksamhet inom baskontrakten vintertid.

Så här påverkar snö spåren, tågen och trafiken

Även om vi har vinter varje år så kan ändå vinterväder orsaka problem i tågtrafiken. Vid stora snöfall kan det fastna mellan 20–30 ton snö på ett tåg bara på en dag och värmen från tåget gör att snön fryser till is i tågets konstruktion. Det gör att tåg måste avisas med jämna mellanrum. Är det många fordon som drabbas av nedisning måste de vänta på sin tur vilket gör att det finns ett mindre antal tåg i trafik, vilket i förlängningen kan leda till att avgångar ställs in.

Nya avisningsanläggningar som etablerats under 2024 använder varmluft vilket gör att tidsåtgången är under en timme för att avisa ett tåg, vilket är fem till sex gånger så snabbt jämfört med att använda varmvatten. Flera järnvägsföretag investerar i egna verkstäder, medan andra köper avisningstjänsten från externa leverantörer. På många platser finns uppställningsplatser där tåg kan stå inomhus i värme.

Ett annat sätt att lösa avisning är att järnvägsföretag planerar sina ”omlopp” så att deras tåg med jämna mellanrum trafikerar södra Sverige för att på så sätt avisas på naturlig väg. Av Trafikverkets uppföljningar framgår att tåg många gånger ”tappar” is i växlar runt Hässleholm – vilket får till följd att vi även i områden som vanligtvis inte har särskilt besvärligt vinterväder kan behöva lägga både tid och resurser på att snöröja växlar.

Ytterligare en utmaning är att fordon eller vagnar som gått sönder på grund av snö och kyla ställs upp på driftplatser. Dessa fordon kan då hindra planerade tågmöten, men också försvåra snöröjningen.

Så här förbereder Trafikverket sig och sina leverantörer och entreprenörer

För varje årstid tar Trafikverket fram en beredskapsplan som beskriver hur alla parter i branschen ska säkerställa att nödvändiga resurser och utrustning finns på plats för att möta respektive årstids utmaningar. Det arbetet gör att vi känner oss väl förberedda för ännu en vinter med snö, kyla och halka på spåren.

Även utanför angiven vintersäsong, det vill säga före vecka 47 och efter vecka 11, ska våra entreprenörer hålla sig ajour med aktuella väderprognoser. Vid risk för snöfall ska Trafikverket snarast kontaktas för samråd avseende åtgärder och eventuell aktivering av vinterorganisationen för att säkerställa att anläggningens funktionalitet upprätthålls.

Så här många snöröjare har Trafikverket på spåren!

Det finns 32 basunderhållskontrakt som täcker den svenska järnvägen. Varje kontrakt disponerar i runda tal 100 personer och 30 olika fordon för snöröjning. Därutöver har Trafikverket två större snösmältare och ytterligare tio större snöröjningsmaskiner utrustade med breda frontplogar eller front och vingplog som utifrån vädervarningar och behov flyttas dit i landet där de förväntas göra mest nytta. Dessutom finns det tre större snöslungor som Trafikverket äger och som kan nyttjas av de entreprenörer som ansvarar för basunderhållet i norra Sverige.

Så här mycket måste det snöa innan entreprenörerna ska börja snöröja

Snöröjning startar när snödjupet når tre centimeter. Generellt är inställelsetiden 60 minuter vardagar 05.00-19.00, och 120 minuter övrig tid. Striktare krav finns för särskilt utpekade kontrakt och sträckor, speciellt runt våra storstadsområden.

Trafikverket har två stora snösmältare och tre större snöslungor. Dessutom finns tio större snöröjningsmaskiner utrustade med breda frontplogar eller med en front- och vingplog. På bilden visas Zaugg Snow Clearing Vehicle som har en kapacitet på 7500 ton snö per timme. Maskinen hör till en av de kraftigaste snöslungorna i världen. 

Så här följer vi vädret

Trafikverket följer vädret genom dels upphandlade prognostjänster, dels genom möten med SMHI två gånger per dag.  Trafikverkets entreprenörer är välkomna att använda dessa tjänster men kan också välja andra vädervarningssystem som erbjuder bevakning dygnet runt.

Så här följer vi upp leveranserna

Trafikverket har egna leveransuppföljare som löpande kontrollerar att förberedelser är gjorda och att leveranser är utförda. I uppföljningarna ingår att granska att snöröjning och halkbekämpning skett på linjer och bangårdar samt 10 meter före och efter alla växlar. Även krav på snöröjning av plattformar, tillfartsvägar, plattformstak samt vid teknikhus, vägövergångar och bommar följs upp.

Så här hanterar vi den snö som måste tas bort

På stora bangårdar och stationer som exempelvis Hallsberg och Stockholm Central samlas snön in av stora snösmältare. En snösmältare som SR 200 smälter en halv miljon kubikmeter snö på bara några dagar, vilket motsvarar en volym som det skulle kräva 23 000 lastbilslass att forsla bort. På många andra bangårdar/driftplatser finns lagerplatser för snö. Att köra bort snömassor med lastbil för snötippning undviks, framförallt på grund av miljöskäl.

Så här lång tid tar det att snöröja en växel

Det tar olika lång tid att åtgärda en växel från snö och is beroende på bland annat dess storlek och var den ligger, men inom två timmar ska även växlar på mer svåråtkomliga platser åter kunna användas efter att ett fel har detekterats. Förutom restid finns det även säkerhetsåtgärder som behöver utföras innan snöröjningen kan påbörjas.

Så här många växlar är utrustade med värmeaggregat

Det finns värme i 7 300 av Trafikverkets 10 600 växlar. Växelvärmen styrs automatiskt och skiftar från 20 grader i normalläge till 30 grader i turboläge. Faller det ner mycket is från tågen tar det ändå lång tid att smälta den, vilket gör att även växlar med värme kan behöva röjas manuellt.

Så här stora mängder snö/is kan ett tåg samla på sig

Vid stora snöfall kan det fastna enorma mängder snö på ett tåg bara på en dag. Värmen från tåget gör att snön fryser till is i tågens underreden, främst på tågens hjulpartier och bromsar. Det finns uppgifter på att ett x2000 kan samla på sig upp till 30 ton i vikt bestående av is bara mellan Stockholm och Göteborg. Det kan dock räcka med att en isklump på några kilo faller av på fel ställe, som i en växel som därmed inte kan ställas rätt, för att trafiken påverkas.