Underhåll av vägkanter för miljö och säkerhet
Slåtter och röjning förbättrar trafiksäkerheten när växtlighet som stör sikten försvinner. Dessutom förbättras vägens avvattning och dränering, och i sidoområdet kan nya livsmiljöer skapas som gynnar biologisk mångfald.
Så arbetar vi med slåtter och röjning av vägkanter
Trafikverket har nationellt ställda kvalitetskrav och tidsplaner, som entreprenörerna följer för att utföra årlig slåtter och röjning på rätt sätt. Det är entreprenören som planerar och lägger upp sitt arbete utifrån ställda krav för att hinna slå alla vägar i rätt tid.
Vägområdet slås två gånger om året. Första gången slås en smalare remsa från vägkanten och andra gången resterande yta upp till ca tio meter från vägkanten inom vägområdet. Arbetet påbörjas i juni och ska vara klart i slutet av augusti för större vägar, och i slutet av september för mindre vägar. En av huvudanledningen till att slå vägområdet är att öka sikten och trafiksäkerheten för trafikanterna, med anledning av det kan vi inte vänta tills alla blommor har blommat över utan slår vägområdet innan. Det finns dock vissa undantag vid så kallade artrika vägmiljöer. Det är miljöer längs med vägarna som har hög biologisk mångfald med hotade eller sällsynta arter. För att bibehålla de höga naturvärdena slås dessa miljöer efter blommorna har blommat över
Vi ställer krav på att entreprenörerna ska ta hänsyn till dessa specifika miljöer och att sköta dem på ett speciellt sätt. Det kan innebära att hela vägsträckor inte slås samtidigt utan vissa partier längs med vägen återkommer entreprenören till vid ett annat tillfälle. Det är en åtgärd vi gör för att vi ska lunna bidra till att öka den biologiska mångfalden i Sverige. Trafikverket inventerar årligen var de artrika vägmiljöer finns.
Förutom den årliga slåttern längs med vägarna tar vi hand om träd som riskerar att skada person och egendom längs med vägen. Vi ser även till att vägen är framkomlig för trafiken med avseende på växtligheten. Det innebär att vissa träd avverkas eller att grenar tas bort. Det är entreprenören som genomför dessa åtgärder utifrån Trafikverket ställda kvalitetskrav.
Växtmaterialet som slås av efter slåttern och röjningen låter vi ligga kvar eftersom det blir så finfördelas. Det multar ner och bildar ny jord. Överflödigt växtmaterial som däremot bildas efter vi har avverkat eller tagit ner grenar på träd ska samlas in och tas bort.
Anmälan angående skador från slåttermaskiner
Om slåttermaskiner har orsakat skada på din egendom går du in på vår hemsida och anmäler det.
Vi tar bort lupiner för att få fler arter
I vissa fall görs särskilda insatser för att begränsa förekomsten av blomsterlupiner eftersom de inte tillhör vår ursprungliga flora, utan har förts in i Sverige som trädgårdsväxt. Blomsterlupinen håller på att ta över växtplatserna för många skyddsvärda arter. Därför sparar vi dem inte i samband med slåttern.
Satsning för att hejda spridningen av invasiva arter
Invasiva främmande arter har blivit ett känt problem, men fler behöver agera.
– Som med många andra samhällsutmaningar, så måste man samarbeta på alla nivåer när det gäller invasiva främmande arter. Om ena handen stoppar invasiva arter och den andra sprider, så kan bra insatser bli ogjorda, säger Michael Diemer, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Sedan 2020 samarbetar ett stort antal kommuner, länsstyrelser, intresseorganisationer, miljöorganisationer och myndigheter, bland annat Trafikverket, i en kunskaps- och informationssatsning som syftar till att hejda spridningen av invasiva arter. Arbetet hålls samman av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Parkslide svår att bekämpa
Trafikverket samverkar med ett femtontal myndigheter för att utveckla strategier och metoder för att bekämpa och begränsa invasiva arter och då inte minst parkslide och andra arter i gruppen jättesliden. Parkslide är en väldigt komplicerad art att hantera som kräver mycket stora insatser för att bekämpa på ett kontrollerat sätt.
Eftersom det i dagsläget inte är möjligt att genomföra bekämpning utan stor risk att förvärra situationen med ytterligare spridning undviker Trafikverkets om möjligt att bekämpa bestånd av parkslide. Bekämpning riskerar att förvärra situationen, då även små växtdelar som sprids kan bilda nya bestånd och en ökande problematik. Trafikverket hanterar därför bara parkslide vid akuta lägen för att upprätthålla trafiksäkerheten.
Intensiv kunskapsutveckling för utveckling av metoder pågår i ett flertal forsknings och utvecklingsprojekt, såväl i Trafikverkets egen regi som i samverkan med Naturvårdsverket och andra myndigheter.
Bestånd av parkslide kartläggs
Samtidigt pågår också ett stort arbete med att kartlägga bestånden. Dels för att stå väl rustade när effektiva metoder finns och dels för att undvika vidare spridning vid slåtter, detta gäller både på väg och på järnväg.
Hjälp till att registrera bestånd av invasiva arter
Hjälp gärna till att rapportera bestånd av invasiva arter i SLU:s artdatabank: