Tjällossning, tjälskador och potthål

Under vintern bildas det islinser i jordmaterialet, då vatten sugs upp underifrån, som successivt byggs på och expanderar. Tjälskador på vägen uppstår vanligtvis på grund av att marken lyfter ojämnt tvärs vägen, mera på mitten och mindre i kanterna, vilket gör att sprickor kan uppstå.

Under tjällossningen tinar vägen och återgår till ursprunglig nivå. Då uppstår ett överskott av vatten i konstruktionen, som kan leda till bärighetsskador när vägen trafikeras.

Vägar är särskilt utsatta för tjäle, eftersom den isolerande snön plogas bort. Hur mycket tjälen lyfter vägen beror på flera faktorer – hur mycket det har regnat på hösten, hur kallt det är och hur länge det varit kallt, hur mycket det har snöat och vilket jordmaterial som finns under vägöverbyggnaden. Generellt ger långa och kalla vintrar större påverkan.

Vägar som riskerar tjälskador

Utbredningen av tjälskador kan påverkas av om vägen är ny eller gammal. Risk för tjälskador finns framför allt i följande fall:

• vägar med dålig bärighet
• övergång mellan väg och bro
• övergång från skog till åker eller bergsskärning till platt mark
• vid vägtrummor
• vägavsnitt med otillräcklig avvattning av vägen.

Potthål – kan uppstå året om

En nyckfull vägskada är så kallade potthål, som uppstår i vägens beläggning. På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter samtidigt som temperaturen pendlar runt noll. När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större.

Potthål kan också uppstå på sommaren när vatten blir stående i ett litet hål. Vattnet och trafiken skapar en utmattning som utökar håligheten. Ju äldre beläggning, desto större risk.

För att motverka tjälskador dimensioneras vägkroppen olika i landets olika delar, men dimensioneringen har sällan betydelse för potthål eftersom de uppstår i beläggningen. Ytlagret har av naturen kortare livslängd och slits dessutom av till exempel dubbdäck.

Förebyggande arbete

Trafikverkets entreprenörer inspekterar regelbundet det statliga vägnätet, från tre gånger per vecka för de största vägarna till en gång var 14:e dag för de minsta. Trafikverket förebygger och åtgärdar partier där det finns risk för tjälskador innan de uppstår. Genom att hålla vägarna fria från sprickor och hål minskas inträngning av vatten.

På sommaren avvattnar och tjälsäkrar vi vägkonstruktioner genom dikning och åtgärder på vägtrummor. Tjälfarliga material vid känsliga platser kan också bytas ut. Vintertid förebygger vi tjälskador genom snödikning, som minskar inrinning av smältvatten och gör att vägbanan torkar upp snabbare.

Trafikfarliga skador åtgärdas så snabbt som möjligt

När vi får kännedom om trafikfarliga brister varnar vi trafikanterna och lagar hål, spår och sprickor så snabbt som möjligt. Det görs av entreprenörer enligt kontrakt.

Under den värsta tjällossningsperioden kan det också bli nödvändigt att tillfälligt sätta ner vägars bärighet. Trafikverket beslutar om bärighetsnedsättningar i samråd med driftentreprenör. Det innebär att högsta tillåtna bruttovikt/axelvikt för motordrivna fordon begränsas till tolv alternativt åtta eller fyra ton, för trafiksäkerheten och för att skona vägen.

Du som är enskild väghållare och får statsbidrag från oss behöver meddela oss om du sätter ner bärigheten på vägen. 

Trafikinformation - bärighetsnedsättningar

I vår tjänst för trafikinformation finns en karta som visar vilka vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning. Kartvyn visar både tjälskador och restriktioner för vägar.

Trafikinformation - vy tjälskador och restriktioner

Vad gör jag om jag får en skada på min bil?

Om du har råkat ut för en skada på eller intill en statlig väg kan du ha rätt till skadestånd. En förutsättning är att Trafikverket eller vår entreprenör har orsakat skadan genom vårdslöshet. Via länken nedan kan du läsa mer om vad som gäller och hur du anmäler.

Skador vid väg