Västra Götaland E6, Tingstadstunneln, underhållsarbete

Med fokus på miljö och klimat

När vi renoverar Tingstadstunneln står klimat- och miljöfrågorna i centrum. 
"Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt" är Trafikverkets vision. Med grönt menar Trafikverket minimal klimat- och miljöpåverkan. Vi ska tillsammans med andra aktörer bidra till ett fossilfritt transportsystem där infrastrukturen är anpassad till natur och kulturmiljö. Redan i projektets planeringsfas låg miljö- och klimatfrågorna högt på agendan och klimatkalkylberäkningar gjordes. Dessa har sedan dess använts som en av flera parametrar då viktiga beslut fattas.

Klimatsmarta lösningar

Vi arbetar med energieffektiva och mindre klimatpåverkande lösningar vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. 

I projektet uppdaterar vi ständigt vår åtgärdslista för att uppfylla miljömålen.

Projektet har tagit fram ett hållbarhetspaket. Det innebär att vi två gånger per år går igenom hur projektet följer FN:s hållbarhetsmål och Trafikverkets Målbild 2030. Arbetet resulterar i en åtgärdslista och en plan kring vad som är möjligt att göra kopplat till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Klimatsmarta byggmaterial

Trafikverket har beslutat om mål för en klimatneutral infrastruktur senast 2040, vilket är fem år tidigare än Sveriges nationella mål om att vara klimatneutralt 2045. I planeringen av renoveringsarbetena har vi lagt fokus på återbruk av material, klimatsmarta byggmaterial samt energisnåla pumpar och system. En stor framgångsfaktor är det goda samarbetet i projektet. Trafikverket, projektören och entreprenören samverkar för att hitta de bästa lösningarna. Recept, metoder och idéer diskuteras för minskad klimatpåverkan och optimal teknisk lösning. Vi har jobbat med metodiken Carbon cost management, där varje val mellan olika alternativ ges en kostnad i kronor och i klimatpåverkan. Därefter tas projekteringsbeslut baserat på dessa två parametrar. Över 60 olika idéer har sedan start diskuterats och många av dem har gått att genomföra. Dessutom ställer Trafikverket krav på att minst 20 procent av bränslet till fordon och arbetsmaskiner ska bestå av förnybar el eller förnybar diesel. Vi ställer även klimatkrav på stål och betong som har hög klimatpåverkan.

Smutsigt vägvatten renas 

Har du sett hur smutsig snön blir i vägkanten, de få dagar det snöar i Göteborg? Smutsen innehåller grus och sand, men också olja och tungmetaller från trafiken. Tidigare släpptes vattnet från vägbanan i Tingstadstunneln rakt ut i Göta älv, men när renoveringsarbetena är färdiga kommer vattnet att renas innan det släpps ut. På norra sidan av tunneln kommer vattnet att renas i en konstgjord våtmark där växter och bakterier tar hand om föroreningarna.

Med det nya reningssystemet kommer vattnet att renas innan det släpps ut i Göta Älv.

Biologisk mångfald runt tunneln

Vid planeringen av ett så stort renoveringsarbete är det mycket som man måste tänka på. När du svischar förbi i bilen eller bussen ser du mest asfalt och betong men det finns värdefull natur runt Tingstadstunneln. Närmaste granne är Säveåns Natura 2000-område. Det betyder att Säveåns natur är utpekad som särskilt värdefull för Europa. Det är vattendraget Säveån som är värt att skydda, men där finns även en ursprunglig stam av atlantlax. Runt Tingstadstunneln finns ett antal skogsdungar med värdefulla träd. Några av dem måste avverkas för att kunna utföra ledningsarbeten och anlägga vattenreningsanläggningar. Men vi har ansträngt oss för att spara gröna dungar där djur kan söka skydd från trafiken.

Gamla träd och fladdermöss

Det finns flera större träd som är viktiga för olika sorters insekter och lavar. Vi har lyckats undvika att påverka två gamla almar som är viktiga för den biologiska mångfalden samt en allé bestående av körsbärsträd. Alléer är viktiga att bevara. Dels för att de vackra och bidrar till trivsel, dels för att de är hem för andra växter och djur. Gamla träd i en allé är hem för ett stort antal arter, allt från lavar och mossor till fåglar och fladdermöss.
Grönområdena runt tunneln ska bli mer estetiskt tilltalande utformning när renoveringsarbetena är klara. Landskapsarkitekterna har jobbat tätt tillsammans med en ekolog för att välja växter som ger maximal nytta för den biologiska mångfalden. De träd som planteras är av sorter som blommar tidigt på våren när humlor vaknar och behöver mat.

Kamp mot invasiva arter

Flera olika invasiva växtarter finns inom projektets arbetsområde. Vår ekolog har hittat parkslide, jättebalsamin, vresros och boerstånds. Det är invasiva arter som sprider sig snabbt och konkurrerar ut andra växter.

Parkslide sprider sig lätt och är mycket svår att bli av med om den etablerar sig. Ta alltid hjälp av professionella bekämpare.

Vi har arbetat med att utrota de invasiva arterna och samtidigt varit försiktig med att inte sprida dem ytterligare. Det är risk att man råkar sprida invasiva arter när man gräver i jorden och kör i väg lastbilslass med jord. Det är lätt hänt att rötter eller frön av de invasiva arterna trillar av och börjar växa längs med vägarna.

För att upprättahålla framkomligheten under renoveringsperioden gör Trafikverket flera förberedande arbeten som ska avlasta trafiken genom Tingstadstunneln med ca 1000 fordon/ timme under högtrafik. Trots det behöver trafiken minska med ytterligare 500–600 fordon/timme för att undvika köbildning. Det är ungefär lika mycket som trafiken minskar med under ett sportlov.  

• Den hårda trafikbelastningen har gjort det svårt att få till längre sammanhängande reparationsperioder. Tunnelns renovering har därför fått vänta in öppnandet av den nya älvförbindelsen Marieholmstunneln. Under byggtid leds all trafik (till/från Lundbyleden, E20, E45) via Marieholmstunneln.
• Kopplingen från Waterloogatan till Marieholmstunneln stängs och ersätts av en ny,  tillfällig påfart från Marieholmsgatan till Marieholmstunneln. Åtgärden förbättrar framkomligheten för trafiken som ska till Marieholmstunneln genom att trafik från den lokala gatan, Waterloogatan, inte längre vävs in.
• Dubbla körfält byggs från Lundbyleden till Marieholmstunneln och anslutningarna mellan Lundbyleden och Tingstadstunneln stängs. Trafiken leds om via Marieholmstunneln. (Det extra körfältet byggs mellan Leråkersmotet och Marieholmsförbindelsen och följer vägen från Leråkersmotet mot E6 norr).
• Ett nytt körfält på E6 N byggs och avfarten i Olskroken till E6 N stängs.
  En av de trängre passagerna längs E6 genom Göteborg är norr om Ullevimotet. Här uppkommer ofta köer och de många trafikvävningar som görs orsakar ofta mindre olyckor. I området sker även en ökad exploatering av Gårdaområdet. Trafikverket och Göteborgs stad har därför enats om att låta utfarten från Ullevimotet norrut bli ett eget körfält genom Olskroken. Det ska skapa bättre flyt i trafiken och mindre köer längs E20 och längs E6 norrut.
• VI har fört dialog med andra närliggande projekt för att samplanera våra arbeten och haft dialog med transportinenstivt näringsliv, handel, kommuner och intressentföreningar. 
• Trafiken leds dubbelriktat genom tunneln. Anledningen är lärdomar från de arbeten som gjordes sommaren 2009 i tunneln. Då fanns det två körfält för södergående trafik – ett för Lundbyleden och ett för E6 Kungälvsleden – men bara ett för norrgående trafik. Detta gav låg framkomlighet, speciellt för norrgående trafik, och när fordon behövde bärgas fick båda riktningar stängas av.

• Genom att ha dubbelriktad trafik genom ett rör kan vi ha breda körfält med vägrenar som medger att ett fordon kan bärgas utan att mötande trafik stängs av. Körriktningarna i tunneln separeras med en mittbarriär för ökad säkerhet och hastigheten kan troligen bli 60 km/h.

Tingstadstunneln byggdes på 1960-talet och är i behov av en omfattande renovering. 
Hela konstruktionen ska renoveras och merparten av tekniken bytas ut så att tunneln uppfyller dagens krav kring säkerhet och miljö.

Sammanfattning av reparationsarbetena

• Renovering av tunneltak och väggar.
• Renovering och förstärkning av övergångskonstruktioner.
• Renovering och komplettering av befintliga dagvattensystem.
• Renovering och förstärkning av tråg/infarter.
• Byte av samtliga asfaltslager och renovering av underliggande ballastbetong.
• Uppdatering av rostskyddet på metaller.
• Byte av trafiksystem (digitala skyltar, bommar med mera), kamerasystem, radio, pumpar och belysning.
• Renovering av ventilationssystem.

Sammanfattning av de standardhöjande åtgärderna

• Nya längsgående dagvattenrännor (för bättre avvattning).
• Nya barriärelement längs samtliga tunnelväggar (för att minska risken för påkörning).
• Förbättrat skydd av ljusraster (också för att minska risken för påkörning).
• Installation av brandskydd.
• Ombyggnad av utrymningsvägarna.
• Nya överledningsytor, längre ifrån tunnelmynningarna (för ökad trafiksäkerhet).
• Förbättrad tunnelventilation.
  Brandbekämpningssystem installeras, en slags "sprinkleranläggning", av samma typ som finns i bl.a Gnistängstunneln. 
• Säkerhetsutrustning installeras för nödutrymning vid olycka. Lågt sittande vägledningsbelysning (nödbelysning), i trafikrörens väggar. Grönt ljus runt utrymningsvägar. Utökad funktionalitet för radiokommunikation.
• Intelligenta trafiksystem/ ITS installeras.
• Vatten och avlopp – ombyggnad av magasin i tunneln.
• Nybyggnad av avsättningsmagasin utanför tunnlarna.

De arbeten vi gör i Göteborgstrafiken är en del av ett noggrant planerat pussel. Allt görs inte samtidigt, även om det kan verka så. Vi låter större arbeten vänta in varandra och när vi ändå ska stänga av trafiken passar vi på att utföra andra arbeten. På så sätt försöker vi upprätthålla en acceptabel framkomlighet.

Det är som att lägga ett gigantiskt pussel. Ett pussel där även nya trafiklösningar får avlasta äldre. Till exempel är det tack vare att Marieholmstunneln finns på plats som vi nu både kan riva tågbron över E6 i Göteborg och ge Tingstadstunneln sin välbehövliga renovering.