Hållbart samhälle

Trycket på E22 genom Lund är hårt och skapar många upphinnandeolyckor. För att skapa en trygg framkomlighet för alla, ses de planerade åtgärderna i ett såväl som regionalt, nationellt och internationellt perspektiv för både näringslivet och för de som bor i närheten. En ombyggnad kommer skapa bättre framkomlighet inte minst för kollektivtrafiken.

Trafikverket har ett ansvar att utveckla tillgängligheten på ett hållbart sätt. I den av regeringen beslutade Nationella planen för transportsystemet 2018-2029 beskrivs hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas. Att åtgärderna ska bidra till ett;

• modernt,
• effektivt,
• hållbart transportsystem för människor och företag - idag och i framtiden.

Att nå Klimatmålen är avgörande – många komponenter bidrar

Den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål ska nås.

Central utgångspunkt för den statliga infrastrukturplaneringen gällande klimatmålen är att transportsektorns utsläpp från inrikes transporter (exklusive flyg) år 2030 ska vara 70 procent lägre än år 2010, och vara i princip noll år 2045. Regeringen konstaterar dock att detta inte innebär att varje enskild åtgärd måste bidra till att uppfylla klimatmålet utan att det är helheten som är avgörande. Klart är att transportsystemet idag inte är hållbart. Trafikverket kan göra stor skillnad, men ansvaret är delat. Genom dialog och samarbete kan vi skapa förändring.

I inriktningsunderlaget kan du läsa mer om transportinfrastrukturplaneringen inför perioden 2022-2033 och 2022-2037. Huvudsyftet med inriktningsplaneringen är att ge ett underlag för bedömning av ekonomiska ramar, och vägledning för prioritering av, möjliga åtgärder i transportinfrastrukturen för en kommande infrastrukturproposition. 

Ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken

Trafikverket arbetar på flera plan för att bidra till klimatmålen. Exempel på detta är:

• att stimulera kollektivtrafik och underlätta omställningen till nya bränslen och energieffektiva fordon.
• att stödja forskning och innovation med bland annat autonoma bilar och elvägar, där vi kan driva på förändringen mot ett mer hållbart samhälle.
• att bidra till utbyggnad i Lundaområdet;
  - fyra spår mellan Malmö och Lund.
  - nya spårvägen som staten finansierar till hälften. 
  

Åtgärder på E22 ses i flera perspektiv

E22 genom Lund har såväl lokal som regional, nationell och internationell funktion för näringsliv och boende. Vägen är utpekad som riksintresse och ingår i det transeuropeiska nätet för transporter, TEN-T. De övervägande och åtgärder som görs på E22 måste därför ses i flera perspektiv för att möta de krav som finns.

Trycket på E22 mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra är mycket hårt och vid rusningstrafik uppstår ofta köbildning i norrgående körfält då stor andel av trafiken kör av i Lund Norra. Mängden trafik närmar sig gränsen för vad vägen klarar av och en utbyggnad skulle ge stora vinster för resor och transporter.

Smidigare trafiklösning som skapar bättre framkomlighet

Trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra ligger så tätt att vanliga på- och avfarter inte går att bygga vid den nya anslutningen till Ideon/Pålsjö. Lösningen som finns med i den laga kraft vunna vägplanen, är att vi ska bygga ett extra körfält (additionskörfält) i vardera riktning. Ett additionskörfält är ett tillkommande körfält som används vid på- och avfart i samband med trafikplatser. De nya körfälten är med andra ord till för den trafik som ska köra av och på E22 för att skapa ett smidigare trafikflöde som kommer att gynna den regionala busstrafiken. Läs mer om projektet här.

Trafikverket arbetar parallellt med fler projekt på eller i anslutning till E22 i Lund som syftar till att prioritera just busstrafiken. Exempel på detta är:

• busskörfält på väg 102 på Dalbyvägen vid trafikplats Gastelyckan
• bussprioritet i korsningen Norra ringen/Getingevägen.

Fyrstegsprincipens studier ligger till grund

Trafikverket ansvarar för att tillämpa fyrstegsprincipen både som planupprättare vid framtagande av Nationell plan för transportsystemet och som ansvarig myndighet för den långsiktiga planeringen av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart.

Tillämpningen av fyrstegsprincipen och åtgärdsanalysen dokumenteras genom förberedande studier innan den formella planläggning, vägplan/järnvägsplan, påbörjas och i samband med att förslag på Nationell plan för transportsystemet lämnas in och som sedan fastställs av regeringen.

Även om fyrstegsprincipen är starkt knuten till Trafikverkets verksamhet så arbetar vi ständigt med att tillämpa principen i samverkan med andra aktörer inom samhällsplanerings- och infrastrukturplaneringssektorn. Med andra ord så är tillämpningen av fyrstegsprincipen beroende av en samverkan inom sektorn där varje enskild aktör bidrar till att identifiera och hitta hållbara förslag på åtgärder. Förslagen sammanfattas och presenteras i vägplanerna.

När det gäller E22 Gastelyckan-Trafikplats Lund Norra har vi uppfyllt våra åtagande i enlighet med vårt uppdrag då vi i samverkan med andra aktörer har genomfört förberedande studier och tillämpat fyrstegsprincipen. Dessa studier har sammanfattats och presenterats i vägplanerna under tidiga utredningar. Lunds kommun har även genomfört steg 1- och 2-åtgärder under tidigt 00-tal för att hantera den redan då ansträngda trafiksituationen.