Örebro Sveriges första permanenta elväg

Det finns flera möjliga elvägstekniker. Vilken teknik som blir aktuell för elvägspiloten är i dagsläget inte beslutat.

Det finns i dag två alternativ med så kallad konduktiv överföring av ström, som kräver någon form av kontaktdon. Strömavtagare som på järnväg från hängande ledningar eller en släpkontakt mot strömförande skenor i vägbanan.

Det tredje alternativet är så kallad induktiv överföring av ström, där den strömöverförande tekniken är nedgrävd i vägbanan. Via det elektromagnetiska fält som alstras överförs ström till en mottagare som är monterad på fordonet.

Om det konduktiva systemet har sin motsvarighet i tågens och tunnelbanans kraftförsörjning så kan det induktiva systemet jämföras med när man laddar en eltandborste eller lägger mobilen på en laddningsplatta.

Vad händer med projektet om väsenligt annorlunda teknik slår igenom snabbt?

Programmets primära uppgift är att stödja en utveckling mot fossilfria transportlösningar på våra vägar. Om teknikutvecklingen leder till att elvägar inte behövs så kommer programmet inte att gå vidare med den lösningen. Om elvägar byggs så kan de bli en övergångslösning. Allt beror på teknikutvecklingen och den nytta kontra kostnad som kan bedömas finnas när besluten ska tas.

Elektricitet är i sig en klimatneutral energibärare och elektriska motorer minskar energianvändningen.

Fordon som rör sig långa sträckor med korta uppehållstider har liten eller ingen nytta av laddning vid stillastående, utan behöver kontinuerlig tillförsel av elenergi medan fordonet är i rörelse. Långtradare är ett exempel på denna kategori, men även vissa stads- och fjärrbussar, en del distributionstrafik och långväga persontrafik.

Fordon som används i relativt korta transporter med långa uppehållstider kan med fördel utföras som rena elfordon eller laddhybrider. Laddning vid stillastående ger tillräckligt med energi till kortare transporter. Jobbpendling är ett utmärkt exempel.

Elvägar vs. batterier

Det pågår omfattande forskning och utveckling av nya batterier runt om i världen. I dag finns dock inte batterier med tillräcklig kapacitet - i förhållande till sin vikt - så att tunga lastbilar kan drivas av dem med tillräcklig nyttolast över längre sträckor.

Det finns också en negativ påverkan på miljön vid tillverkningen av dagens batterier som gör att mindre batterier är att föredra om möjligt i fordonen.

Elvägar minskar behovet av stora batterier och kan därmed - åtminstone i en övergångsperiod - vara ett bra komplement till fordonens egna batterier.

Den 1 januari 2018 trädde en ny klimatlag i kraft. Utsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med minst 70 procent till år 2030. Sverige ska som helhet vara klimatneutralt till år 2045.

Cirka 25 % av vägtrafikens koldioxidutsläpp kommer från tung trafik. De senaste åren har vägtrafikens koldioxidutsläpp dämpats, tack vare mer energieffektiva fordon och ökad andel förnybar energi. Det är positivt och visar på att vi tar steg i rätt riktning. 

Ändå fortsätter utsläppen sammantaget att stiga eftersom resor och transporter fortsätter att öka. Just därför är det oerhört viktigt att den vägbundna trafiken effektiviseras och minskar sina utsläpp av koldioxid. Elvägar kan vara ett komplement och en möjlighet för att möta framtidens hållbara transportbehov.  Som exempel kan vi förenklat säga att om vi elektrifierar 5 % (ca 500 mil) av det statliga vägnätet kan vi, vid full övergång till elektrifierad drift, minska de fossila utsläppen med 50 % från tunga fordon.

Det finns och kommer att krävas en mångfald av lösningar, inom alla trafikslag, för att ställa om till ett fossilfritt transportsystem. Elvägar är en lösning med hög potential som också nyttjar befintlig väginfrastruktur. Parallellt med elvägar måste vi också styra transporter och beteenden till mindre miljöbelastande trafikslag, som cykel och järnväg till exempel. Vi måste också utveckla möjligheterna för delade transporter, effektiv transportplanering, smart samhällsplanering etc.

Att ge en kvalificerad beräkning är för tidigt men de bedömningar som gjorts, nationellt och internationellt, visar att elväg är en kostnadseffektiv lösning. En grov bedömning pekar på att kostnaden för en större utbyggnad av elväg, inklusive elnät och kringutrustning, blir mellan 20-30 miljoner kronor per kilometer, beroende på teknik. I ett senare skede finns förhoppningar om att fler satsningar på utbyggnad av elväg kommer leda till effektivare installation och produktion och därmed påverka kostnaderna positivt.

Kostnaderna är, när tekniken är mogen, lägre i jämförelse med att bygga ny järnväg och det kan ske i högre takt. Elväg nyttjar det befintliga vägsystemet så det är bara själva tekniken som ska byggas till, inte vägen. Eftersom det finns vinster att göra både för samhället och industrin kommer det att bli viktigt att vi får till en fungerande och balanserad finansiering i framtiden om elvägar visar sig fungera tillräckligt bra.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda och genomföra tester för att ha underlag i den fortsatta utvecklingen av elvägar. Detta för att kunna ta beslut om vi ska fortsätta utveckla och implementera elväg för fordon i det svenska vägtransportsystemet.

Parallellt investerar Trafikverket i kunskap och utveckling av nya verktyg för att kunna hantera konflikten mellan klimatmål och ökade transportbehov på ett bra sätt.