Fyrspårets hållbarhetsarbete
Det krävs mod, engagemang och strukturerat arbete för att förändra en bransch. Genom vårt hållbarhetsarbete vill vi inspirera, utmana och ifrågasätta.
Fyra järnvägsspår mellan Malmö och Lund har möjliggjort för fler hållbara resor och transporter i framtiden. Men ett byggprojekt av den här storleken innebär också stor miljöpåverkan.
På den här sidan berättar vi vad vi gör för att minska vårt avtryck i miljön och presenterar ett urval av det hållbarhetsarbete som vi gjort sedan byggandet startade 2017. Varje år tar vi fram en hållbarhetsrapport. Syftet är att redovisa vårt resultat kopplat till hållbarhet, inspirera branschen men även se var förändringar och förbättringar kan göras. Innehållet på denna sida utgår från hållbarhetsrapporten för 2023, den finns publicerad i sin helhet längst ner på sidan.
Vad är Fyrspåret Malmö–Lund?
Två järnvägsspår har blivit fyra mellan Malmö och Lund, en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor som är maximalt utnyttjad under rusningstrafik och har utgjort en flaskhals i systemet. Sträckan har även varit mycket störningskänslig då järnvägen varit gammal och sliten. När störningar uppstår mellan Malmö och Lund påverkas tågtrafiken både norrut i Sverige och över sundet till Danmark. Utbyggnaden från två till fyra spår har därför både ökat kapaciteten och gjort sträckan mindre känslig för störningar.
Det här är Fyrspåret Malmö-Lund:
- Vi har byggt ut järnvägen mellan Lund och Arlöv (11 km) från två till fyra spår
- Vi har byggt om stationerna i Burlöv, Åkarp och Hjärup
- Vi har byggt en helt ny station i Klostergården, södra Lund
- För att minska buller för närboende har järnvägen byggts nedsänkt från Åkarp till Hjärup, cirka fem kilometer.
Hållbarhetssolen - hur kan ett byggprojekt ligga på plussidan?
Projektet har analyserats utifrån FN:s Agenda 2030 och tillhörande mål. Vi har tittat på vilka mål som främjas och vilka som motverkas utifrån två utgångspunkter:
1) nollalternativet, det vill säga om projektet inte hade genomförts och
2) genomförandet av Fyrspåret Malmö-Lund med tillhörande hållbarhetsarbete.
Resultatet presenteras i en hållbarhetssol som består av 17 färgmarkerade delar, där varje färg och del motsvarar ett av FN:s globala mål. Utgående pilar indikerar att målet främjas, och inåtgående pilar att det motverkas.
Nollalternativet innebär att:
- Inga av de globala målen ökar.
- Några av målen motverkas, bland annat genom att transporter fortsatt är vägbundna och inte kan flyttas till järnväg.
Fyrspåret Malmö–Lund innebär att:
- Mål 2, 6 och 15 motverkas eftersom att:
- vi har tagit jordbruksmark i anspråk för att kunna bygga ut.
- grundvatten har pumpats upp för att vi ska kunna gräva ut (schakta) under byggperioden.
- Mål 1, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 16 ökar eftersom:
- vi jobbar med återanvändning
- vi väljer material med lägre klimatpåverkan
- vi möjliggör att fler transporter kan köras på järnväg (en överflytt från vägtransporter)
- järnvägssystemet blir tåligare
- trafiksäkerhet förbättras
- projektet bidrar till en regionförstoring, där fler kan ta sig längre sträckor på ett klimatsmart och smidigt sätt (gäller framförallt grupper utan bil).
-
FN:s globala mål för hållbar utveckling
I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer en ny utvecklingsagenda och globala mål för hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen.
Vår klimatpåverkan
I början av projektet tog vi fram en uppskattning av vad vårt totala utsläpp skulle bli. Totalt beräknades utsläppet av växthusgaser bli 88 978 ton CO2-ekvivalenter. Där såg vi att materialen betong, diesel och stål skulle stå för hela 91 procent av den totala klimatpåverkan.
Det blev tydligt att stål, betong och diesel är klimatbovarna i projektet, och vi har därför valt att fokusera vårt klimatarbete på just dem. För att minimera vårt totala utsläpp skrev vi in klimatkrav i kontraktet. Det anger ett krav på hur stor klimatreduktion projektet behöver göra, baserat på den första uppskattningen. Kravställningen blev:
- 14 procents reduktion för delen Flackarp–Arlöv
- 23 procent för delen Lund–Flackarp
Vi hoppas och tror att vi kan nå våra mål och med det visa att det går att göra stora förbättringar relativt snabbt. Vi vill vara ett praktiskt exempel på att alla kan göra skillnad, säger Jens-Peter Eisenschmidt, projektchef Trafikverket och Christoffer Eksandh, projektchef NCC.
Våra största utsläppsposter
Materialen betong, diesel och stål står för 91 procent av projektets klimatpåverkan. Därför har vi har valt att fokusera på att minska utsläppen inom dessa områden. Tryck på respektive område för att läsa mer.
För att minska utsläppet inom betong har vi utfört följande åtgärder:
- ”Rätt betong på rätt plats”.
Vi använder den typ av betong som krävs för att anläggningen ska vara tillräckligt tålig, samtidigt som vi har klimatpåverkan i beräkningen. - Betong med flygaska.
Sedan 2019 har vi använt anläggningsbetong med inblandad flygaska. Leverantören har genom tredjeparts certifierade miljövarudeklarationer redovisat en 20 procent reducerad klimatpåverkan jämfört med om vi hade använt branschstandard för anläggningsbetong. Minskningen beror på att en del av cementen i betongen har ersatts med flygaska. - CEM II-betong
Vi har även använt CEM II-betong (så kallad CEM II <C28/30 och <C30/37). I de fallen har leverantören genom miljövarudeklarationerna redovisat en reducerad klimatpåverkan med 50 respektive 44 procent.
Genom att använda de här tre betongklasser i stället för branschstandard har vi möjliggjort en minskad klimatpåverkan på 4100 ton koldioxidekvivalenter under hela projektet. Under 2023 har vi haft en klimatreduktion inom betong med 33 ton koldioxidekvivalenter.
Klimatreduktion per ton CO2-ekvivalenter sparad från användning av betong för respektive år under projekttiden.
| År | ton CO2 –ekv. sparad |
|---|---|
| 2018 | 54 |
| 2019 | 67 |
| 2020 | 1711 |
| 2021 | 1942 |
| 2022 | 43 |
| 2023 | 33 |
| Hela projektet | 4100 |
En samlande enhet för att beräkna uppvärmningspotentialen bland växthusgaser.
Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för gaser med olika uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP). För att kunna ställa dem mot varandra och göra sammanställningar räknas uppvärmningspotentialen om till koldioxidekvivalenter.
Källa: Naturvårdsverket
Stålets klimatpåverkan kan också vara stor, speciellt om det är nyproducerat stål ska användas. Under 2022 har vi använt ett armeringsstål med 38 procent lägre emissionsfaktor än branschstandard. Den största utsläppsbesparingen beror dock främst på att stålet innehåller en del återvunnet stål.
Totalt har våra åtgärder inom stålval gjort en klimatreduktion på 86 ton koldioxidekvivalenter. I tabellen visas vår totala klimatredukton för stål under projekttiden.
| År | ton CO2 –ekvivalenter sparad |
|---|---|
| 2018 | 154 |
| 2019 | 104 |
| 2020 | 2007 |
| 2021 | 2174 |
| 2022 | 86 |
| 2023 | 52 |
| Hela projektet | 4577 |
En samlande enhet för att beräkna uppvärmningspotentialen bland växthusgaser.
Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för gaser med olika uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP). För att kunna ställa dem mot varandra och göra sammanställningar räknas uppvärmningspotentialen om till koldioxidekvivalenter.
Källa: Naturvårdsverket
Eftersom drivmedel och främst diesel beräknades stå för en så stor utsläppspost har vi i största möjliga utsträckning använt oss av förnybart, så kallat HVO-diesel. Under rapporteringsperioden har vi använt oss av 60 procent förnybart bränsle. Det har gett en besparing på utsläpp av 968 ton CO2-ekvivalenter.
Vår entreprenör har ställt krav i kontrakten med de stora leverantörerna som kör transport och maskinerna och succesivt ställt frågan till fler leverantörer att gå över till HVO-diesel.
Klimatreduktion per ton CO2-ekvivalenter sparad från val av drivmedel för respektive år under projekttiden.
| År | ton CO2 –ekv. sparad |
|---|---|
| 2018 | - |
| 2019 | 800 |
| 2020 | 3 200 |
| 2021 | 4 645 |
| 2022 | 946 |
| 2023 | 968 |
| Hela projektet | 10 559 |
HVO står för Hydrerad Vegetabilisk Olja och är ett förnybart drivmedel för dieselmotorer. HVO-diesel består av: PFAD(restprodukt från palmoljetillverkning), slakteriavfall, råtallolja (palmolja, majsolja, raps, soja, korn). 5 % från Sverige.
En samlande enhet för att beräkna uppvärmningspotentialen bland växthusgaser.
Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för gaser med olika uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP). För att kunna ställa dem mot varandra och göra sammanställningar räknas uppvärmningspotentialen om till koldioxidekvivalenter.
Källa: Naturvårdsverket
Vill någon ha vår gamla räls?
Ja, det är en fråga vi har brottats med. Vi vill nämligen återanvända så mycket material som möjligt för att minimera mängden avfall och hushålla med naturens resurser. Det kan låta självklart, men kräver sin planering och tajming. Vår målsättning var att 40 procent av den gamla järnvägsanläggningen skulle återanvändas, men vi nådde upp till hela 70 procent under 2023!
Den gamla anläggningen
I månadsskiftet september/oktober 2023 kopplade vi in de nya spåren på hela sträckan Lund–Arlöv. Efter det revs den tillfälliga järnvägsanläggningen, och vi arbetar kontinuerligt med att hitta mottagare av materialet i andra projekt.
På bilden syns rälståget som plockade upp den gamla rälsen som skickades vidare till Sannahed 2022.
– Genom att återanvända räls och andra delar från järnvägsanläggningen sparar vi både pengar och minimerar koldioxidutsläppet för projektet, säger Thomas Hallgren, produktionschef.
Hur får vi alla att förstå och acceptera?
Under byggperioden har vi påverkat människors vardag, många gånger på ett negativt sätt. Vi har stängt av vägar och byggt tillfälliga stationer vilket innebär omvägar och en stökig omgivning. Vi väsnas och vid flera tillfällen har vi stängt av tågtrafiken mellan Malmö och Lund under tio dygn.
Det är viktigt att vi har en öppen dialog med de människor som påverkas av vårt projekt. Känner de till vad, varför och när något ska hända kan de förbereda sig – och håller vi vad vi lovar skapas ett förtroende och förhoppningsvis en större acceptans för projektet. Vi når ut till vår målgrupp genom bland annat sociala medier, hushållsutskick, e-post och media. Och med en årlig husvagnsturné bjuder vi in till att följa med på vår resa som är det här projektet. Vi berättar om såväl framgångar som motgångar. Vi är även måna om att prata och skriva på ett sätt som är enkelt och begripligt, och vi tar till kreativa grepp för att nå ut till så många människor som möjligt.
Vid fyra tillfällen har tågtrafiken mellan Malmö och Lund stoppats under tio dagar, och två gånger har vi stängt av E6:an. För att nå ut till allmänheten har vi tagit fram kampanjfilmer som publicerats i sociala medier och visats ombord på tågen. Filmerna har haft en räckvidd på drygt en miljon människor och responsen har varit övervägande positivt. 2023 gjorde vi en travesti på filmklassikern Jurassic Park.
-
Alla kampanjfilmer
I samband med alla större trafikstopp har vi tagit fram en kampanjfilm, totalt sex stycken. Se alla på vår Youtube-kanal.
Det kommer en morgondag också
En stor del av projektets arbete med social hållbarhet handlar om att skapa en säker arbetsplats för oss inom projektet och våra leverantörer. Bygg- och anläggningsarbeten är förbundna med stora arbetsmiljörisker. Eftersom vi är ett stort projekt har vi även flera leverantörsled och stor materialanvändning. Därför gör vi vårt yttersta för att alla som arbetar i projektet har en bra arbetsmiljö, att olyckor undviks och att social hållbarhet når hela vägen ut i leverantörskedjan.
I projektet har vi ett mål om att vi inte ska ha några olyckor. Vi följer upp olycksstatistiken utifrån olyckor med 4 dagars sjukfrånvaro eller mer, med en vision om att den siffran ska vara 0. Om måttet är under 4 den senaste 12-månadersperioden räknas målet som uppfyllt. Under 2023 var ingen hemma från jobbet längre än fyra dagar till följd av en olycka på arbetsplatsen.
För att upprätthålla dessa siffror genomför vi ett antal olika åtgärder:
- Årlig obligatorisk säkerhetsutbildning för alla som är anställda inom projektet
- En plan för sociala åtaganden har tagits fram
- En arbetsgrupp följer systematiskt upp de sociala kraven som finns i kontraktet
- Kontinuerliga skyddsronder på arbetsplatsen och projektkontoret
- Alla inom projektet har tillgång till ett digitalt verktyg för att rapportera in tillbud och olyckor
Det är vi som jobbar i projektet
Det är fler män än kvinnor som jobbar på vårt kontor och i vår ledningsgrupp. Skillnaden mellan andelen män och andelen kvinnor är däremot lägst bland våra yngsta medarbetare. Vi hoppas och tror att det tyder på ett skifte inom branschen, att fler söker sig till Trafikverket. Vi vill ha en jämn fördelning av åldrar och kön i våra byggprojekt, men även inom Trafikverket i stort.
Vill du jobba med oss? Kolla in våra lediga tjänster och utbildningsprogram.
2022 fick Fyrspåret Malmö–Lund Sweden Green Bulding Councils pris för hållbar infrastruktur.
Hållbarhetsnyheter
Hållbarhetsrapporten i sin helhet
Sedan 2019 har vi varje år tagit fram en hållbarhetsrapport. Rapporterna ligger till grund för denna sida som uppdateras löpande.
Vill du veta mer?
Skriv till oss!