Stockholm E4 Förbifart Stockholm

Enligt klimatlagen som trädde i kraft 1 januari 2018 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Som etappmål ska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, exklusive flyg som ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter, minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010. Den ökning av koldioxidutsläppen som E4 Förbifart Stockholm bidrar med gör det varken enklare eller svårare att nå klimatmålen. Genom olika avgifter och skatter, till exempel att Essingeleden fått trängselskatt, samt god samhällsplanering är det möjligt att klara målen.

Våra konkreta åtgärder för energieffektivisering

E4 Förbifart Stockholm var först ut i Trafikverket med att ställa krav på minskade koldioxidutsläpp i våra entreprenader.

• Vi ställer krav på våra entreprenörer att minska koldioxidutsläppen med 10 procent utifrån normalfallet. Entreprenörerna ska kunna visa vilka effektiviseringar som görs för att nå målet. Redovisningen av klimat- och energieffektivisering gäller transporter, material- och energianvändning samt drivmedelsförbrukning.
• Vid upphandling av fläktar och liknande utrustning ställs krav på energieffektivitet. Den kontrakterade entreprenören ska göra en klimatkalkyl, en handlingsplan över klimatbesparande åtgärder och avslutningsvis en klimatdeklaration på det faktiska utfallet. Ett exempel på en sådan klimatbesparande åtgärd är att Trafikverket har reducerat antalet barriärelement i tunneln. Detta leder till ett minskat behov av nytillverkning av material.

Den totala energianvändningen under byggtiden blir cirka 7 000 000 gigajoule och utsläppen av klimatgaser beräknas till cirka 570 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar energianvändning och klimatgasutsläpp från Lunds kommun, cirka 120 000 normalsvenskar på ett år.

När Förbifart Stockholm står klar kommer drift och underhåll att kräva cirka 180 000 gigajoule per år. Det är lika mycket energi som 3 000 normalvillor gör av med under samma tid.

Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår natur- och kulturmiljö, och det ansvaret delar vi alla. Vi på Trafikverket arbetar i samråd med länsstyrelser och kommuner för att utforma E4 Förbifart Stockholm på ett sätt som tar tillvara natur- och kulturmiljöernas värde. Vi minimerar påverkan på bostadsområden och känsliga natur- och kulturområden genom att cirka 18 km av E4 Förbifart Stockholms totala sträcka på 21 km går i tunnel.

Det finns många regler, lagar och förordningar som styr hur vi ska bevara och hantera natur- och kulturvärden medan vi bygger och när vi byggt klart. Natur- och kulturreservat är bland annat skyddade med stöd av miljöbalken, artsskyddsförordningen och reservatföreskrifter. Vi arbetar kontinuerligt med att skapa bra förutsättningar och minimera riskerna i arbetet med berörda natur- och kulturmiljöer. Våra anställda går till exempel en miljökurs för att öka sina kunskaper om vilka regler som gäller och hur vi arbetar inom detta område. Kulturmiljöer och platser för djur och växter som är skyddade är tydligt markerade på plats, samt på de kartor som vi använder i projektet. Det finns förteckningar över alla värdefulla kulturmiljöer, djur- och växtarter. Vi skriver ned vilka risker som finns, hur vi hanterar dem under byggperioden och hur vi återställer platserna på bästa sätt, i speciella kontrollprogram. Kontrollprogrammen säkerställer att vi följer de krav som finns på hur bygget får påverka miljön. Vi har tagit fram kontrollprogrammen i samråd med de myndigheter som ser till att vi följer upp kraven.

Mätningar och kontroller

Omgivningen blir alltid påverkad när man bygger tunnel. Innan vi börjar bygga gör vi flera undersökningar och prognoser över bergets utformning, men vi vet ändå inte alltid hur det ser ut under jord eller hur ett berg beter sig när man börjar spränga sig fram i det.

Trafikverket får inte göra vilken åverkan som helst på närmiljön. Det ska till exempel inte vibrera för mycket när vi spränger, vattenkvaliteten i brunnar och vattendrag ska inte påverkas och vatten som läcker in i tunneln ska inte påverka grundvattennivån.

För att kontrollera vilken påverkan vägbygget har i den nära omgivningen behöver Trafikverket göra regelbundna och återkommande mätningar och kontroller.

Så här jobbar vi för att minska påverkan

Under hela byggets gång kontrollerar Trafikverket vilken påverkan vägbygget har i den nära omgivningen. Vi följer de krav och riktvärden som vi har fått i miljödomar och de krav som finns hos kommunerna och länsstyrelsen. Vi kontrollerar och utvärderar löpande både inne i tunneln och i områden utanför tunneln. Det är projektets egen personal som utför kontrollerna, till exempel miljöspecialister, geologer eller andra sakkunniga. Vi rapporterar regelbundet till tillsynsmyndigheterna (berörda kommuner och länsstyrelsen).

Vi följer upp alla våra åtgärder

I ett kontrollprogram mäter och kontrollerar vi regelbundet att:

• grundvattnet i jord och berg inte sjunker under de tillåtna nivåerna, områden övervakas genom regelbunden nivåmätning i ett närliggande grundvattenrör,
• vi inte påverkar vattenkvaliteten i brunnar och vattendrag,
• inläckage av vatten i tunnlarna håller sig inom tillåtna riktvärden,
• sättningar i mark och byggnader inte uppkommer på grund av våra arbeten,
• vibrationer och buller håller sig inom tillåtna riktvärden, samt att
• vegetationsprovytor årligen följs upp med avseende på eventuella förändringar som beror på torrare förhållanden. Förändringen jämförs mot opåverkade kontrollytor.

Trafikverket upphandlar oberoende företag som genomför vissa kontroller, till exempel besiktningar och skadeärenden. De följer svensk standard, till exempel svensk besiktningsstandard. Företagen är upphandlade i konkurrens med andra företag på marknaden enligt lagen om offentlig upphandling.

Fortsatt tätning av berget

I en miljödom från 2014 styrs det vilken mängd grundvatten som max får läcka in i de cirka 55 kilometer långa bergtunnlarna. Den viktigaste åtgärden för att förebygga skador och minska påverkan är att täta berget runt tunnlarna.

Trafikverket utför ett omfattande och sammansatt arbete med tätning av berget. Men vi har konstaterat att det inte räcker för att begränsa inläckande vatten på vissa sträckor efter byggskedet när tunneln är färdig. Därför ansöker vi om ändring i miljödomen för att kunna infiltrera mer vatten. På så sätt kan vi minska påverkan på grundvatten och skydda närområdet.

På de sträckor som krävde mer tätning än vad vi planerade för har vi utvärderat utförandet och uppgraderat de tekniska lösningarna, bland annat genom att vi testat andra bruk för tätning av berget. Vi har också tätat mer, gjort fler mätningar och inspektioner och fortsätter arbetet med stor försiktighet och justerade metoder för att göra så liten påverkan på närområdet som möjligt.

Skyddsinfiltration skyddar närområdet

Förutom att täta tunnlarna kan ytterligare åtgärder vidtas för att skydda närområdet. En åtgärd är att fylla på med nytt vatten för att hålla uppe grundvattennivåerna, så kallad skyddsinfiltration. Tätningsarbetet och hur mycket grundvatten som läcker in trots tätningen följs noga upp enligt en plan som mark- och miljödomstolen beslutat om.

En åtgärd som vi använder oss av är skyddsinfiltration. Infiltration innebär att man tillför vatten till ett grundvattenmagasin genom en brunn för att hjälpa till att hålla grundvattnet på rätt nivå. Syftet med infiltration är att motverka en grundvattensänkning. Genom att man infiltrerar vatten kan man hålla uppe grundvattennivåerna. Infiltration av vatten är en vanlig och vedertagen skyddsåtgärd när man bygger tunnlar under jord. Trafikverket följer hela tiden upp hur arbetet påverkar omgivningen och vi strävar efter att hitta effektiva åtgärder för att skydda närområdet.

Kontroll och skydd av grundvattnet

Det är viktigt att grundvattennivån inte påverkas annat än i området närmast schakten. Därför kommer området runt schakten att behöva tätas, och i vissa fall även att behöva fyllas på med vatten. När arbetet är klart fylls området runt betongtunneln igen med jord. Då kan grundvattnet återigen stiga till en nivå nära nivån före byggstart.

För att bygga tunneln gräver man sig ner genom jorden till den nivå där bergtunneln kan påbörjas. I schakten som grävs ut byggs vägen först i täta betongtråg (utan tak) som sedan övergår i betongtunnel (med tak).

Grundvattennivå före, under och efter byggandet av en tunnel.

När betongtunneln har nått tillräckligt djupt ner övergår den i en bergtunnel. Den bygger vi med traditionell teknik genom att borra och spränga. Innan berget sprängs ut tätas det med cement. Men även om berget tätas ordentligt kommer det att läcka in vatten i bergtunnlarna. Hur mycket vatten som läcker in beror på flera saker. En viktig faktor är vattentrycket. En annan faktor är hur mycket vatten som finns tillgängligt och hur lättrörligt det är.

I de områden där E4 Förbifart Stockholm byggs finns det normalt ett överskott av vatten, men tillgången varierar över året. När grundvatten som finns i ber­gets sprickor rinner in i tunnlarna kommer nytt vat­ten att tillföras till sprickorna från det grundvatten som finns i jordlagren ovanför berget. Överskottet av vatten räcker ofta till för att grundvattennivån inte ska påverkas under de delar av året då det är gott om vatten. Sommartid bildas väldigt lite grundvatten och då kan grundvattennivån sjunka mer än normalt.

Var finns riskerna?

Brunnar kan påverkas när grundvattnet i berget rinner in i tunnlarna. Vattentrycket i sprickorna i berget minskar och brunnar som är borrade i berget kan då få en lägre vattennivå. Det leder till att inte lika mycket vatten kan tas ut ur brunnen som tidigare eller att bergvärmebrunnens bidrag till uppvärmningen minskar. Den ökade omsättningen av vatten i berget kan medföra att vattnet får sämre kvalitet.

Byggnader och anläggningar som är grundlagda på lera kan påverkas. Då vat­tentrycket i den lösa leran minskar leder det till att lerpartiklarna på sikt packas tätare. Det får till följd att det blir sättningar i marken. Risken för skador är särskilt stor om en del av en byggnad eller anläggning är grundlagd på lera som rör sig och en annan del på mark som inte sätter sig.

Lokala vattendrag som Sätraån och Igelbäcken har ofta för lite vatten sommartid. Såväl den nederbörd som skulle bildat grundvatten som överskottsvatten leds bort från området med kommunens vattenledningar. Redan i dag tillförs vatten till vattendragen vid behov. En ytterligare minskning av överskottsvattnet skulle ge ännu mindre vatten sommartid och ytterligare tillförsel av vatten kan då komma att behövas. Därför mäter vi flödet av vatten i de två bäckarna. En av anledningar till att så mycket vatten leds bort i kommunernas vattenledningar är att vi bygger på så stora ytor att vattnet inte lyckas tränga ner i jorden och höja grundvattnet.

Fuktkrävande växtlighet och ekosystem i vattendrag är på vissa platser beroende av det överskott från nederbörden som normalt rinner av i markens ytliga jordlager till närmsta vattendrag. Om vatten leds bort från området minskar överskottet. Då kan växtlighet och ekosystem komma att påverkas.

Så här minimerar vi riskerna

Den viktigaste åtgärden för att förebygga skador är att täta berget runt tunnlarna. Detta tätningsarbete är mycket omfattande. Ytterligare åtgärder som kan vidtas är att fylla på med nytt vatten för att hålla grundvattennivåerna. Tätningsarbetet och hur mycket grundvatten som läcker in trots tätningen följs noga upp enligt en plan som mark- och miljödomstolen beslutat om. Det är länsstyrelsen som bevakar att Trafikverket följer planen och har kontroll på hur omgivningen påverkas, därför har trafikverket tagit fram kontrollprogram för grundvatten.

Brunnar, byggnader och andra anläggningar som skulle kunna komma att skadas, besiktas både före och efter byggandet i området. Under hela byggskedet sker även löpande kontroller för att under­söka vilken påverkan tunnelbygget har orsakat. Resultaten av sådana kontroller används för att se om extra skyddsåtgärder behöver sättas in för att undvika att skador uppstår. En sådan åtgärd kan vara att tillföra vatten till grundvattenmagasinen i jorden. Vi har byggt anläggningar som kan tas i bruk om det skulle behövas.

E4 Förbifart Stockholm innebär att buller och avgaser från trafiken kommer att minska på andra ställen, till exempel längs Essingeleden. En så stor del av Förbifart Stockholm som möjligt har lagts i tunnlar för att minska buller och föroreningar längs sträckan där den går. Eftersom tunnlarna blir väldigt långa innebär det utmaningar för att få en acceptabel luftkvalitet för trafikanterna i tunneln.

Luftföroreningar i tunneln

Hur vi exponeras för luftföroreningar vid färd genom en vägtunnel beror i huvudsak på tre faktorer:

• Halter av föroreningar i tunneln
• Hur lång tid man vistas i tunneln
• Fordonets skyddande effekt

Hur höga halterna av luftföroreningar blir i tunnlar beror på trafikintensitet och ventilation. Eftersom tiden vi vistas i tunnlar är kortare och luften in i fordonen filtreras blir exponeringen för tunnelluftens föroreningar mindre, jämfört med utomhus. Sambandet mellan luft­föroreningshalter och hälsopåverkan är således inte samma vid transport i vägtunnlar jämfört med utomhus.

Luften utanför tunnlarna

För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer för att skydda människor från oacceptabla hälsoeffekter. Trafikverket värnar om luftkvalitén kring Förbifart Stockholm genom att göra noggranna beräkningar och utforma tekniska lösningar så att riktvärdena följs. Utefter Förbifart Stockholms sträckning kommer vi att placera ut så kallade frånluftstorn på fyra platser, två vid Kungens kurva samt ett vardera vid Johannelund och Hjulsta. Frånluftstornen ventilerar ut tunnelluften med hjälp av kraftfulla fläktar istället för att luften kommer ut koncentrerat i marknivå vid tunnelmynningarna. Den luft som ventileras ut sprids så högt upp i atmosfären att effekten på närmiljön blir mycket liten.

Beräkningar utan E4 Förbifart Stockholm visar på partikelhalter på ca 25 µg/m3 för dygnet. Som högst beräknas halterna med E4 Förbifart Stockholm bli 30 µg/m3. Miljökvalitetsnormen som ska underskridas är 50 µg/m3. Mätningenär gjord vid bostäder utanför tunnelmynningar.

Inför bygget av E4 Förbifart Stockholm har vi gjort beräkningar och jämfört med bland annat luftmätningar från Norra länkens torn. Beräkningarna visar att vi kommer att uppfylla miljökraven: miljökvalitetsnormen för boendemiljö vilket är ett lagkrav fört utomhusluft. Inga miljökvalitetsnormer kommer att överskridas där människor bor eller vistas. Halterna kommer att ligga under miljökvalitetsnormerna både vad gäller partiklar och kväveoxider. Överskridanden kan främst ske vid tunnelmynningen samt i det djupa tråg som vägen går i. Människor varken ska eller kan vistas inom detta område. 

Luften i tunnlarna

Däremot finns det inga generellt gällande riktvärden för tunnelluft, varken nationellt eller internationellt. Och eftersom vi behöver tunnlar och bygger alltfler tunnlar för att skapa tillgänglighet anser Trafikverket att det behövs en definierad och etablerad nationell luftkvalitetsnorm även för tunnelluft.

För att ta fram en luftkvalitetsnorm för tunnelluft med hälsoperspektiv utgår vi från miljökvalitetsnormerna för utomhusluft samt de senaste årens viktiga forskning inom området. Vår kunskap om luftföroreningars hälsopåverkan har ökat under de senaste åren.

E4 Förbifart Stockholms tunnlar – en utgångspunkt

I samband med planeringen av tunnlarna i E4 Förbifart Stockholm startade Trafikverket 2012 ett forskningsprogram med syfte att få fram underlag för riktvärden för luften i E4 Förbifart Stockholms tunnlar och andra vägtunnlar. Arbetet bedrivs av etablerade forskare på flera olika institutioner. Preliminära resultat presenterades i en första rapport 2015 och i februari 2017 kom en rapport där resultaten verifierades och fördjupades. Vi har tagit fram ytterligare rapporter och den sista kom i slutet på 2021.

Rapporterna är omfattande och riktar in sig på exempelvis hur hjärt-kärlsystemet kan påverkas samt beräknar vilken hälsopåverkan som förväntas med de ventilationsanläggningar och den trafikstyrning som är planerad i E4 Förbifart Stockholm.

Resultaten då det gäller hälsopåverkan i Förbifart Stockholm är presenterade enligt WHO:s internationella definition som är risk för förtida dödsfall. I E4 Förbifart Stockholms tunnlar beräknas värdet till cirka 22 till 48 förtida dödsfall per år ur ett samhällsperspektiv. Ska man hitta en jämförelse kan man säga att de lägre värdena innebär ungefär samma risk för negativa hälsoeffekter för en individ som att bo centralt i en större svensk stad.

I och med att vi tar bort trafik från andra leder minskar antalet förtida dödsfall i de områdena med 22 personer.

Styrning av luftkvaliteten i E4 Förbifart Stockholm

Den huvudsakliga styrningen av luftkvaliteten sker med ett ventilationssystem med fläktar i taket i tunneln, fyra frånluftsstationer som ska förbättra luften i tunnelmynningarna samt sex luftutbytesstationer där smutsig luft släpps ut och frisk luft tas in i tunneln. Den förorenade luften från tunneln kommer via frånluftstornen att spridas och spädas ut på hög nivå för att minska påverkan på närmiljön.

Lagstiftningen som reglerar luftkvalitet

Miljöbalkens miljökvalitetsnormer (MKN) är till att skydda människors hälsa och naturmiljö baserade på vetenskapliga fakta. I dag finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vatten och buller. Miljökvalitetsnormerna utgår från gemensamma EU-direktiv och finns reglerade i Miljöbalken (Kap 5) och Förordningen om luftkvalitet. Enligt Miljöbalkens 5:e kapitel ska miljökvalitetsnormerna ange de förorenings- eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Normen för kvävedioxid är 60 mikrogram/m3 och normen för PM-10-partiklar är 50 mikrogram/m3 och gäller dygnsmedelvärdet vilket oftast är styrande.

Partiklar från vägen

De platser i Stockholm som har högst partikelnivåer är trånga, tungt trafikerade gator med tät bebyggelse på båda sidor av vägen (exempelvis Hornsgatan) där dålig luft blir stående på gatorna mellan husen. Eftersom Förbifarten Stockholm bitvis ligger djupt så stannar mycket av partiklarna kvar i vägtråget och försvinner sedan vid regn och vägtvätt. Normalt är luftrummet runt Förbifarten stort och öppet så att de partiklar som ändå kommer ut späds ut i den övriga luften och det gör att koncentrationen av partiklar där människor bor och vistas inte kommer att vara så hög att normen för luftkvalitet överskrids.

Frånluftstornens funktion i E4 Förbifart Stockholm

Vid kall väderlek och hög trafikintensitet kan luftföroreningarna vid tunnelmynningarna bli så pass höga att luften behöver drivas ut via fläktar i frånluftstorn som är placerade vid mynningarna på de längre tunnlarna.

Syftet med tornen är att minska halterna av partiklar och kväveoxider vid bostäder nära tunnelmynningarna så att man klarar normerna för luftkvaliteten.

Kraftfulla fläktar i tornen driver luftföroreningarna högt upp i atmosfären där en utspädning sker.

Beräkningar av spridningen av luftföroreningar vid Förbifartens tunnelmynningar är genomförda och resultatet visar på att tillskottet av luftföroreningar från tornen till närmiljön är försumbar.

Mätningar av luftkvaliteten har genomförts på plats vid bostäder i närheten av tunnelmynningarna på Södra och Norra länken.  I samtliga fall underskrider man miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet. Även här visar mätresultaten att tillskottet av luftföroreningar från frånluftstornen är försumbart.

Rening av tunnelluft

Det kommer inte ske någon rening med hjälp av reningsutrustning i Förbifart Stockholm. Tornen som är i drift på Södra och Norra länken har inte heller någon reningsutrustning.

De kraftfulla fläktarna lyfter luftmassan till hög höjd varefter en utspädning sker. Någon risk för ökade luftföroreningshalter i närområdet föreligger inte. 

Rening med partikelfilter är mycket kostsamt. Sådana filter, så kallade elektrostatfilter, har prövats i tunnlar i Oslo och man bedömde bedömts dem som både mycket dyra och ineffektiva. Sammantaget anser Trafikverket att de miljöförbättringar som kan uppnås med anordningar för stoftavskiljning är relativt begränsade och inte står i rimlig proportion till de investerings- och driftkostnader som detta medför.

Kommunerna ansvarar för att följa upp miljökvalitetsnormerna

Kommunerna har ansvaret för att följa upp att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Det omfattar inte bara vägtrafik utan alla verksamheter. Om överskridanden sker ska ett åtgärdsprogram tas fram. Det  är Länsstyrelsen som leder arbetet. Trafikverket kommer att göra egna mätningar och beräkningar enligt ett kontrollprogram för drifttiden för att följa upp Förbifart Stockholms miljöpåverkan.

E4 Förbifart Stockholm passerar eller går igenom sju natur- och kulturreservat. Vi kommer att påverka fem av dessa reservat. Trafikverket gör ett antal åtgärder för att ersätta och/eller förbättra natur- och kulturmiljöerna i de berörda reservaten. Det finns lagar som avgör vilka krav ansvarig myndighet ställer på Trafikverkets åtgärder för att vi ska kunna göra våra arbeten.

Vi har också tagit fram planer på hur de natur- och kulturreservat som blir berörda av bygget ska återställas när E4 Förbifart Stockholm är klar.

Miljöbestämmelser

Natur- och kulturreservat är skyddande med stöd av miljöbalken (bestämmelserna i lagen syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer har tillgång till en hälsosam och god miljö). Det finns bestämmelser (föreskrifter) för reservaten som är anger vad man får och inte får göra inom berört natur- eller kulturreservatsområdet. Vill man göra en åtgärd som är förbjuden enligt reservatsföreskriften måste man söka dispens alternativt tillstånd. Det innebär att man får ett undantag från förbudet och ofta med ett villkor om så kallade kompensationsåtgärder.

Även åtgärder som berör skyddade arter kopplat till artskyddsförordningen kräver dispens och kompensationsåtgärder.

Detta är en kompensationsåtgärd

Länsstyrelsen kan bestämma att den som fått tillstånd att göra intrång i en naturmiljö ska kompensera för åtgärder som kan skada naturvärden. Det kan ske genom att man återställer miljön, att man skapar nya liknande landskap eller att man ger naturmiljöer ett långsiktigt skydd.

Trafikverket gör ett antal kompensationsåtgärder för att ersätta och/eller förbättra natur- och kulturmiljöerna i berörda reservat och för skyddade arter. Vi har också tagit fram planer på hur de natur- och kulturreservat som kommer att beröras av bygget ska återställas när E4 Förbifart Stockholm är klar.

Vi förbättrar möjligheten till friluftsliv

I Sätraskogens naturreservat kommer det att bullra under byggtiden. Där arbetar vi med att höja rekreationsvärdet i andra delar av reservatet. Vi har byggt fågelboplatser för duvhöken, anlagt en ny grusad gångväg och satt upp informationsskyltar i området. Allt för att skapa bättre möjligheter för de som vill paddla kajak, cykla eller vandra i reservatet. I en del av Sätraskogen har vi gallrat sly i etapper för att gynna ekarna i området. Vi har också gjort mulmholkar av de nedtagna ekarna. Mulmholkar har till syfte att ge de arter som lever i ekar nya miljöer där de kan leva, både insekter och svampar.

När tunnlarna i E4 Förbifart Stockholm är klara kommer vi även att leda rent grundvatten till Sätraån. Vi gör det för se till att de höga naturvärdena som är kopplade till Sätraån blir kvar.

Nya grillplatser

I Grimsta naturreservatet bygger vi en grillplats med bord och bänkar nära Kaananbadet. Vi sätter också upp en informationsskylt om kulturhistoriskt intressanta fakta kring Kaananbadet och de gamla torpen.

Nya biotoper
Vi skapar nya biotoper som en del av våra åtgärder enligt artskyddsförordningen.
Det är specifika områden eller omgivningar med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma.

Vi har också byggt konstgjorda fågelbon för att skydda fiskgjusen på Lovö. Vi skapar nya biotoper, alltså speciellt anpassade områden, för den mindre hackspetten i samma område.

Växter som flyttas
Vi flyttade på den ovanliga backsippan till en fårhage Igelbäckens kulturreservat. Vi lade ut nerhuggna tallar som hade spår av den sällsynta skalbaggen Reliktbock i en varm träddunge för att skapa förutsättningar för skalbaggarna att leva vidare och öka i antal.

Vi meandrar Igelbäcken

Trafikverket genomför i samråd med Stockholms stad meandring av Igelbäcken vid Eggeby gård. Meandring innebär att man återskapar bäckens naturliga kurviga form med hjälp av död ved och stenblock. På så sätt skapar vi goda förutsättningar för ökad biologisk mångfald.

Det här gör vi i området
• Vi gräver om bäcken och skapar fler svängar som gör att vattnet rinner ca 440 meter istället för ca 340 meter.

• Ovanför slänten planterar vi träd och buskar.

• Bäckfårans slänter kommer att få flackare lutning.

• Vi sår frön i de nya slänterna och sätter plantor vid fåran för att stabilisera de nygrävda ytorna och undvika erosion.

• I fåran för vattendraget placerar vi ut stenblock och död ved på flera ställen. Vi lägger även ut sten för att skapa lek- och livsmiljöer för fiskar och andra vattenlevande organismer.

Dammar och övervintringsplatser för vattensalamandrar

På uppdrag av Stockholms stad bygger Trafikverket en ny entré, Hansta Hage, i östra delen av Hansta naturreservat i Akalla.

Den nya entrén gör det lättare att ta sig till naturreservatet. Vi bygger om den tidigare motocrossbanan till en landskapspark där vi anlägger öppna ytor, gångvägar och bygger parkbänkar för att besökare i naturreservatet ska kunna nyttja området bättre. Vi förbättrar naturmiljöer för bland annat vattensalamandern och för sandlevande insekter.

Mångfald på land och i vatten

Landskapsparken ligger i en av Järvafältets dalgångar. I Hansta naturreservat finns flera sällsynta skyddade arter, en av dessa är större vattensalamander. Genom nya dammar och flackare slänter längs med diket som går genom reservatet (Stordiket) kommer salamandern att få bättre förutsättningar än vad den har idag.

Brynmiljöer och boplatser i död ved, i stenrösen och i sand gynnar ett stort antal insekter. Pollinatörer attraheras av de blommande fälten, träden och buskarna som den nya landskapsparken erbjuder.

Vi gräver upp och omfördelar jorden kring diket som går genom området, för att kunna anlägga nya dammar och bygga broar över diket i Hansta Hage.

Fakta: Hansta naturreservat
Hansta naturreservat bildades 1998 genom beslut av kommunfullmäktige i Stockholms stad med syfte att vårda natur- och kulturlandskapet samt att gynna friluftslivet. Med Hansta naturreservat stärks Järvafältets samlade natur- och kulturkvaliteter.

År 2014 beslutade kommunfullmäktige att upphäva fyra procent av naturreservatets yta för att kunna bygga E4 Förbifart Stockholm. Som villkor för upphävandet beslutade kommunfullmäktige att Trafikverket skulle genomföra kompensationsåtgärder i Hansta. En av dessa kompensationsåtgärder var att skapa ett tillgängligt entréområde för naturreservatsbesökare – Hansta Hage.

Stockholms stad är markägare och förvaltare av Hansta naturreservat.

Väg 261 Ekerövägen går igenom Drottningholm, som är Sveriges första världsarv på FN-organet Unescos världsarvslista. Att bevara och vårda världsarvet är en viktig förutsättning som genomsyrar hela projektet med att bredda Ekerövägen med ett till kollektivkörfält. Vägen ligger inom världsarvets gränser på sträckan från Drottningholms slott till Kanton.

För ombyggnaden av Ekerövägen genom världsarvet finns ingen ytterligare mark att bygga på. Vi planerar istället om den yta som redan används för väg, gång- och cykelväg i dag. Körfälten blir därför smalare genom det här området. Alla åtgärder har noga avvägts och samråtts med berörda parter, allt för att minska ombyggnadens påverkan på världsarvet.

Ett nära samarbete med andra aktörer

Vi arbetar tillsammans med andra aktörer för att nå en bred samsyn kring de åtgärder som behöver genomföras i världsarvet. Tidigt i projektet gjordes en överenskommelse mellan Ekerö kommun, Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk och Trafikverket om samarbete, med täta kontakter och en nära dialog för att säkerställa att vi har samma syn på de åtgärder som behöver göras.

Vi följer upp vårt arbetet och rapporterar det till Unesco

Kontinuerliga och noggranna bedömningar av projektets påverkan på kulturarvet görs och rapporteras till Unesco. Det görs enligt riktlinjer från expertorganet ICOMOS, International Council on Monuments and Sites. Arbetet har presenterats i två så kallade kulturarvskonsekvensbedömningar eller Heritage Impact Assessments (HIA).

En första HIA gjordes 2012. Den resulterade i riktlinjer att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet. Vi har arbetat i enlighet med dessa riktlinjer och gjorde under 2016 gjort en uppföljande HIA. Trafikverket har låtit göra HIA:n på rekommendation av Riksantikvarieämbetet. De företräder Sverige i frågor som rör världsarv internationellt och det är den myndighet som sköter kontakterna med Unesco.

Minska trafiken genom världsarvet

Det är inte bara ombyggnaden av Ekerövägen som påverkar världsarvet Drottningholm. Även den ökande trafiken som uppkommer till följd av en växande befolkning på Ekerö påverkar världsarvet. Trafiken genom världsarvet är därför en central fråga. Genom att skapa ytterligare ett kollektivkörfält underlättar vi möjligheten att smidigt åka kollektivt till och från Brommaplan, vilket gör att fler väljer det alternativet.

Även andra åtgärder kan minska trafiken. Bland annat förbättrar vi gång- och cykelvägen och pendelbåtslinjen mellan Tappström och centrala Stockholm har permanentats. När E4 Förbifart Stockholm öppnar för trafik får Ekeröborna ytterligare två förbindelser till fastlandet, vilket avlastar Ekerövägen genom världsarvet. Trafikutvecklingen bevakas och följs upp. Kunskapen om trafiken kommer att användas för att bedöma om fler åtgärder behöver göras.

Trafikverket har inför bygget av E4 Förbifart Stockholm behövt göra arkeologiska undersökningar för att kunna bevara kunskap om fornlämningarna som finns i området där vägen ska byggas. Arkeologerna har bland annat hittat ett stort antal gravar och hus.

Arbetet med utgrävningarna påbörjades hösten 2015 och nu finns en populärhistorisk publikation klar om de arkeologiska utgrävningarna som gjordes i Hjulsta, Hästa och Hansta på Järvafältet, framtagen av Stiftelsen Kulturmiljövård.

Utgrävningarna i Hjulsta

Norr om E18 vid trafikplats Hjulsta hittades ett stort gravfält med drygt 50 gravar och 14 hus. De största husen var upp till drygt 20 meter, flera mindre huskonstruktioner fanns också och har förmodligen fungerat som ekonomibyggnader av olika slag. Gravarna kan dateras från mellersta bronsålder in i vikingatid, 900-tal.

Söder om E18 vid trafikplats Hjulsta finns också ett mindre gravfält från järnålder. Där hittade arkeologerna bland annat 16 stycken gravar. Begravningarna visar att man har återkommit till denna höjd under en mycket lång tid. I området påträffades en så kallad kultplats med cirka 150 stycken amulettringar.

Hjulsta under järnåldern

Utifrån de utgrävningar som gjorts och de upptäckter som arkeologerna har gjort vid andra utgrävningar tror de att Hjulsta är en plats där människor bott under många generationer kanske uppemot 2 000 år. Hjulsta var antagligen en av de större byarna i Spånga under järnåldern. Under romersk järnålder såg landskapet väldigt annorlunda ut. Hjulsta låg då vid en havsvik och det var lätt att ta sig till andra platser med båt.

Människor på järnåldern levde framförallt på jordbruk och boskapsskötsel och bedrev även handel. Därför var läget vid en vattenled viktigt. De långa och smala husen var vanliga under denna period, där människorna bodde i ena änden av huset och djuren i den andra.

Under järnåldern begravde man sina döda nära byarna där man bodde. De vanligaste var att de döda brändes tillsammans med sina personliga ägodelar och gravgåvor, sedan täcktes askan med en packning av stenar och jord. De flesta gravarna är låga och runda, men på det norra gravfältet i Hjulsta finns också fyra stora gravhögar som har synts på långt håll.

Tidens väg

Tidens väg är en cirka två kilometer lång vandrings-, natur- och kulturled, i Järvafältets förflutna. Vandringen löper på gamla byvägar mellan Akalla by i norr och Hjulsta i söder. Längs vandringen får du på skyltar veta mer om traktens fornlämningar, om vattnets betydelse och hur landskapet ändras. Du får också veta mer om hur folk levde och vilka djur man hade på gårdarna.

Enklaste sättet att ta sig till Tidens väg är med tunnelbanan till Akalla för att sedan promenera ned till Akalla by. Strax nedanför byn, i närheten av bangolfen, finns den första informationsstolpen.

Buller och vibrationer är det som kan störa mest under bygget av E4 Förbifart Stockholm. Ljud uppstår framför allt där vi bygger ovan jord och vid på- och avfarterna mot tunnlarna. Under jord är det borrning och sprängningar som låter mest, ovan jord är det spontning, metallplattor som slås ned i backen, och utlastning av utsprängda bergmassor.

Markvibrationer

När vi spränger transporteras rörelser genom marken som kan kännas i hus och byggnader om vibrationerna når en viss nivå. Våra sprängningar ger inte upphov till vibrationer större än bredden på ett hårstrå, och orsakar vanligtvis inte skador på hus och byggnader.

Om man bor direkt ovanför tunneln vi spränger ut, kan kristallglasen klinga i vitrinskåpen och det kan kännas som om hela byggnaden rör sig, fast den inte gör det. Men eftersom vi människor är väldigt känsliga för just vibrationer och kan uppfatta väldigt små sådana, kan det ändå kännas obehagligt.

Luftstötvågor

När vi spränger ovan jord och i början av tunnlarna kan en luftstötvåg märkas som tryckvågor. De hörs och känns över ett större område än markvibrationer.

Ibland mycket långtifrån beroende på väder och beroende på hur mycket träd, buskar och bebyggelse det finns. Fönsterrutorna i huset kan skallra, men luftstötvågen från en tunnelsprängning är normalt inte så stor så att den kan skada byggnader. Ju längre ner i tunnlarna vi kommer, desto mindre luftstötvåg.

Buller och vibrationer

När Trafikverket bygger kan omgivningen uppleva störningar, exempelvis från buller. Buller är oönskat ljud och kommer från två typer av ljud; stomljud och luftburet ljud.

Det är Mark- och miljööverdomstolen som har bestämt vilka ljudnivåer Trafikverket ska följa. För att minska bullret, görs olika åtgärder och Trafikverket arbetar enligt en modell som kallas åtgärdstrappa.

Om ljudnivåerna trots åtgärder inte kan följas, får Trafikverket utföra dessa arbeten, men bara vardagar 07.00 - 19.00 och efter samråd med miljöförvaltningen.

Arbeten som gör att du hör stomljud får utföras helgfri måndag- fredag kl. 07.00 -22.00 samt lördagar kl. 09.00- 17.00.

Ibland kan det även vara aktuellt att utföra bullrande arbeten på helger eller på natten, men det får bara ske efter beslut från miljöförvaltningen.

Trafikverket informerar närboende när det finns risk för att vi kommer överskrida ljudnivåerna i området. Detsamma gäller vid stomljud.

I de fall ljudnivåerna riskerar att överskridas inomhus under fem dagar i följd eller mer under en tiodagarsperiod erbjuder Trafikverket möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse.

Så här förebygger vi skador från vibrationer

Innan och efter byggstart besiktigar vi alla fastigheter på 150 meters avstånd från tunnlar och trafikplatser. Med hjälp av utplacerade mätare kontrollerar vi vibrationerna och anpassar storleken på sprängningarna.

I känsliga områden arbetar vi med små sprängsalvor. Det innebär att vi använder en mindre mängd sprängämne vid sprängningarna. Små sprängsalvor minskar förstås vibrationerna, men gör också att tunnelbygget går långsammare.

Krav gällande buller regleras i arbetsplanen

Trafikverket ska se till att åtgärda bullernivåer (vid ny- eller ombyggnad) då de överstiger 55 dB(A) utomhus vid fasaden och inomhus 30 dB(A), i enlighet med Riksdagens riktvärden. Detta enligt projektets arbetsplan.

Buller kan åtgärdas antingen vid källan till bullret med skärmar, det vill säga nära vägen eller vid fastigheterna med hjälp av fönsteråtgärder och andra fasadåtgärder. Vi gör vad vi kan för att störa så lite som möjligt, bland annat genom anpassade arbetstider och arbetsmetoder.

Stomljud

När vi jobbar under mark kan stomljud uppstå, som till exempel när vi borrar i berg. Ljudet sprider sig genom marken och upp i byggnadernas stommar. Flera saker kan påverka hur högt ljudet blir, till exempel avståndet från tunneln, hur huset är byggt och grundlagt, hur många borrar man borrar med, om berget är sprickigt samt vilket material som huset är byggt i.

Det blir exempelvis lägre stomljud högre upp i ett hus, och det blir lägre stomljud om berget är sprickigt eller om det är långt ned till tunneln. Vartefter tunnelbygget närmar sig där du bor märks ljudet mer och mer. De kan till en början uppfattas som ett dovt morrande som blir starkare och starkare. När bygget är som närmast låter bullret som mest för att sedan klinga av när bygget har passerat.

Vi borrar flera timmar och spränger upp till tre gånger varje dag. Sprängningen kan uppfattas som ett smatterband och hörs mellan sex till åtta sekunder.

Det går inte att dämpa stomljudet eftersom man inte kan ändra bergets kvalitet eller husens grundläggning. Därför kan vi ibland behöva att överskrida ljudnivåerna. Men först måste Trafikverket samråda med miljöförvaltningen i den aktuella kommunen. Trafikverket informerar löpande er som bor nära om det finns risk för överskridanden. I vissa fall kan vi erbjuda de som störs tillfällig vistelse.

Arbeten som gör att stomljud uppstår får utföras helgfri måndag- fredag kl. 07.00 -22.00 samt lördagar kl. 09.00- 17.00.

Tillfällig vistelse

Boende i de fastigheter som bedöms bli utsatta för buller i form av stomljud kan i vissa fall erbjudas tillfällig vistelse av Trafikverket. Erbjudandet gäller dig som bor i områden där vi överskridit gällande nivåer för stomljud under minst fem dagar.

Vid de områden och tillfällen där projekt E4 Förbifart Stockholm överskridit gränsvärdena för stomljud kan vi erbjuda tillfällig vistelse i form av hotellnätter. Hotellen som vi bokar rum på är upphandlade av Trafikverket enligt lagen om offentlig upphandling.

Du som fått ett erbjudande om tillfällig vistelse och upplever att du blir störd ska du i första hand kontakta Förbifarts Stockholms Kundärendemottagning.

När vi bygger Förbifart Stockholm påverkar vi fastigheter och byggnader längs sträckan. Vi gör vad vi kan för att minimera skador på mark och fastigheter, och vi jobbar hårt för att hålla störningarna på en acceptabel nivå. Om skada trots allt skulle uppstå på grund av bygget åtgärdar vi skadan eller ersätter den som har blivit drabbad.

Fastighetsägare vars mark behövs för den nya vägen

När vi bygger en ny väg kan vi behöva ta mark som tillhör olika fastigheter i anspråk som vägområde. Trafikverket, kommunen och/eller Lantmäteriet kontaktar alla ägare till mark och fastigheter som blir berörda. Lantmäteriet kallar fastighetsägare inom detaljplanelagda områden till ett möte som kallas för lantmäteriförrättningssammanträde. I övriga områden, där det inte finns en kommunal detaljplan, kontaktar en markförhandlare från Trafikverket fastighetsägaren i stället.

Fastighetsägarnas rättigheter

• Fastighetsägare har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk, både permanent och tillfälligt
• Fastighetsägare har rätt till ersättning för  skador som uppstår på grund av bygget.
• Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning för vissa andra ekonomiska skador som har orsakats, exempelvis ökade kostnader i sin verksamhet.
• För att fastighetsägare ska få ersättning ska det ha uppstått en ekonomisk skada.  Skadan ska med andra ord vara objektivt mätbar.
• Grundprincipen är att en fastighetsägare ska ha samma ekonomiska ställning som om projektet aldrig genomförts. Undantag finns dock om det är skäligt, med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av liknande störning.

Trafikverkets rättigheter och skyldigheter

• Trafikverket har rätt att göra mätningar och undersökningar intill den planerade arbetssträckningen, samt att få tillträde till fastigheter där dessa undersökningar behöver genomföras. Vi meddelar alltid ägaren i förväg.
• Trafikverket har rätt att förvärva den mark som behövs för att bygga Förbifart Stockholm, efter det att vägplanen har vunnit laga kraft.
• Trafikverket har rätt att tillträda marken för permanenta ändamål när vi har en överenskommelse med fastighetsägaren, upprättat köpehandling eller när Lantmäterimyndigheten fattat beslut.
• Trafikverket har rätt att använda mark som ligger utanför själva tunnelområdet för tillfälliga transportvägar och plats för exempelvis arbetsbodar och byggnadsmaterial.
• Trafikverket har rätt att tillträda marken avsedd för tillfällig nyttjanderätt när vägplanen har vunnit laga kraft.
• Trafikverket har rätt att göra små avvikelser från den fastställda vägplanen om det endast har marginell påverkan på omgivningen.
• Om Trafikverket skulle behöva ta mer mark i anspråk än vad som fastställts i järnvägsplanen måste vi informera berörd fastighetsägare om detta. Om skillnaden är väsentlig måste avtal ordnas med berörd markägare.
• Trafikverket är skyldigt att betala ersättning till fastighetsägare för permanent intrång och tillfällig nyttjanderätt.

Besiktning av byggnader och bostäder

Alla byggnader som ligger cirka 150 meter från de planerade tunnlarna i E4 Förbifart Stockholm ingår i vårt besiktningsområde. Vi besiktar byggnaderna före våra sprängningsarbeten och efter. Byggnader och anläggningar med risk för att bli påverkade av en grundvattensänkning blir också besiktade.

Ädelstenar, landmärken, landskap och bostadsområden har fått ge namn till vägtunnlarna i E4 Förbifart Stockholm. Huvudtunnlarna mellan Kungens kurva och Hjulsta kommer att heta Barkarbytunneln i norrgående riktning och Skärholmstunneln i södergående riktning. Den kortare tunneln mellan Hjulsta och Akalla är namnsatt utifrån de platser som trafikanten reser mot, norrut går Akallatunneln och söderut går Hästatunneln.

Namnen är viktiga bland annat för att räddningstjänsten eller Trafik Stockholm snabbt ska kunna identifiera var en eventuell incident har inträffat.

Att orientera sig under jord kan vara svårt. Ovan mark orienterar vi oss ofta efter landmärken, när vi kör i tunnlar vägleds vi av vägskyltarna, ljussättningen och avfarternas utformning.

Ljus och behaglig utformning

Stor omsorg har lagts på att skapa en tunnel som ska upplevas som varierad. Det ska hela tiden vara lätt att veta var man befinner sig i förhållande till markytan. Det uppnås bland annat genom tydliga vägskyltar och konstnärlig utsmyckning som ska ge en särprägel åt tunnlarnas olika delar och avfarter.

Bilderna är fria att använda under vissa förutsättningar. Detta gäller om du vill använda bilderna:

• Du får publicera bilderna fritt i nyhetssammanhang.
• Du får inte använda bilderna i kommersiellt syfte.
• Du får beskära bilderna, men inte förvanska dem.
• Du måste ange fotografens eller illustratörens namn när du publicerar bilderna.

E4 Förbifart Stockholm blir en modern trafiklösning. När bergtunnlarna är byggda installeras en mängd säkerhetslösningar och tekniska system som skapar en trygg resa för trafikanten.

Inom E4 Förbifart Stockholm bygger vi en av världens längsta motorvägstunnlar. Tunneln och dess tekniska system motsvarar Norra och Södra länken, Essingeleden, Norrortsleden och Muskö tunnel sammantaget och ska uppfylla säkerhetskraven för europavägar och vägtrafiktunnlar i Sverige.

Tunneln ska fungera på avsett sätt under såväl normalkörning som utryckning och tänkbara händelser som olycka, brand eller kö. Den 18 kilometer långa resan i tunnel ska vara trygg och säker för trafikanten.

Installation av en mängd tekniska system

En säker tunnel kräver väl fungerande högteknologiska säkerhetslösningar och avancerade tekniska system för elförsörjning, ventilation, övervakning och trafikstyrning. När bergtunnlarna är byggda tar ett omfattande och tidskrävande arbete vid med att installera, kontrollera och prova alla tekniska system. Vi gör flera års testarbete både i fabriksmiljö och i tunneln för att säkerställa att anläggningen uppfyller de omfattande säkerhetskraven innan sträckningen kan öppna för trafik.

Införandet av de tekniska systemen i E4 Förbifart Stockholm gör mängden teknisk utrustning i Stockholms väganläggningar dubbelt så stor.

Hur E4 Förbifart Stockholms tunnlar utformas har stor betydelse för trafiksäkerheten. Utformningen bidrar till att förebygga olyckor och att tunneln känns trygg och attraktiv att färdas i.

För att få ett så brett samhällsperspektiv som möjligt när det gäller säkerhetsfrågorna har Trafikverket en rådgivande grupp med aktörer från bland andra Arbetsmiljöverket, Transportstyrelsen, Polisen, Brandförsvaret, Trafik Stockholm och Länsstyrelsen. Gruppen träffas regelbundet med ambitionen att så tidigt som möjligt hitta bra säkerhetslösningar.

En säker och trygg tunnel

E4 Förbifart Stockholm får två parallella tunnelrör där trafiken går i en riktning i varje rör. Det blir alltså ingen mötande trafik. Utformningen förebygger olyckor men inträffar det trots allt en olycka ska det gå snabbt och enkelt för alla att ta sig ut, även för personer med funktionshinder.

VägAssistans, ambulans och brandförsvaret ska snabbt och enkelt kunna ta sig in. Tunnlarna förses med hjälptelefoner, övervaknings- och trafikstyrningssystem dygnet runt, nödbelysning, brandlarm och släckningssystem. Det kommer även att finnas täckning för mobiltelefon. Utrymningsvägar finns tydligt skyltade med 100 meters mellanrum.

Köer förebyggs med hjälp av detektorer som känner av om hastigheten i tunneln minskar eller om ett fordon stannat. För att undvika okontrollerade körfältsbyten inne i tunneln skyltas avfarter tidigt och tydligt.

Som en del i arbetet med säkerhet och trygghet i E4 Förbifart Stockholms tunnlar genomförs en mängd forskningsstudier som delfinansieras av EU inom området för transeuropeiska transportnät (TEN-T).

Säkerhetskonceptet i korthet

• Utrymningsvägar var 100:e meter i huvudtunnlar och var 150:e meter i på- och avfartstunnlar
• Tre körfält i vardera tunneln, ingen mötande trafik
• Tunneln är övervakad dygnet runt, bl.a. med kameror
• Ventilationen för luften framåt i trafikens riktning
• Luftutbyte sker på flera ställen för att bl.a. undvika att eventuella brandgaser sprids i hela tunneln
• Fast brandbekämpningssystem för att begränsa brandutveckling

Innan vi börjar bygga gör vi alltid undersökningar och analyser av bland annat berg och geologi. Hur omfattande undersökningar vi gör vägs mot tid och kostnad. Projekt av den här storleken är komplexa i sin natur och trots tidigare undersökningar finns det osäkerhetsfaktorer kvar. Det gör att vi hela tiden måste ha en beredskap för att ställa om utifrån ändrade förhållanden, till exempel förändringar i bergets kvalitet.

Vad finns under markytan?

Nu fyra år in i byggskedet har vi en tydligare bild av hur berget faktiskt ser ut och den bilden stämmer inte helt överens med de förundersökningar vi gjorde inledningsvis. När vi borrar borrkärnor för att undersöka berget och gör andra undersökningar i ett tidigt skede, så får vi endast kunskap om ett utsnitt av bergmassan. Nu har vi fått mer kunskap om bergets struktur och beskaffenhet och vi anpassar löpande våra produktionsmetoder därefter. Trafikverket prioriterar att tunneldrivningen genomförs på ett säkert sätt och att vi håller oss inom de nivåer, till exempel för grundvatten, som finns angivna i miljödomarna och som styr vårt arbete.

I södra delen av tunneln vid den så kallade Mälarpassagen (mellan Sätra och Kungshatt) har vi behövt förstärka berget på grund av en regional svaghetszon som sträcker sig in under Mälaren.

I norra delen av tunneln har det visat sig att berget behöver tätas i större utsträckning än planerat. Här har vi uppgraderat de tekniska lösningarna för hur tätningen ska genomföras.

Så här jobbar vi med geologi.

Så jobbar vi med berget i den norra delen

E4 Förbifart Stockholms norra tunneldel blir 1,8 kilometer lång och går under Järvafältet norr om Hjulsta. Här gör vi omfattande förstärkning och tätning av berget, då vi har mött utmaningar i att mer vatten än förväntat läckt in.

En naturlig del i arbetsprocessen när man spränger och bygger tunnlar är att göra anpassningar efter variationer i berget. Innan vi börjar arbeta med berget gör vi undersökningar och prognoser över bergets utformning. Det finns alltid osäkerhetsfaktorer kvar då det i regel inte är möjligt att veta i detalj hur det ser ut under marken.

Vi gör löpande undersökningar av berget i samband med att vi spränger fram tunneln för att kontrollera dess kvalitet. Ju mer vi arbetar med tunneln desto mer kunskap om berget hämtar vi in. Det hjälper oss att anpassa vårt arbetssätt till den naturliga variationen och de osäkerheter som kan dyka upp. De prognoser vi hade inledningsvis skiljer sig dock på sina håll från de förhållanden som berget uppvisar. Det stod under hösten 2018 klart att mer vatten läcker in än vi förväntat.

Därför behöver berget förstärkas och tätas mer omfattande än vi planerade från början.

Under våren 2019 valde vi att delvis bromsa takten för att analysera förutsättningar och tekniska lösningar för att spränga fram tunneln. Det här innebär att arbetet tagit lite längre tid än planerat. På delar av sträckan har dock arbetet pågått som vanligt med målet att säkert och tryggt kunna fortsätta med produktionen på bred front.

Nu är vi åter igång och har tagit upp arbetet med sprängningar på de delsträckor där vi ser att det är möjligt efter att vi hittat nya sätt att injektera, täta berget, och kontrollera vattenläckage mer noggrant:

–På de sträckor som pausades tidigare har vi utvärderat utförandet och uppgraderat de tekniska lösningarna. Bland annat genom att vi testat andra bruk för tätning av berget, vi har också tätat mer, gjort vattenförlustmätningar och fler inspektioner. Vi har nu valt att gå långsamt framåt med ökad kontroll, säger Niclas Lindqvist, projektledare Tunnel norr.

Så jobbar vi med berget i den södra delen

Drygt 18 av E4 Förbifart Stockholms 21 kilometer långa sträcka går i tunnel. Den längsta tunnelsträckan går mellan Kungens kurva i söder till Lunda i norr och blir 16,5 kilometer lång. Innan vi började arbetet med E4 Förbifart Stockholms tunnlar gjorde vi förundersökningar och analyser. Vi tog fram en prognos av bergets utformning och valde därefter metod och teknisk lösning för hur vi ska spränga tunneln. Vi prioriterar säkerheten för miljön och våra tunnelarbetare högst i projektet. 

Vi har alltid beredskap för att ställa om utifrån ändrade förhållanden, till exempel förändringar i bergets kvalitet. Därför kartlägger och bedömer vi berget och dess kvalitet i tunnlarna flera gånger varje dag under arbetets gång.

En metod för att göra kontroll är att borra ut en kärna, ett utsnitt, ur berget där tunneln ska gå fram. Kärnan berättar om hur det ser ut inuti berget. Den hjälper oss att avgöra hur vi ska förstärka berget och anpassa sprängningarna. Metoden kallas kärnborrning.

I den södra delen av E4 Förbifart Stockholms tunnlar finns utmanande passager. Där spränger vi tunnel under Mälaren på tre ställen. Ett ställe är mellan stranden i Sätra varv och ön Kungshatt. Den så kallade Mälarpassagen är 200 meter bred och det första ställe där E4 Förbifart Stockholm passerar genom berg som ligger under vatten.

I berget under Mälaren finns en känd regional svaghetszon. Det handlar om ett område cirka 70 meter under vattenytan. Inlandsisen och andra stora rörelser som påverkat området har gjort att berget där är av varierande kvalitet, med bland annat sprickor med lera i vissa passager.

I och med svaghetszonen behöver vi förstärka berget extra noggrant och jobba oss fram lite långsammare. Vi anpassar hela tiden vårt arbetssätt för att kunna bygga tunneln genom svaghetszonen på ett säkert och tryggt sätt. Det gör att arbetet tar lite längre tid. 

– Att spränga tunnel under till exempel tunnelbanan eller andra krävande passager är en utmaning som fordrar försiktighet och att vi jobbar oss fram lite långsammare. För att E4 Förbifart Stockholms tunnlar ska sprängas fram på ett säkert sätt och få den förstärkning som berget kräver, gör vi regelbundna kartläggningar och bedömningar av berget flera gånger varje dag. Kontrollerna ger oss underlag till beslut om hur vi ska förstärka berget och anpassa sprängningarna, berättar Linus Levinson, projektledare för tunnelbygget i Skärholmen/Sätra.

Ett sätt att bygga tryggt och säkert i Mälarpassagen är att vi använder oss av två arbetstunnlar som går parallellt med de blivande huvudtunnlarna. Där har vi samlat in och analyserat mer detaljerad fakta om bergets utformning utöver den vi fått genom kärnborrningen. Det underlaget hjälper oss att välja metod för hur vi ska förstärka berget och spränga fram huvudtunnlarna genom svaghetszonen. De två mindre arbetstunnlarna kommer också tillföra att vi kan driva vidare huvudtunnlarna både under Kungshatt mot Lovön och söder ut mot Sätra varv.

Ett ytterligare sätt att säkert spränga fram huvudtunnlarna är att vi använder oss av fler arbetsmoment än att borra och spränga. De extra arbetsmomenten gör vi för att skapa förstärkning och stabilitet i berget innan vi spränger.

De extra arbetsmomenten vi gör är att:

• Borra in cirka 40–50 stycken 16 meter långa stålrör
• Förankra stålrören med bergbultar och stålband
• Förstärka med sprutbetong

När stålröret sitter på plats fäster vi det genom att fylla hålet med cement. När denna förstärkning är klar, förankrar vi stålrören med bultar, stålband och sprutbetong. Sedan är det dags att spränga.

Efter sprängning rensar vi bort lösa stenar, det kallas för att skrota berget. Tunneln säkras ytterligare genom att armeringsnät och bultar sätts fast i berget och täcks med sprutbetong som förstärker berget. Alla dessa arbetsmoment gör vi inför varje sprängning. På det här sättet spränger vi oss fram cirka 5–15 meter i veckan.

I början av juli 2019 var arbetstunnlarna framme vid ön Kungshatt:

– Nu har vi börjat spränga huvudtunnlarna under Kungshatt, och med oss har vi mycket mer kunskap om hur berget ser ut och vattnet från Mälaren är inte längre en lika stor utmaning, säger Linus Levinson projektledare för tunnelbygget i Skärholmen och Sätra.

Stålrör in i berget.

E4 Förbifart Stockholm bygger gång- och cykelvägar till nya knutpunkter för kollektivtrafiken. Det gör vi för att skapa bättre möjligheter för byten mellan cykel, buss och tunnelbana. Tvärförbindelser med buss i helt nya riktningar blir möjliga.

Vi bygger för gång- och cykel

Tack till dig som går och cyklar. Genom att gå, cykla eller åka kollektivt bidrar du till en grönare framtid samtidigt som du förbättrar din hälsa och minskar buller och utsläpp. Du blir även en förebild för andra och kan få fler att börja cykla. Kolla in det vi har byggt eller bygger just nu!

Arbeten som kan påverka dig som går eller cyklar

Klart - de här gång- och cykelvägarna har vi byggt/byggt om:

• Ny gång- och cykelbro mellan Skärholmen och Kungens kurva (klar 2016)
• Vi har byggt en ny gång- och cykelväg längs med Akallalänken från Hästa Gård till Hjulsta (klar 2018). Den sista biten fram till E18, är i dagsläget ett provisorium och kommer att byggas klar i samband med att vi bygger den så kallade Akallalänken södra, den södra delen av Akallalänken som kommer att gå på bro över E18 till Tensta. (Planerad byggstart 2022.)
• Förbättrad gång- och cykelpassage (tunnel) mellan Skärholmen och Kungens kurva (klar 2021)
• Förlängd gång- och cykelväg mellan cykelpassagen och Heron City (klar 2021)
• Ombyggd gång- och cykelbro över E4/E20 i Vårby backe (klar 2020)
• Gång- och cykelväg avskiljd från bilväg genom Knistaporten i Häggvik (klar 2021)

På gång - de här nya gång- och cykelvägarna är vi igång med att bygga:

• Breddar gång- och cykelvägen på vissa sträckor intill Smistavägen (2024)
• Ny gång- och cykelväg mellan Kungens kurva och Bredäng (klar 2024)
• Förlängd gång- och cykelväg mellan Heron City och Månskärsvägen (klar 2023)
• Ny passage under Färentunavägen för ökad säkerhet för gång- och cykeltrafik (klar 2023)
• Ny gång- och cykelväg längs med Ekerövägen från Lindö till Nockeby (klar 2023)
• Nya gång- och cykelbroar över Bergslagsvägen och Skattegårdsvägen samt en gång- och cykeltunnel under Bergslagsvägen för en säkrare gång- och cykeltrafik i Vinsta. Vi bygger också 140 nya cykelparkeringar (varav 100 är under tak) för dig som cykelpendlar (klart 2023)
• I Hjulsta bygger vi om gång- och cykelvägen mellan Barkarby och Spånga (klar 2022)
• Vi kommer att bygga en ny gång- och cykelpassage under Vålbergabron på Järvafältet (klar 2022)

Karta över var vi bygger om och fixar nya gång- och cykelvägar längs E4 Förbifart Stockholm

Karta över var vi bygger om och fixar nya gång- och cykelvägar i projekt E4 Förbifart Stockholm.

Klicka här om du vill se kartan i ett större format.

Innan vi bygger planerar vi:

• för att du ska komma fram på ett säkert sätt bygger vi nya gång- och cykelvägar som är separerade från biltrafiken. På vissa sträckor av gång- och cykelvägarna har vi även separerat fotgängare och cyklister från varandra.
• för att hitta bra och säkra trafiklösningar för alla trafikanter. Barn, gamla eller personer med funktionsnedsättningar ska också kunna ta sig fram tryggt och säkert på våra gång- och cykelvägar. Ibland måste alla samsas på en begränsad yta och då behöver vi visa hänsyn till varandra, genom att till exempel anpassa hastigheten, färdas på rätt sida av gång- och cykelvägen och stanna för rött. Ibland måste våra lösningar bli en kompromiss mellan de olika behoven som finns. 
• och samarbetar ofta med en kommun eller någon annan aktör. Det kan till exempel vara att vi bygger enligt kommunens detaljplan eller enligt andra önskemål och behov som våra samarbetspartners kan ha. Hur vi bygger anpassas även till de lagar, regler och förordningar som gäller. Det gör vi för att få så trygga, säkra och effektiva lösningar som möjligt för er trafikanter.

Omledning av gång- och cykeltrafik

Vi har ett särskilt ansvar för trafiksäkerheten, och det gäller även för cyklister. Vi arbetar efter nollvisionen, att ingen ska skadas allvarligt eller dödas i trafiken. Vi är medvetna om att säkerheten för cyklister behöver förbättras. Cyklisterna är den största gruppen bland de som skadas allvarligt i trafikolyckor.

Därför kan vi kanske inte bygga den rakaste snabbaste vägen, ibland blir det omvägar för att få en säker cykellösning. Men hellre en säker omväg än en farlig genväg!

Gång- och cykelvägar som inte är separerade

När vi planerar och bygger nya gång- och cykeltrafiklösningar så samarbetar vi ofta med en kommun eller någon annan aktör. Det kan till exempel vara att vi bygger enligt kommunens detaljplan eller enligt andra önskemål och behov som våra samarbetspartners kan ha.

Hur vi bygger anpassas även till de lagar, regler och förordningar som gäller. Det gör vi för att få så trygga, säkra och effektiva lösningar som möjligt för er trafikanter.

När vi planerar vill vi hitta bra och säkra trafiklösningar för alla trafikanter. Barn, gamla eller personer med funktionsnedsättningar ska också kunna ta sig fram tryggt och säkert på våra gång- och cykelvägar.

Det innebär att alla måste samsas på en begränsad yta och visa hänsyn till varandra, genom att till exempel anpassa hastigheten, färdas på rätt sida av gång- och cykelvägen och stanna för rött. Ibland måste våra lösningar bli en kompromiss mellan de olika behoven som finns. Det kan upplevas som om den lösning vi valt inte passar just dig och dina behov.

Detta gör vi för gång- och cykeltrafikanter

Trafikverket arbetar med cykel inom samhällsplaneringen, inom Nollvisionen samt sköter och utvecklar cykelvägar inom det statliga vägnätet. 

Trafikverket har i uppdrag att fördela statligt stöd till kommuner eller regioner via så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stadsmiljöavtalen är att främja hållbara stadsmiljöer.

205 miljoner till lokala cykelåtgärder
26 kommuner har beviljats medfinansiering genom stadsmiljöavtal får dela på nära 205 miljoner kronor. Tio av kommunerna har färre än 50 000 invånare. De flesta åtgärderna avser bygge av nya gång- och cykelbanor, totalt cirka 40 kilometer. Breddning och förbättrad belysning höjer också standarden på befintliga gång- och cykelbanor.

Nästan 700 miljoner kronor i statligt stöd till kommuner och regioner för mer hållbara stadsmiljöer
Trafikverket har i uppdrag att fördela statligt stöd till kommuner eller regioner via så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stadsmiljöavtalen är att främja hållbara stadsmiljöer. I Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 finns 1 miljard kronor per år avsatta till stadsmiljöavtalen.

Trafikverket delar ut 99 miljoner kronor till satsningar på cykel, kollektivtrafik, trafiksäkerhet och miljö
Genom statlig medfinansiering kan alla kommuner i länet och regionen ansöka om stöd för åtgärder som gör det enklare att cykla och resa kollektivt, men också för förbättringar av trafiksäkerheten och miljön. I år har fler kommuner ansökt om, och beviljats, bidrag för olika cykelåtgärder.

Nio projekt för ökad och säker cykling
Åtta ideella organisationer som vill öka andelen resor med cykel får nu dela på fyra miljoner kronor. Ökad cykling bidrar till minskad påverkan på miljö och klimat och är positiv för folkhälsan.

Planering av gång- och cykelvägar

Trafikverket arbetar med cykel inom samhällsplaneringen, inom Nollvisionen samt sköter och utvecklar cykelvägar inom det statliga vägnätet. Vi leder också Nationella cykelrådet som ger ut ett nationellt cykelbokslut.

Stöd till cykelåtgärder i Stockholmsområdet
Kommuner och regioner kan söka stöd för cykelåtgärder som bidrar till att utveckla och främja hållbara stadsmiljöer, genom de så kallade stadsmiljöavtalen. Stödet kan ges till investeringar i städer som syftar till att fler ska välja cykeln som transportmedel. Men stöd kan också beviljas för innovationer som främjar cyklandet i regionen.

Främjande av cykel
I dialog med cykelorganisationerna ska Trafikverket föreslå hur arbetet med tillgänglighet för cykel kan utvecklas när nya vägar byggs eller de befintliga byggs om. Uppdraget redovisas den 1 november.

Cykel i samhällsplaneringen
Trafikverket ansvarar för utveckling och planeringen av åtgärder i den statliga nationella cykelinfrastrukturen som är beslutad i nationell plan.  Regionerna har rollen som regional planupprättare och ansvarar för planering av cykelvägar längs det statliga vägnätet som inte är statliga nationella vägar. Det finns totalt 294 mil statliga nationella och statliga regionala cykelvägar. Merparten av landets cykelvägar ligger i tätorter och förvaltas av kommunerna. Kommunerna är väghållare för totalt 1 981 mil av cykelvägnätet i Sverige, vilket är mer än 80 procent.

Aktivt resande – det ska vara enkelt och säkert att gå, cykla och åka kollektivt

För att stimulera till utvecklingen av smarta lösningar för ett aktivt resande har Trafikverket genomfört en innovationsupphandling tillsammans med kommunerna Skellefteå och Uppsala. I mars 2020 fick fyra förslag forskningsmedel för att vidareutveckla sina idéer mot tillämpning.

Målet är 850 kilometer cykelstråk
Länsplanen är en del av infrastrukturplaneringen i länet och handlar om investeringar i det regionala transportsystemet. Varje län i Sverige tar fram en länsplan. I Stockholms län ansvarar Region Stockholm för länsplanen. 

I länsplanen för Stockholms län 2018 - 2029 finns det totalt 8 490 miljoner kronor. Så här fördelas pengarna:

• 12 procent går till cykelåtgärder
• 64 procent till kollektivtrafikinvesteringar och 
• 24 procent till åtgärder för biltrafik

E4 Förbifart Stockholm skapar möjligheter för kollektivtrafiken att erbjuda tvärförbindelser i helt nya sträckningar.

Stockholm är en region med krav på hög rörlighet och behöver en utbyggnad av både kollektivtrafik och vägar. E4 Förbifart Stockholm är en del av lösningen för att öka kapaciteten i regionens väg- och spårnät.

Trafikverket, Stockholms stad och trafikförvaltningen samarbetar

E4 Förbifart Stockholm samarbetar med Region Stockholms trafikförvaltning i arbetet med kollektivtrafiken.

Eftersom mycket av byggandet som sker ovan jord delvis utförs på kommunal mark samarbetar vi med Stockholms stad samt andra kommuner vid dessa platser. Ett par exempel på vårt samarbete är att bestämma hur det ska se ut där de nya bussramperna i Skärholmen ansluter E4 Förbifart Stockholm till det övriga vägnätet och de kollektivkörfält som byggs mellan cirkulationsplatserna i Vinsta.

Tillsammans jobbar vi för att det ska gå lätt och bekvämt att byta och ta sig till och från kollektivtrafiken vid E4 Förbifart Stockholm.

Det här bygger vi för att göra det enklare för dig att ta bussen

Region Stockholms trafikförvaltning ansvarar för kollektivtrafiken

I Stockholms län är det Region Stockholms trafikförvaltning som ansvarar för kollektivtrafiken. Trafikverket gör genom E4 Förbifart Stockholm det möjligt för trafikförvaltningen att inrätta nya direktbusslinjer och stombussar som under rusningstrafik knyter ihop de stora bostads- och arbetsplatsområdena längs sträckan. Genom att utnyttja E4 Förbifart Stockholm till kollektivtrafik kommer många av de som bor eller arbetar i närheten av den nya vägen att få tillgång till nya resvägar och förbättrad kollektivtrafik.

Trafikförvaltningen räknar med minst 10 000 bussresenärer i E4 Förbifart Stockholm per dygn. När tunnlarna öppnar för trafik avlastar de andra vägar vilket i sin tur skapar nya möjligheter för ny kollektivtrafik på dessa leder.

Rapport: Förutsättningar för förbättrad kollektivtrafik och närmiljöåtgärder

Trafikverket har 2016-06-30 på regeringens uppdrag lämnat en rapport om förutsättningarna för att förbättra för kollektivtrafik samt närmiljön kring E4 Förbifart Stockholm. Trafikverkets grundläggande ambition är att satsa på kollektivtrafik på väg så att transportsystemet räcker till för fler.

Presskontakt

Trafikverkets pressjour nås på telefon 0771-31 15 00 måndag-fredag klockan 8.00 - 16.30.
Pressjoursnumret ska endast användas för mediarelaterade kontakter. 

Porträttbilder 

Camilla Magnusson, projektchef, E4 Förbifart Stockholm

Pressmeddelanden

I Pressrummet kan du prenumerera på pressmeddelanden om E4 Förbifart Stockholm.

Länk till pressrummet.

Länk till sida där du kan beställa trycksaker