Mälarbanan Därför tar det tid att bygga – planläggning en demokratisk process

Här nedan beskriver vi planläggningsprocessen för projekt Mälarbanan, utbyggnaden av fyra spår på sträckan Tomteboda – Kallhäll. Men stegen i processen är liknande för samtliga järnvägs- och vägprojekt.

Som en del av den demokratiska processen förankras bland annat våra planerade arbeten i kommunernas planering och de som berörs ges goda möjligheter till insyn och att framföra synpunkter under processens olika steg.

Det tar tid – men är en grundläggande demokratisk förutsättning.

Här kan du öppna skissen i större format: ​Tillståndsprocessen Mälarbanan.pdf

Så här går det till när vi bygger järnväg

1. Trafikverket identifierar en brist i transportsystemet och börjar planera för att åtgärda den.

2. Trafikverket föreslår åtgärden för regeringen, via den nationella planen för transportinfrastruktur, som fastställer planen och ger oss uppdraget. I det här fallet har Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att bygga ut järnvägssträckan Tomteboda–Kallhäll från två till fyra spår.

3. Trafikverket arbetar fram en järnvägsplan, som beskriver var järnvägen ska ligga och hur anläggningen ska se ut. Planen visar vilken mark som behövs tillfälligt för själva bygget av järnvägen och permanent när järnvägen är i drift. Projekt Mälarbanan omfattar totalt fem järnvägsplaner. Till varje plan finns en miljökonsekvensbeskrivning (MBK) som beskriver både positiva och negativa konsekvenser för miljön. MBK ska godkännas av länsstyrelsen. Dessutom måste ytterligare ett antal avtal och tillstånd vara på plats innan Trafikverket kan sätta spaden i jorden.

Parallellt med detta är Trafikverket beroende av att kommunerna tar fram detaljplaner som överensstämmer med de permanenta markanspråken i järnvägsplanen. Detta är en separat process som kommunen ansvarar för. För att en järnvägsplan ska kunna fastställas måste kommunernas detaljplaner vara antagna.

4. Samråd ger chansen att påverka ett järnvägsprojekt. Trafikverket bjuder in kommun, näringsliv och boende i området som berörs av järnvägsbygget för att få deras synpunkter och kunskap om området där Trafikverket planerar att bygga.

5. Trafikverket sammanfattar synpunkterna från samråden samt föreslår hur de ska behandlas i den granskningshandling som tas fram i nästa steg. Den bearbetade järnvägsplanen ställs ut för granskning, vilket innebär en ny möjlighet att lämna synpunkter på järnvägsplanen.

6. Ibland kommer det in så pass många synpunkter vid en granskning att Trafikverket behöver göra en kompletterande granskning. Trafikverket sammanfattar alla nya synpunkter och föreslår hur de ska behandlas. Därefter ställs järnvägsplanen ut för en kompletterande granskning.

7. Trafikverket sammanfattar de synpunkter som kommit in, förslår hur de ska behandlas och skickar därefter järnvägsplanen till länsstyrelsen för tillstyrkan. När länsstyrelsen tillstyrkt järnvägsplanen skickas fastställelsehandlingarna till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning för fastställelseprövning. Även här finns möjlighet att komma in med synpunkter på järnvägsplanen.

8. Trafikverkets järnvägsplan kan inte fastställas i strid mot gällande kommunala detaljplaner, därför behöver kommunernas detaljplaner antas. 

9. När järnvägsplanen är prövad och fastställd finns möjligheten att överklaga beslutet hos regeringen. 

10. Om överklagan inte sker, alternativt avslås av regeringen, kan järnvägsplanen vinna laga kraft.

11. När kommunernas detaljplaner vunnit laga kraft kan Trafikverket ta all den mark i anspråk som behövs inför byggstart.

12. När alla tillstånd och avtal är på plats kan Trafikverket börja bygga!

Mälarbanans fem järnvägsplaner

Projekt Mälarbanan omfattar fem järnvägsplaner: Tomteboda-Huvudsta, Huvudsta-Duvbo, Duvbo-Spånga, Spånga-Barkarby samt Barkarby-Kallhäll. De två sista delsträckorna Huvudsta-Duvbo och Duvbo-Spånga återstår att bygga.