Västerbotten Väg 633, Tavelsjö, Liden- korsning enskild väg Avaliden, bygdeväg
Väg 633, Kvarnfors-Varmvattnet, (vid Tavelsjö), får ny beläggning. En del av sträckan målas med breda vägrenar, så kallad bygdevägsmålning. Syftet är att fotgängare och cyklister ska få en tydligare och bättre vägmiljö.
Vad?
Varför?
Nuläge
Om projektet
Bygdeväg
En bygdeväg är en befintlig väg som målas och skyltas så att det blir tydligare för alla trafikanter att de måste samsas om utrymmet och ta hänsyn till varandra. Att du som trafikant ska ”iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna” är en av grundbestämmelserna i Trafiklagstiftningen. Är vägen smal och sikten dålig ska du anpassa hastigheten och vara uppmärksam. Utformningen av bygdevägen är ett sätt att förstärka det beteendet.
Bygdevägen består av en dubbelriktad körbana i mitten, så smal att två bilar inte kan mötas på den, och en vägren på varje sida. Vid möte mellan motorfordon får du som fordonsförare använda vägrenen tillfälligt – om det kan ske utan fara. Vägrenen är bredare än vanligt så att de oskyddade trafikanterna förfogar över en tydligare plats. Vägrenen ska användas av gående, cyklister, mopedister och ryttare.
Bygdevägens utformning
Sträckan märks ut med skylten Varning för avsmalnande väg, kombinerad med upplysning om körbanans bredd och sträckans längd. Vägrenarna markeras med målade kantlinjer. Den dubbelriktade körbanan får en bredd av 3,5 meter, och vägrenarnas bredd blir ca 1,5 meter.
Vilken sträcka blir bygdeväg?
Den aktuella sträckan är från Liden och fram till korsning med enskild väg till Avaliden.
Den totala sträckan som får bygdevägsmålning är ca 1,7 km.
Varför bygdeväg just här?
Det finns ett behov för gående och cyklister att färdas längs med vägarna men dagens vägrenar är väldigt smala. Vägarna uppfyller kriterierna för bygdevägsmålning och förväntas passa väl in i miljön. Genom att omfördela vägbredden skapas utrymme även för gående och cyklister.
Utmed sträckan finns en problematik med höga hastigheter. De mätningar som utförts har visat på medelhastigheter betydligt högre än högsta tillåtna. Av den anledningen planeras hastighetsdämpade åtgärder vid sträckans start, mitt och slut.
Beläggningsarbetet på sträckan ingår i Trafikverkets löpande underhåll och att använda bygdevägsmålning istället vanlig vägmarkering (smal vägren, kantlinje och mittlinje) kommer inte att innebära någon betydande kostnadsökning. Beläggningsarbetet innebär därmed ett tillfälle att kunna vidta en åtgärd för att förbättra trafikmiljön trots att det saknas särskilt utpekade medel för vägen.
En gång- och cykelbana är en stor, kostsam åtgärd som framförallt anläggs där behoven och förekomsten av oskyddade är mycket stora. Innan det är aktuellt med sådana större väginvesteringar måste det föregås av utredningsunderlag som motiverar det.
I dagsläget finns varken finansiering eller utredningsunderlag för att bygga en gång- och cykelväg. Prioritering och finansiering av medel utgår från ”Länstransportplan för Västerbottens län”. Planen fastställs av Region Västerbotten och baseras på en omfattande dialog mellan flera berörda parter.
Att vägen nu markeras med breda vägrenar istället för smala vägrenar
är inte något som påverkar eventuella framtida investeringsåtgärder för
oskyddade trafikanter i Tavelsjöområdet.
Karta
Att köra på en bygdeväg
Filmen visar hur du som trafikant ska röra dig på en bygdeväg. Filmen saknar speaker och finns syntolkad i textbeskrivning på Youtube.
Frågor och svar om bygdeväg
Utformningen gynnar framkomlighet och tillgänglighet
för oskyddade trafikanter.
Du ska använda körbanan när du kör bil eller
annat motorfordon.
Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276 3 kap 6 §
Om vägrenen är tillräckligt bred ska du använda vägrenen
när du cyklar, går, kör moped (klass l och ll), rider, kör ett
fordon konstruerat för en hastighet av max 40 km/timme,
eller ett fordon förspänt med dragdjur.
Om det behövs för att underlätta framkomligheten
för annan trafik, får du använda vägrenen tillfälligt även
när du kör andra fordon.
Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276 3 kap 12 §
I de tidigare försökssträckorna har vi utgått från följande:
Trafikflöde – under ca 2000 fordon per medeldygn.
Hastigheten max 70 km/h.
Vägen har en lokal funktion.
Nej, utformningen är inte en cykelväg utan en vägren.
Precis som vanligt ska du anpassa hastigheten i
varje situation.
Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276 2 kap
Du får tillfälligt använda vägrenen för underlätta fram-
komligheten för annan trafik, alltså t ex vid möten.
Se även film på denna webbsida.
När det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken
får ni cykla i bredd.
Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276 6 kap 1 §
Precis som vanligt ska du gå längst till vänster på vänster
sida av vägen så att du möter trafiken som kommer från
andra hållet.
Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276 7 kap 1 §
Precis som vanligt ska du rida på höger sida, på en bygdeväg alltså på vägrenen på höger sida.
Du får inte stanna eller parkera ett fordon på en sådan plats eller på ett sådant sätt att fara uppstår eller trafiken onödigtvis hindras eller störs.
Nej, ingen skyldighet, däremot bör du underlätta framkomligheten för annan trafik (dock med beaktande av trafiksäkerhet).
I Danmark har liknande utformning, kompletterad med hastighetsdämpande åtgärder, minskat antalet olyckor med ca 25 %. Utifrån det begränsade antalet bygdevägar som finns i Sverige är det i dagsläget svårt att dra några säkra slutsatser om effekter på trafiksäkerheten.
Ett flertal bygdevägar, ca 50-60 st, finns anlagda runtom i Sverige. I Västerbotten har det sedan 2022 anlagts fyra stycken.
Utformningen finns sen längre tid på flera platser i Sverige, bland annat i Dalarna, Västernorrland och Norrbotten. Från och med 2022 även i Västerbotten på
väg 685 Täfteå, väg 632 Baggböle, väg 691 Brännland och enskild väg i Sörmjöle.
Erfarenheterna är positiva men det är få utvärderingar som gjorts så resultaten är osäkra.