Så här arbetar vi med buller och störningar
Både när vi bygger och när tågen börjat rulla på den nya järnvägen är det ofrånkomligt att buller och andra störningar uppstår.
Vi planerar den nya järnvägen så att kommande trafik ska ge så lite påverkan på omgivningen som möjligt. Flera riktlinjer finns som vi måste följa. Dessa handlar framförallt om att säkerställa människors boendemiljö och övrig miljö där människor vistas. Vi gör hela tiden en rad avvägningar mellan olika intressen för att det ska bli så bra som möjligt för alla. Hur vi resonerar på olika platser kommer vi presentera i arbetet med våra järnvägsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar. När vi har samråd kommer vi att visa förslag på åtgärder för att minska störningar från den nya järnvägen.
Luftburet buller är ett direkt, oönskat ljud, som färdas som ljudvågor genom luften och upplevs som störande. Buller påverkar hälsa och välbefinnande och hamnar högt på listan över allvarligare störningar i samhället. Störningarna kan uppstå direkt, till exempel genom att vi blir störda i sömnen eller att vi arbetar sämre, men de har också en långsiktig påverkan.
Buller från trafik ska normalt inte överskrida vissa riktvärden vid nya eller ombyggda vägar och järnvägar. Dessa riktvärden anger nivåer som inte bör överskridas i boendemiljöer, men även i omgivningen.
När vi planerar, bygger om och bygger ny infrastruktur utreder vi buller i bostäder och olika lokaltyper, men också parker, friluftsområden och betydelsefulla fågelområden.
Trafikverkets övergripande strategi är att minska buller genom att dämpa och skärma av så nära källan, järnvägen, som möjligt. Men det kan också bli aktuellt med fastighetsnära åtgärder, till exempel fönsteråtgärder och skydd av uteplatser. Olika hänsyn tas för inomhus- och utomhusmiljöer. I våra riktlinjer är kravnivåerna strängare för inomhusmiljön. Där statlig väg och järnväg tillsammans utgör bullerpåverkan på ett område görs en särskild bedömning för att sammanväga bullret.
En bostad som ligger inom området som vi planerar och som får nivåer över de beslutade riktvärden som riksdagen tagit fram i infrastrukturpropositionen för framtida transport 1996/97:53 kommer att utredas för bullerskyddsåtgärder. När vi bedömer vilka bullerskyddsåtgärder som behöver göras tar vi hänsyn till vad som är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt. I enstaka fall där bullerskyddsåtgärderna inte räcker för att komma ner till riktvärdena kan det bli aktuellt att Trafikverket erbjuder att köpa bostaden.
När vi bygger kommer troligtvis det luftburna bullret vara en av de mest påtagliga störningarna från bygget. Buller från till exempel pålning eller spontning är av en annan art än den väg- och tågtrafik som vanligen präglar ljudlandskapet och kan då uppfattas som mer störande än de andra bullerkällorna.
Bostäder och bullerkänsliga verksamheter, så som vårdlokaler, skolor och kontor som ligger nära de platser där vi gör bullrande arbeten riskerar att utsättas för ljudnivåer över riktvärden för byggbuller. För att minska störningarna finns riktvärden för buller från byggplatser som har tagits fram av Naturvårdsverket. Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Ibland är det svårt att hålla sig till riktvärdena, men då kan vi göra tillfälliga bullerskyddsåtgärder. Om riktvärden ändå överskrids erbjuder vi vid behov ett tillfälligt boende till de berörda.
Stomljud är ljud som sprids i berg eller byggnadsstommar. Hur högt stomljudet upplevs beror på flera faktorer, som avstånd till bullerkällan, byggnadens grundläggning och bergets egenskaper (exempelvis sprickbildning). Stomljud från järnvägstunnlar upplevs som ett mullrande, lågfrekvent ljud från tåg som passerar.
Stomljud påverkar hälsa och välbefinnande. Störningarna kan uppstå direkt, till exempel genom att vi blir störda i sömnen. Det finns riktvärden för stomljud som anger nivån som inte bör överskridas i boendemiljöer. De höga krav på stomljudsnivåer som ställs i bostäder innebär att ljud från tåg som går genom en tunnel knappt ska kunna uppfattas.
För att stoppa eller begränsa störningen kan man använda isolerande material. Vid nybyggnad av spår är vanliga åtgärder exempelvis mjuka mellanlägg mellan spår och slipers, elastiskt material under varje sliper eller ballastmatta under ballasten. Det senare är den mest effektiva metoden som dessutom är väl beprövad i ett flertal projekt.
Under byggtiden uppstår stomljud vid arbete under mark, som till exempel vid borrning eller sprängning i berg. Störningarna från stomljud under byggtiden är svåra att begränsa på annat sätt än att styra när på dygnet arbetet utförs. Det går att under tider med höga stomljudnivåer erbjuda annan vistelse för de boende.
Vibrationer är svängningar i marken. När tåg går på järnvägen uppstår vibrationer, så kallade komfortvibrationer, som sedan sprids vidare ut i omgivningen. Vibrationernas storlek och utbredning beror på en rad olika faktorer, bland annat tågens vikt och hastighet, banvallens uppbyggnad samt omgivande marks egenskaper. Vidare medför lösare jordar (lera) högre vibrationer och ett större påverkansområde. I fasta jordar uppkommer lägre vibrationsnivåer och spridningen är även mer begränsad. Vibrationer hörs inte direkt, utan känns, men kan även ge upphov till ljud som klirr från glas i skåp exempelvis.
Det finns riktvärden för vibrationer. De anger nivån som inte bör överskridas i boendemiljöer när tågen går på den nya järnvägen.
Det finns olika metoder att tillgå om vibrationer behöver dämpas. Vi kan förstärka marken under järnvägen med pålar eller bygga järnvägen på påldäck. Det ger en betydligt styvare och tyngre konstruktion på mjuk mark som lera, silt, sand eller grus. Andra åtgärder mot vibrationer är avskärmning med skärmar i marken eller, i sällsynta fall, elastiska mellanlägg i spårsystemet och grundläggning av påverkade hus.
Under byggtiden kan vibrationer i marknivå, så kallade skadliga vibrationer, uppkomma vid sprängning av berg till exempel för att bygga tunnlar och bergskärningar. Vibrationer uppkommer även vid spontning och pålning eller vid transporter till och från byggarbetsplatser.
Vibrationer från sprängningar är främst kopplade till risk för skador på byggnader och anläggningar eller påverkan på vibrationskänslig utrustning. Denna typ av skador inträffar mycket sällan eftersom det vidtas en rad försiktighetsmått både före och under sprängningsarbeten.
Under byggtiden övervakar vi mark- och tunnelarbeten som ger vibrationer med vibrationsmätare och kontrollerar så att inga vibrationsriktvärden överskrids. En riskanalys görs för byggnader inom cirka 150 meter från planerade sprängningsarbeten, för att ta reda på om det finns byggnader som kräver särskilda åtgärder för att minska risken för skada från vibrationer. Alla byggnader som ligger inom riskområdet vid sprängning kommer att genomgå en besiktning både före och efter sprängningsarbetet för att se om några skador orsakats. Vi kommer att göra kontinuerliga kontroller när vi bygger och när arbetet är klart görs besiktningar av eventuella skador. Om det trots detta uppkommit skador kommer Trafikverket att ersätta och återställa, men det är viktigt att kunna visa att det är bygget av den nya järnvägen som har orsakat skadan.
Frisk luft definieras genom miljökvalitetsmålet som enligt riksdagen innebär att "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas". Det finns gränsvärden, så kallade miljökvalitetsnormer, som anger krav för års- och dygnsmedelhalter av kvävedioxid och partiklar. De handlar framförallt om att skydda människors hälsa, men även om att skydda miljön.
Under byggskedet kan tunga transporter användas för bland annat transport av byggmaterial till anläggningen samt bortforsling av massor vilket lokalt medför förhöjda utsläpp av kväveoxider och partiklar. Om grusvägar används för åtkomst av anläggningen i byggskedet kan det lokalt medföra höga halter av partiklar i luften genom uppvirvling av damm från vägbanan. Drivning av tunnel genom sprängning kan medföra att kväveföreningar frigörs och förhöjda halter av kvävedioxid där dessa spränggaser ventileras ut.
När vi bygger kommer vi att göra skyddsåtgärder när det behövs för att begränsa påverkan på luftmiljön i form av damning och förhöjda halter av kvävedioxid. Exempel på åtgärder kan vara dammreducerande åtgärder med vattenridåer vid sprängning, hjultvättar på transportfordon, dammbindning av grusväg med mera.
I tunnlar eller stationer under jord är koncentrationen av partiklar högre. Där gäller dock inte Sveriges miljökvalitetsnorm som enbart avser gränsvärden i utomhusluft där människor vistas. Trafikverket har även ett riktvärde för stationsmiljöerna för att minimera påverkan på människors hälsa.
Runt alla elledningar och elektriska apparater, som omger oss överallt, finns elektriska och magnetiska fält. Kring järnvägens kontaktledning bildas också ett magnetfält närmast ledningen. Detta är som starkast när ett tåg passerar. Dessa magnetfält avtar snabbt med avståndet. Det innebär att en bit från spåret är fälten väldigt låga eller har avtagit helt.
Det finns studier som har undersökt om det är farligt att under lång tid vistas i sådana fält. Det är svårt att säga i dagsläget, då studierna inte är tydliga när det gäller vilka nivåer som kan påverka människor. När vi planerar den nya järnvägen måste vi därför kartlägga vad som finns i vår närhet och beräkna de magnetfältsnivåer som järnvägen alstrar.
Det finns flera alternativ för att minska årsmedelmagnetfältet kring järnvägen och därmed minska exponeringen för närbelägen bebyggelse. När vi bygger nya järnvägar finns det stora möjligheter att planera kontaktledningssystemet på ett sätt som minskar det magnetiska fältets utbredning kring järnvägen, exempelvis genom placering av autotransformatorer, ledningar och sanktioneringar.