Logga in
Logga in

Västra Götaland Olskroken planskildhet

Olskroken är en av de viktigaste knutpunkterna i det västsvenska järnvägssystemet. Ombyggnad till planskilda järnvägsspår är nödvändig för att öka framkomligheten och driftsäkerheten för tågtrafik till och från Göteborg.

Vad?

Ombyggnad av spårsystemet i Olskroken i Göteborg. Vi bygger sex järnvägsbroar, en gångbro och lägger 10 000 meter nya järnvägsspår.

Varför?

En ombyggnad är nödvändig och kommer att höja kapaciteten och öka framkomligheten samt driftsäkerheten för all tågtrafik i hela Västsveriges järnvägssystem.

Nuläge

Just nu pågår byggnation av Olskroken planskildhet.

Kostnad

Cirka 4 miljarder i 2020 års prisnivå. Projektet ingår i nationell plan för transportsystemet åren 2014–2025.

Om projektet

Olskroken planskildhet har ett omkring två kilometer långt arbetsområde. Här möts fem banor, de flesta i samma plan. Trafiken utgörs av såväl person- som godståg och detta göra att denna punkt tillhör en av landets mest intensiva knutpunkter för järnvägstrafik. En ombyggnad i Olskroken innebär att nya spår byggs för att separera godstrafiken från persontrafiken och innebär att järnvägsspåren ska komma att korsa varandra i olika nivåer. Det förbättrar dagens tågtrafik, skapar förutsättningar för ökad tågtrafik och en ny hållbar stadsutveckling. 
Vi bygger sex järnvägsbroar, en gångbro och ungefär 10 000 meter nya järnvägsspår.

I Olskroken möts Bohusbanan, Norge/Vänerbanan och Västra stambanan för gemensam infart mot Göteborgs central. Här ansluter också i godstågstrafiken till och från Göteborgsområdet, till exempel från Sävenäs rangerbangård, Hamnbanan,  Västra stambanan och från Västkustbanan. Det gör denna knutpunkt för järnväg till en av landets mest intensiva. En ombyggnad i Olskroken är nödvändig. Den höjer kapaciteten, ökar framkomlighet och driftsäkerhet för tågtrafiken till och från de anslutande banorna. Projektet angränsar till Västlänken.

Film - Här bygger vi Olskroken planskildhet

Denna film visar vad som är på gång i projekt Olskroken planskildhet under våren och sommaren 2024.

Nyheter

Här bygger vi just nu

2024 har börjat bra och nu alla våra broar är färdiggjutna. Vårt fortsatta fokus är nu att slutföra den centrala delen av järnvägsanläggningen för att tågen ska kunna rulla på de nya spåren.

Arbetena i området Ånäs var de första att slutföras i samband med ombyggnaden av Olskrokens planskildhet. Nu har vi återställt ytorna mellan Fåfängan och Ånäsbroarna. Växter har planterats, träd har satts och kanter har justerats med plattsättning. Återställningsarbetet genomfördes också inför slutbesiktningarna som ägde rum under våren och sommaren 2023, både i Ånäs och längs Västra Stambanan.

Arbetena påbörjades i början av 2018, och totalt har cirka 2 500 meter ny järnväg byggts i området. Spårområdet har breddats från fyra till sex spår.

I samband med breddningen ersattes gångbron Fåfängan med en ny sammanhängande gångbro över E20. Dessutom har järnvägsbron över Gamlestadsvägen breddats för att anpassas till den utökade järnvägstrafiken på sex spår.

En viktig milstolpe uppnåddes i augusti 2022, då Västra Stambanan lades tillbaka i sitt slutliga läge. Efter detta fortsatte vi med bygget av de två återstående spåren över Södra Ånäsbron. Totalt har fyra växlar lagts in under projektets gång, inklusive två som markerar start och slut för Västlänksspåren. Denna milstolpe är betydelsefull både för Olskroken och för utvecklingen av Västlänken.

 

 

 

 

Just nu arbetas det intensivt med att lägga de sista 1700 meterna spår på Olskroksbron och den delen av Godstågsviadukten som leder vidare in mot Göteborgs Central. När det är gjort är dessa broar redo att tas i bruk fullt ut. Godstågsviadukten, som är 650 meter lång, är den längsta av broarna och stod klar i maj 2024. Strax efter midnatt den 15 maj rullade det första tåget över den nya Godstågsviadukten. Olskroksbron är en annan dubbelspårig bro som byggs över bangården i området.

Efter färdigställandet av Godstågsviadukten har fokus nu skiftat till andra delar av järnvägsbyggnationen, såsom installation av signalsystem och eldistribution för att säkerställa en trygg och effektiv järnvägstrafik. 

Hela systemet förväntas vara klart för trafik under 2025. Själva driftsättningen sker i samband med att delar av Västlänken är klara att trafikeras.

 

I arbetsområde Gullberg passerar vi Gullbergsån, en ny godstågsförgrening byggs samt att vi ändrar infartsvägen till Olskrokens underhållhall.
I början av april 2022 lanserades Gullbergsbron över Gullbergsån. Bron är 60 meter lång och väger 510 ton. Bron är en så kallad stålfackverksbro, tillverkade av balkar som sammanfogas till ett gallerverk av stödjande balkar. De förtillverkade stålbalkarna till bron anlände till projektet på femton lastbilar i oktober 2021. Bron har sedan monterats ihop i direkt anslutning till sin slutliga position över Gullbergsån. Vi har tagit stor hänsyn till Gullbergsån för att minska påverkan och intrång i ån. 

I Gullberg återställde vi ytorna väster om Gullbergsbron våren 2023 och lämnade över ytan till Västlänkens deletapp Centralen.

I området länkar vi samman järnvägsspår med Västlänken och bygger cirka 2500 meter nya järnvägsspår. 


Större delen av byggtiden kan du resa som vanligt, men några gånger om året behöver arbeten göras inom spårområdet och spåren stängs delvis av. Arbetsområdet är väldigt begränsat och ligger i en komplicerad tågspårsmiljö, vilket ställer stora kvar på säkerhet, tidsplanering, logistik och samordning.
Kommande planerade tågavbrott publiceras här.

 

 

 

 

 

 

Buller när vi bygger om

Att bygga projekt Olskroken planskildhet orsakar en del buller. Buller är allt oönskat ljud och förekommer i två former, dels som luftburet men även som stomljud som till exempel färdas i berg.

Två former av buller
Luftburet buller är ett ljud som färdas som ljudvågor genom luften och upplevs som störande. När vi bygger Västlänken kan luftburet buller komma från pålning eller spontning och det kan uppfattas störande.

Stomljud är ljud som färdas i berg eller byggnadsstommar och uppstår vid arbete under mark, som till exempel vid borrning eller sprängning i berg. Hur högt stomljudet upplevs beror på flera faktorer, som avstånd till bullerkällan, byggnadens grundläggning och bergets kvalitet.

Störningarna från stomljud är svåra att begränsa på annat sätt än att styra när arbetet utförs.

Så arbetar vi för att minska påverkan av buller
Under byggnationen är det inte möjligt att alltid hålla sig till riktvärdena. Därför har vi tagit fram en rutin som beskriver hur vi arbetar med buller i syfte att så långt möjligt minska bullerpåverkan på omgivningen:
 
Inför arbete
1.      Val av metoder, maskiner och transportvägar med låg bulleralstring.

2.      Dämpande av ljud vid bullerkällan

3.      Tidsbegränsning av störande arbeten, arbetstider

4.      Eventuellt bullerdämpande åtgärder hos boenden

5.      Samråd med känslig verksamhet

Erbjudande om tillfällig vistelse, om riktvärden riskerar att överskridas

Under arbete
Anmälan om störning

Bedömning av anmälan och eventuell bullermätning hos berörd

Dämpande av ljud vid bullerkällan

Bullerdämpande åtgärder hos de boende eller verksamheten

Erbjudande om tillfällig vistelse

Miljödomen reglerar hur mycket vi får bullra
Miljödomen för Västlänken har satt riktvärden för hur högt bullret som vi genererar får vara i närliggande bostäder. Därför tar vi tar fram en bullerberäkning för varje arbetsmoment som vi vet kommer bullra. Beräkningen tas fram av oberoende experter på buller, och visar hur högt bullret blir och hur långt det når.

För att komplettera våra bullerberäkningar genomför vi mätningar och följer upp de störningsanmälningar som kommer. Uppfattar omgivningen våra arbeten som störande kan projektet eventuellt vidta ytterligare åtgärder.

Trafikverket har också kontakt med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som är tillsynsmyndighet, angående våra bullrande arbeten

Våra riktvärden för buller
Luftburet buller och stomljud från byggverksamheten under anläggningsskedet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus som riktvärde inte överstiger:

· 45 dB(A) i bostäder och arbetslokaler med tyst verksamhet helgfri måndag och fredag        klockan 7.00–19.00

·  40 dB(A) i undervisningslokaler helgfri måndag-fredag klockan 7.00–19.00

·  35 dB(A) i bostäder helgfri måndag-fredag klockan 19.00–22.00

·  35 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag klockan 7.00–19.00

·   30 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag klockan 19.00–22.00

·   30 dB(A) i bostäder alla dagar klockan 22.00–7.00

Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, klockan 22.00–7.00, som riktvärde inte överstiga 45 dB(A) i bostäder.

Bullrande arbeten nattetid
Miljödomen sätter i villkor 10 vissa gränser för hur mycket Trafikverket får bullra under olika tider på dygnet. Olskroken är en av landets mest intensiva knutpunkter för järnvägstrafik. Dagtid går här en omfattande tågtrafik och därför kan vissa spårarbeten bara utföras under natten. Mark -och miljööverdomstolen har därför gett Trafikverket möjlighet att, efter godkännande från tillsynsmyndigheten, avvika från de fastställda riktvärdena för bullrande arbeten även under kvälls- och nattetid samt helger. 

Bygget av Olskroken planskildhet medför luftburet buller och är sannolikt en av de mest påtagliga störningarna. I området förekommer buller dagligen från väg- och järnvägstrafik, men buller från pålning, spontning och andra konstruktionsarbeten kan urskilja sig och upplevas annorlunda.

Byggbuller är av en annan art än den det trafikbuller som vanligen präglar ljudlandskapet i området. Även om du är van vid väg-och järnvägstrafiken i området, kan de järnvägsarbeten vi genomför i projektet orsaka störande buller. Detta trots att den faktiska ljudnivån från byggbullret är i nivå med, eller lägre än, trafikbullret. Pålning kan upplevas störande på ett helt annat sätt eftersom det ljudet skiljer sig från det ovan nämnda.

Har det uppstått en skada eller upplever du störningar från byggnationen av Västlänken?

Besök vår störningsida

Tillfällig vistelse
Vi erbjuder tillfällig vistelse om våra arbeten överskrider de uppsatta riktvärdena fem dagar i sträck eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod.

Om det är aktuellt att erbjuda tillfällig vistelse kontaktas berörda närboende, om möjligt, tre veckor innan arbetet påbörjas via brev. Du som får ett sådant brev i brevlådan ska se det som ett erbjudande, vi tvingar ingen att lämna sin bostad.

I de fall vi inte erbjuder tillfälligt vistelse men ändå kommer bullra informerar vi närboende och verksamheter om dessa bullrande. Kontakten kan ske muntligen, digitalt, via riktade utskick eller projektets webbplats.

Om du anser att du har rätt till tillfällig vistelse, men inte erbjudits detta, kan du i första hand vända dig till Trafikverket, 0771 921 921. Om du fortfarande inte är nöjd med det erbjudande du fått av Trafikverket kan du kontakta länsstyrelsen i Västra Götalands län, som är tillsynsmyndighet och ansvarar för att följa upp vårt arbete.

De bullrande arbetena utfördes under våren och sommaren 2024, med särskild intensitet från den 11 maj till den 7 juni. Inga framtida bullrande arbeten är planerade.

 

 

 



 

Tidslinje

Förstudie, järnvägsutredning görs tillsammans med Västlänken.

Här görs en genomförbarhetsstudie för Olskroken och Sävenäs.

Den 8 april 2014 beslutade regeringen om en nationell plan för transportsystemet, från 2014 till 2025. Olskroken planskildhet ingår i planen med byggstart 2018 och beräknad trafikstart 2025/2026.

Finansiering av planskild ombyggnad klar. Projektet ingår i Nationell plan.

I juni 2014 fattade regeringen beslut om att tillåta Västlänken, inklusive projektområde för Olskroken planskildhet, utifrån sex villkor. Trafikverket ska:

  • Utforma och lokalisera Västlänken så att kulturmiljön påverkas så lite som möjligt
  • Upprätta en plan för att hantera berg- och jordmassor
  • Begränsa energianvändningen och utsläppen av klimatpåverkande gaser och luftföroreningar
  • Minimera risken för översvämningar
  • Vidta skyddsåtgärder för yt- och grundvatten
  • Formulera en säkerhetsplan för Västlänken.

Järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning:
Enligt lag om byggande av järnväg ska Trafikverket ta fram en så kallad järnvägsplan. Järnvägsplanen beskriver hur vi avser att bygga Olskroken planskildhet. Till denna ska det bifogas en miljökonsekvensbeskrivning.

I en miljökonsekvensbeskrivning bedöms bland annat projektets miljöförutsättningar, troliga konsekvenser på miljön, eventuella negativa effekter och hur dessa kan begränsas. Innan en järnvägsplan får ställas ut på samråd, ska länsstyrelsen ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen är komplett.

I november 2014 godkände länsstyrelsen Västlänkens och Olskroken planskildhets miljökonsekvensbeskrivning.

Järvägsplanen fastställdes i juni 2016 men överklagades till regeringen. Regeringen beslutade dock att upprätthålla det tidigare beslutet och järnvägsplanen vann laga kraft i juni 2017.

Läs mer om järnvägsplanen här

Tilldelades Peab med underleverantörerna WSP och Infranord kontrakt för Fas 1.

Olskroken planskildhet vann laga kraft för miljödom och järnvägsplan. 

I början av 2016 ansökte Trafikverket om en samlad miljödom för Västlänken och Olskroken planskildhet hos mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Huvudförhandlingen hölls i oktober 2017 och domen meddelades i januari 2018.
De delar av ansökan som gäller avsänkning av grundvatten, träd och kulturmiljö gäller dock inte Olskroken planskildhet, då dessa frågor inte bedömdes vara relevanta för projektet.

Läs mer om miljödomen här

Byggnationen för Olskrokens planskildhet startade 2018 och planeras vara klar år 2026. 

Olskrokens planskildhet beräknas vara klar för drift år 2025/2026. 

Fördjupad information

Här kan du läsa om hur vi arbetar inom olika områden i projekt Olskroken planskildhet.

Olskroken bedöms vara en av de mest ansträngda knutarna i järnvägssystemet och kapacitetstaket är nått. Här möts fem av de mest trafikerade banorna i Sverige. Genom att bygga sex järnvägsbroar planskiljer vi spåren vilket skapar förutsättningar för ökad tågtrafik och en ny hållbar stadsutveckling.

Projekt Olskroken planskildhet bygger även Västlänkens nordöstra spår. Förutsättningar och fördelar finns att samordna projekten genom deras geografisk närhet och liknande tidplan.

I Olskroken planskildhet pågår en mängd större och mindre arbeten för att bygga om spår och växlar så att järnvägsanläggningens kapacitet kan ökas. När broarna är klara fortsätter arbetet med själva järnvägen, ett teknikområde som kallas BEST.

BEST står för Bana, El, Signal och Telekommunikation. Arbetena inom BEST i projektet Olskroken planskildhet är mycket komplexa. Inte minst för att ombyggnaden sker inom ett begränsat område där tågtrafik ska passera under byggtiden. 

För att ombyggnadsprojektet i Olskrokens spårområde ska kunna genomföras har man behövt frigöra ytor för att kunna flytta tågtrafiken tillfälligt till nyuppförda, provisoriska, spår. Detta för att kunna utföra mark-, grundläggnings- och BEST-arbeten.

Sex genereringar, vilket även kan beskrivs som inkopplingar i järnvägsanläggningen, har planerats in, från projektets start 2018 fram tills det ska vara helt klart och alla nya delar kan tas i drift 2025/2026.

Stora arbeten utförs under en generering i inom en begränsad yta, under ett visst tidsintervall. Inför dessa tillfällen, när tågtrafiken berörs, ansöker man flera år i förväg om att få stoppa/flytta/påverka trafiken.

Det är ofrånkomligt att ett så stort projekt påverkar närområdet. Miljön, närboende, verksamheter och människor som rör sig i området kommer på olika sätt att märka av att vi bygger. Miljöarbetet inom projektet syftar därför till att minimera omgivningspåverkan. 

Miljöarbetet är en naturlig del av projektet; från planeringsskedet genom byggskedet och fram till färdig anläggning. Vi har vidtagit åtgärder för att minska projektets negativa miljöpåverkan och fortsätter att hitta åtgärder och lösningar som bidrar till att minimera vår påverkan på omgivningen. För att följa upp att arbetena utförs korrekt och ger önskat resultat genomför vi olika typer av kontroller. Vi har därför upprättat olika kontrollprogram som beskriver vilka kontroller vi ska göra. Resultatet redovisar vi för tillsynsmyndigheterna. 

Kontrollprogrammen är en del av det tillstånd vi har fått i miljödomen för Västlänken och Olskroken planskildhet. Projektet mäter och följer upp bland annat buller, krav på fordon- och maskiner och vattenkvalitet.  Vi genomför dock fler kontroller än vad som är kravställt. I vissa fall ställer vi hårdare krav på våra entreprenörer än vad som står i kontrollprogrammen. 

Naturmiljö och vattenhantering
För att kunna kontrollera och minimera Västlänkens och Olskroken planskildets påverkan på naturmiljön har en stor mängd undersökningar gjort. Det handlar om träd- och parkmiljöer, vattenmiljöer, trädlevande arter, fåglar och fladdermöss.

I tillståndet som getts enligt miljöbalken, miljödomen, har frågan om Sävån, som är ett Natura 2000-område, prövats. Domstolen ansåg att Olskroken planskildhet byggs på ett sådant sätt att det inte bör påverka Säveån och dess skyddade miljö, inklusive Natura 2000-området och har meddelat att projektet inte behöver tillstånd för att påverka Natura 2000-området.

Utsläpp av vatten
Allt vatten som hanteras inom Västlänkens och Olskroken planskildhets arbetsområde, som måste ledas bort, benämns som överskottsvatten. Allt överskottsvatten måste genomgå rening eller provtagningen innan det släpps ut till en infiltrationsyta eller ett dagvattennät. Exempel på infiltrationsytor är markbädd eller infiltrationsbrunn. 

Minsta kravställda rening av överskottsvatten är sedimentering och oljeavskiljning. Genom sedimenteirng eller oljeavskiljning uppnår vi dock inte alltid de riktvärden som projektet har att förhålla sig till. Vid sådana tillfällen måste en utökad rening eller annan åtgärd sättas in. 

Kulturmiljö
Inom projektområdet för Olskroken planskildhet finns inga kulturmiljöer som är klassade som skyddsvärda. Tidigare fanns här det så kallade Westsamhuset som i och med utbyggnaden av den nya järnvägen hamnade för nära spårområdet och revs under våren 2019. Intill vårt arbetsområde vid Sävenäs finns två gamla lokstallar från 1920-talet, men även stadsdelen Olskroken som är av lokalt intresse för kulturmiljövården. 

Klimat och energi
Arbetet med energi- och klimatfrågor har funnits med i projektet sedan planeringsskedet och fortsätter att vara en viktig del även under byggskedet. I planeringsskedet låg fokus på hur vi kunde minska projektets påverkan på klimatet genom att anpassa anläggningen och ta fram mer klimatsmarta lösningar. Under planeringsskedet fick vi till exempel fram lösningar som ledde till att vi nu i byggskedet inte behöver gräva om Gullbergsån och att vi använder en mer klimatsmart betong.

Här är ytterligare exempel på vad projektet kan göra för att minska sin energi- och klimatpåverkan:

·     Materialval, till exempel cementsammansättning vid betongtillverkning och val av stål.

·      Optimering av anläggningen (minska mängden material).

·       Återanvändning av temporära konstruktioner.

·       Använda förnybar el.

·       Göra medvetna val kring bränsle och fordon.

·       Ta fram innovativa lösningar som minskar klimatpåverkan.

·       Använda ny och mer hållbar teknik.

Förutom detta finns också andra åtgärder vi kan göra för att minska utsläpp av växthusgaser. Trafikverket har även en bonus som är kopplad till klimat- och energiarbete. Bonusen tillfaller entreprenören om de lyckas att minska sin klimatpåverkan med en viss andel utifrån tänkt utgångsläge. Projektet har också initierat en tävling som ska pågå under hela byggtiden. Tävlingen syftar till att uppmuntra projektdeltagare att bidra till klimatarbetet.

Transporter och luftkvalitet
Bygget av Olskroken Planskildhet och Västlänken innebär att stora mängder arbetsmaterial och massor ska fraktas till och från våra olika arbetsplatser.
Transporterna till och från Olskroken planskildhet går via E20. Detta innebär att vi snabbt når en stor led och att påverkan på allmänna platser, närboende eller verksamheter därmed minskar.
 
Inom Göteborg finns det en miljözon som syftar till att förbättra luftkvaliteten i innerstaden. För miljözonen finns därför föreskrifter som beskriver vilka utsläppsnivåer tunga fordon får ha. Projekt Olskroken planskildhet ligger inte inom miljözonen för Göteborgs stad, trots detta har vi striktare krav på fordon och maskiner än de krav som gäller inom zonen och i Trafikverkets egna generella krav. Utsläppskraven för Olskroken planskildhet fastställdes av mark- och miljödomstolen. Vi arbetar kontinuerligt med att övervaka luftkvaliteten i anslutning till de stora arbetsplatserna med hjälp av olika kontroller.
 

Masshantering och förorenad mark
Inom projektet Olskroken planskildhet kommer vi främst att hantera jordmassor, som i huvudsak består av sand med olika delar grus, silt (finkornig jordart) och lera. Trafikverket har upphandlat mottagningsanläggningar för alla jordmassor.

I Göteborg antas det generellt att det övre fyllnadslagret, det jordlager som ligger ovanpå "leran", är förorenat. I princip sker alla projektets schakterbeten i detta lager. I första hand ska jordmassorna återanvändas inom projektet, men det är föroreningsgraden som styr hanteringen. Utöver att återfylla schakter kan massorna komma att användas för att täcka deponier och bergtäkter eller stabilisera mark. 

Under 2016 och 2017 genomförde vi provtagningar av marken i de områden som ska beröras av schakter. Syftet med provtagningarna var att ta fram ett underlag för en korrekt hantering av massorna. Vi har tagit ut närmare 1000 jordprover för vidare analys. Provtagningar av marken kommer att ske kontinuerligt under projektets byggtid.

Föroreningsniåverna varierar längs med med sträckan och därför tillämpar vi en så kallad konservativ klassning, för att inte underskatta innehållet i massorna. Alla schaktade massor som körs bort från projektet kommer att levereras till avfallsmottagare, som har de tillstånd som krävs för att hantera avfallet. Där tas de om hand på rätt sätt beroende på klassning.

 

När vi bygger Olskroken planskildhet behöver vi, både tillfälligt och permanent, komma åt mark. Här hittar du information om vilken mark som berörs av bygget och om besiktningar av fastigheter.

Vi vill göra så lite intrång och ställa till med så få problem som möjligt för boende, fastighetsägare och verksamhetsutövare. Målet är minimera skador på mark och fastigheter. Hur vi än planerar går det dock inte att undvika intrång och störningar.

Vilken mark som berörs av byggnationen framkommer i järnvägsplanen.

Läs Olskroken planskildhets järnvägsplan här.

Besiktning av fastigheter
Vi kommer besiktiga fastigheter som kan påverkas av bygget. Då undersöks exempelvis väggar, tak och eventuella sprickmönster för att se om skadeförebyggande åtgärder behöver vidtas. Förslag på åtgärder kan till exempel vara bullerplank eller byte av fönsterglas till bullerreducerande glas. När projektet är klart kommer vi att efterbesikta och åtgärda eventuella skador på fastigheter som vi har orsakat.

I Olskroken planskildhet står Katharina Grosse, som är verksam i Tyskland som konstnär och professor, för den konstnärliga gestaltningen.

Med det vinnande förslaget bLINK vill Grosse skapa en upplevelse av att en gigantisk spotlight i rymden sänder rosa ljus till jorden. Och mitt i ljuset tycks en jättelik meteorit ha landat ovanpå den nya bron över E6:an vid Olskroken. Hennes arbete betraktas idag som banbrytande inom storskaliga installationer.

Läs mer om bLINK på Statens konstråds webbplats här.

Kronotopia
Tillsammans med Statens konstråd har Trafikverket genomfört två internationella konsttävlingar för gestaltningen stationerna Haga, Korsvägen och Centralen samt järnvägsområdet vid Olskroken i Göteborg.

Kronotopia är också namnet på Västlänkens övergripande konstprogram som har tagits fram av Trafikverket, Statens konstråd, Västra Götalandsregionens konstenhet, Västtrafik, Göteborgs stad och Göteborg Konst. All konst som produceras inom Västlänken, under mark, i stationsbyggnaderna och utanför, tar avstamp i programmet.

 

Metoden för att bygga på- om och till sex järnvägsbroar på en begränsad yta är minst sagt speciell. Normalt sett vill du bygga en bro i ett logiskt flöde där de olika sekvenserna följer direkt efter varandra. I Olskroken fungerar inte det. Här måste man bygga i etapper och flytta järnvägen för att få plats att bygga nästa bit och sedan vänta till vi kan flytta järnvägen nästa gång. Därefter uppförs ytterligare en brodel, varpå spår flyttas och så uppförs nästa del på ett nytt ställe.

Marken rör sig något när man slår i pålar i närområdet, så därför flyttas grundläggning och det som redan byggts, kanske några centimeter. Det betyder att vi inte hittar brodelen vi byggt på exakt samma ställe där vi ställt den, då passar den inte till hundra procent in i nästa del, så vi måste vara flexibla och anpassa till det aktuella läget.

Hela tiden måste hänsyn tas till järnvägstrafiken och den begränsade ytan. Man skulle kunna säga att det är ett ineffektivt sätt att bygga själva bron, men ser man till det större perspektivet är det alldeles nödvändigt – för att inte samhällskonsekvenserna ska bli för stora, det vill säga att man hindrar tågtrafiken.

  • Komplett spåranläggning med ca 10000 m enkelspår varav 3800 m på bro/ramp/däck, 38 växlar, 2 spårkryss
  • Markförstärkningar med ca 25 mil pålar
  • Ledningsomläggningar
  • Byggnation pågår

Banor som berörs:

  • Västra Stambanan
  • Norge/Vänerbanan
  • Bohusbanan
  • Hamnbanan
  • Det nya Västlänksspåret

Upphandling

Vid upphandlingar i projekt Olskroken planskildhet följer Trafikverket reglerna i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF).

Dokument

Här finns möjlighet att läsa, ladda hem och skriva ut dokument om projekt Olskroken planskildhet.