Trollhättan

2013: Utredning med fokus på Vänersjöfart eller ej

Trafikverket genomför en utredning som slår fast att slussarna i Trollhätte kanal måste åtgärdas för att Vänersjöfarten ska kunna bevaras.

Här kan du ta del av utredningen från 2013.

2014: Slussarna tas upp i regeringens nationella plan för transportsystemet

I regeringens nationella plan för transportsystemet för åren 2014–2025 tas slussarna i Trollhätte kanal upp som ”utpekad brist”, vilket innebär att regeringen beslutar att Vänersjöfarten ska finnas kvar och fungera även i framtiden.

2017: Utredning med fokus på vad som ska göras och när

Trafikverket genomför en utredning som visar att slussarna i Trollhätte kanal inte går att renovera och att nya slussar måste byggas i ny sträckning före 2030.

Här kan du ta del av utredningen från 2017.

2018: Slussarna blir namngivet objekt i regeringens nationella plan för transportsystemet

I regeringens nationella plan för åren 2018–2029 finns projekt Nya slussar i Trollhätte kanal med som ”namngivet objekt”, vilket betyder att det är ett projekt som regeringen har för avsikt att genomföra.

2021: Utredning om Trollhättan med fokus på var och hur nya slussar ska byggas

Utredningen belyser konsekvenserna av olika alternativ för placering av slussar i Trollhättan.

Här kan du ta del av lokaliseringsutredningen.

2023: Utredning om alternativ Nord och Syd

Utredningen jämför de två återstående genomförbara alternativen Syd och Nord, där Nord förordas.

Här kan du läsa utredningen (samrådsunderlaget).

2023: Ställningstagande för alternativ Nord

Trafikverket och Sjöfartsverket beslutar sig för att gå vidare med alternativ Nord, grundat på ”en samlad bedömning av alternativens effekter och konsekvenser samt i vilken utsträckning de uppfyller projektets ändamål och projektmål med minsta möjliga intrång och olägenhet utan oskälig kostnad samt med beaktande av övriga samhällsintressen”.

Här kan du läsa ställningstagandet.

2024: Trollhättans stad fattar beslut som möjliggör alternativ Nord

Kommunstyrelsen i Trollhättan ger positivt planbesked för en ny detaljplan som tillåter nya slussar i den norra dragningen.

Här kan du läsa om Trollhättans planbesked.

2024: Trafikverket, Sjöfartsverket och Trollhättans stad skriver under genomförandeavtal

Avtalet slår fast hur de tre parterna ska samarbeta om nya slussar i det norra alternativet.

Här kan du läsa genomförandeavtalet.

Vad är nationell plan?

Den nationella planen för transportinfrastruktur beslutas av regeringen och beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas. Planerna är 12-åriga och revideras vanligtvis en gång per mandatperiod. Nuvarande nationella plan gäller för åren 2022–2033.

Här kan du läsa nuvarande nationella plan.

Nästa nationella plan håller på att tas fram av regeringen. I oktober 2024 lämnade regeringen en infrastrukturproposition till riksdagen som röstade ja till den i december 2024. Nu fortsätter regeringen processen med att ta fram och besluta om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för 2026–2037.

Här kan du se en film som beskriver hur den nationella planen fungerar.

• Trollhättans stad behöver ta fram nya detaljplaner för att Trafikverket ska kunna bygga den nya slussanläggningen. Staden hanterar även bestämmelser för att bygga i naturreservatet Älvrummet.
• Riksantikvarieämbetet beslutar om vi kan få tillstånd för slussbygget i de delar av kanal- och slussområdet som är skyddade som statligt byggnadsminne. 
• Mark- och miljödomstolen beslutar om tillstånd för vattenverksamhet, efter samråd om slussbyggets miljöpåverkan.

Trollhättans stad – detaljplaner och naturreservatsbestämmelser

• Trollhättans stads detaljplaner reglerar vad man får göra på olika platser i staden. För att Trafikverket ska kunna anlägga slussar, bredda kanalen, bygga nya vägar, en ny bro över Bergkanalen och nya byggnader behöver staden upprätta nya detaljplaner som ger möjlighet till detta. Staden kommer under våren 2025 att hålla samråd om detaljplanerna och då kan den som vill lämna synpunkter till Trollhättans stad.
• En del av den nya slussleden går genom naturreservatet Älvrummet. För att Trafikverket ska få bygga där behöver Trollhättans stad ge Trafikverket dispens eller upphäva delar av naturreservatet. Just nu pågår arbete för att klargöra hur detta ska göras och se till att påverkan på skyddade områden blir så liten som möjligt.

Riksantikvarieämbetet – statligt byggnadsminne

• I Trollhättan är kanal- och slussområdet skyddat som statligt byggnadsminne eftersom det är en unik miljö med höga teknikhistoriska värden av nationell betydelse. Särskilt unik är möjligheten att uppleva tre generationers slussleder intill varandra. Regeringen beslutar om statligt byggnadsminne och Riksantikvarieämbetet är tillsynsmyndighet. Riksantikvarieämbetet bedömer om förändringar i området kan göras utan att det kulturhistoriska värdet går förlorat. Slussbygget berör en del av det statliga byggnadsminnet och Riksantikvarieämbetet behöver ge Trafikverket tillstånd för den nya bron över Bergkanalen, breddningen av Bergkanalen och hur den befintliga slussleden stängs och säkras. Trafikverket, Sjöfartsverket och Trollhättans stad har gemensamma möten med Riksantikvarieämbetet om hur slussprojektets påverkan på det statliga byggnadsminnet ska hanteras. I samband med att vi lämnar in ansökan till mark- och miljödomstolen i slutet av 2025 planerar vi att vara så långt framme i processen att vi har tillstånd från Riksantikvarieämbetet. 

Mark- och miljödomstolen – tillstånd för vattenverksamhet

• För att vi ska kunna bygga den nya slussleden i Trollhättan måste vi ha ett tillstånd för den vattenverksamhet som bygget medför. Det beslutar mark- och miljödomstolen om. I början av 2025 håller Trafikverket ett samråd där vi beskriver hur vattenverksamheten förväntas påverka miljön, till exempel grundvattennivåer, och vi informerar också om miljöpåverkan från slussbygget i stort, som till exempel buller. De synpunkter vi får in under samrådet tar vi med oss in i arbetet med vår miljökonsekvensbeskrivning, som vi lämnar in till mark- och miljödomstolen med tillståndsansökan. Det räknar vi med att göra i slutet av 2025. Mark- och miljödomstolens handläggning tar ofta omkring två år för stora projekt som slussprojektet. Under processens gång får särskilt berörda tillfälle att lämna in synpunkter till domstolen. 

...och så Länsstyrelsen!

• En annan viktig aktör är Länsstyrelsen, som är involverad i flera av processerna genom att de är regering och riksdags förlängda arm ut i landets regioner. Länsstyrelsen både ger råd och ansvarar för en del tillstånd, som till exempel vissa miljötillstånd.

För att vi ska få ansöka om tillstånd om vattenverksamhet i mark- och miljödomstolen måste vi äga marken som vi har tänkt bygga på. När sträckningen bestämts inleder vi därför så snabbt som möjligt en dialog med fastighetsägare vars hus står på mark som vi behöver för att kunna bygga. Oftast leder dialogerna till att vi kommer fram till en frivillig överenskommelse om inlösen, där vi köper fastigheten för marknadsvärdet plus 25 procent. Om vi inte kommer överens måste vi utöva det som kallas tvångsrätt i samband med ansökan till mark- och miljödomstolen.

Kan ni vara säkra på att få tillstånd från mark- och miljödomstolen?

Inget är någonsin säkert till hundra procent, men när vi lämnar in vår ansökan har många experter under lång tid tagit fram omfattande och grundliga utredningar som visar hur människa och miljö påverkas av slussbygget och vad vi gör för att minska de negativa konsekvenserna. Jurister är inkopplade för att se till att allt underlag är på plats som krävs för att vi ska få tillståndet.

Finns det ett slutgiltigt beslut om att bygga nya slussar?

Slussprojektet är beställt av regeringen – det ligger i nationell plan* och Trafikverket har fått i uppdrag att bygga nya slussar i ny sträckning. Det finns därmed ett beslut från högsta ort att slussarna i Trollhätte kanal ska byggas. Den formella gången är emellertid att regeringen fattar byggstartsbeslutet när tillståndet för vattenverksamhet från mark- och miljödomstolen är på plats.

Sedan behöver även andra aktörer ge vissa tillstånd. Till exempel behöver kommunerna upprätta nya detaljplaner och Riksantikvarieämbetet ge oss tillstånd för att bygga i de delar av Trollhättan som är skyddade som statligt byggnadsminne. Detta kan du läsa mer om här nedanför.

* Den nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas.

Här kan du se en film som beskriver hur den nationella planen fungerar.

I båda dessa leder finns 90-gradiga svängar som är omöjliga för dagens fartyg att navigera genom. De äldre slussarna utgör också statligt byggnadsminne, vilket skulle behöva upphävas för att kunna bygga här. Om man bygger om de gamla lederna försvinner möjligheten att beskåda flera generationer slussar samtidigt i Trollhättans kanal- och slussområde.

När de nya slussarna tagits i drift, oavsett placering, så kommer de befintliga slussarna stängas och säkras mot framtida dammbrott och rasrisker.

Alternativ Nords placering en bit ifrån området vid Åkers sjö bedöms ge möjligheter att utveckla och stärka det befintliga slussområdet som kulturhistoriskt besöksmål och skapa ytterligare värden för invånarna i Trollhättan.

Alternativ Nord berör naturreservatet vid Älvrummet. Reservatsbesluten säger att dispens kan ges för utvidgning och utveckling av befintlig slussled eller anläggande av ny slussled. Oftast kompenseras dock naturintrång och Trafikverket utreder möjligheten att skydda eller återskapa naturvärden på annan plats.

Den nya slussleden kommer att korsa Kärlekens stig. Vi bygger en passage förbi den nya slussen så att man fortsatt kan promenera utmed Kärlekens stig och på vägen passera den nya nedre slussen.

Allmänheten kommer att kunna korsa den nya slussleden både i dess nedre del mot Göta älv (Kärlekens stig) och i dess övre del mot Bergkanalen.

Utmed slussarna kommer allmänheten att kunna beskåda verksamheten från utsiktspunkter uppe på intilliggande berg.

Säkerhetsbestämmelserna kring hur man får bygga är hårdare i dag jämfört med för hundra år sedan, vilket gör att man inte kommer att kunna vandra utmed hela slussleden på ett nära avstånd. Man kommer inte att kunna komma lika nära fartygen som i dagens farled.

Senast Bergkanalen byggdes ut var på 1970-talet och sedan dess har storleken på fartygen ökat successivt och kanalen har nu nått sin maxkapacitet. För att säkerställa framkomligheten och öka säkerheten måste Bergkanalen, oavsett placering av slussleden, breddas/rätas ut, fast i olika omfattning. För alternativ Nord sker breddningen på sträckan mellan Olidebron och Klaffbron. Bergkanalen är i stora drag mellan 28 och 30 meter bred och vi pratar om att bredda med någonstans mellan fem och tio meter på specifika ställen. Exakt var breddningarna kommer att ske får vi återkomma till när vi gått in i det mer i detalj. Gångstråken utmed Bergkanalen är viktiga för Trollhättan och i färdigskedet ska Trollhätteborna kunna fortsätta promenera där.

Här kan du se en visionsbild som visar breddningen av Bergkanalen. Tänk på att det handlar om en vision och inte en exakt bild av hur det skulle bli i verkligheten.

Bergkanalen, vy mot Klaffbron.

För alternativ Nord bedöms byggtiden för slussleden bli cirka 5 år. Dessutom kommer förberedande arbeten att göras, till exempel ny bro över Bergkanalen. När nya slussar tagits i drift kommer de befintliga slussarna stängas och säkras mot framtida dammbrott och rasrisker.