Den bortglömda bron i Haga

Under jorden i Haga döljer sig många olika tidsepoker. Den äldsta vallgraven grävdes 1621 och under de arkeologiska undersökningar som under våren 2023 har utförts intill Rosenlundskanalen i Haga, får man en unik glimt av Göteborgs genom dess olika tidslager.

Som en del av förberedelserna inför byggnationen av Västlänken, inleddes de arkeologiska förundersökningarna i Haga 2014. Då upptäcktes en mur som man inte riktigt förstod sig på, och det fanns få kartor och ritningar som kunde ge några ledtrådar till konstruktionen.  Efter ytterligare studier visade sig muren vara ett brofäste till en relativt okänd bro i Göteborg.

Husarbron är lite okänd för göteborgarna. Den uppfördes under 1830-talet och är den första bron som förband Haga med Otterhällan och byggdes bland annat för att man ville öka flödet mellan stadsdelarna, berättar Tom Wennberg, arkeolog i Göteborg. I och med att industrialiseringen förändrade området kring Haga och Rosenlund, ville man även få in större båtar i kanalen, fortsätter Tom.

Sten för sten har nu arkeologerna tagit isär brofästet, för att få en tydlig bild över hur det var konstruerat. Husarbron var av samma typ som de broar som fanns inne i Göteborg under 1600- och 1700-talet; en stenbro med två brofästen och med en träbro i mitten som man kunde öppna för att få igenom båtar med master. Hela brofästet, murfundamentet, ligger på en rustbädd. Rustbädden består av stockar som ligger kors och tvärs och syftar till att inte få muren att sjunka ned i leran.

Den är den sista typen av de gamla broarna. Ingen av de äldre finns kvar, så detta var en unik chans att studera denna typ av äldre bro, säger Tom Wennberg.

Industrialiseringen påverkar området

Det händer mycket i Göteborg i takt med industrialiseringen. I Rosenlund byggs ett spinneri och andra verksamheter som kräver transporter. Rosenlundskanalen rätas ut och dras fram till Fiskekyrka och förlängs bort mot Pedagogen. Även området i Haga förändas och bland annat anläggs Sprängkullsgatan.

Stadsdelen får ett helt annat landskap, berättar Tom. Det man byggde i Göteborg under 1830-talet blir snabbt omodernt, så också Husarbron som revs efter cirka 30 år.

Den bro som kommer efter är Rosenlundsbron vilket är en representant för den nya tiden, industriperioden, en modern järnbro som går att vrida på för att få fram den tidiga industritrafiken.

Fortsatta undersökningar i Rosenlund

Fler undersökningar är planerade och nästa gång det är dags sker kommer nya utgrävningar utföras i Rosenlund.  

I Rosenlund hittar vi tre generationer av befästningar och här finns många av de gamla befästningarna kvar. De har klarat sig igenom många ombyggnationer och här har vi tidigare hittat delar av de äldsta befästningarna, säger Tom Wennberg.