Dubbelspår Hallsberg–Degerön Historiskt hyttområde vid Västra Å

Hyttruin söder om Bladsjön

Söder om Bladsjön löper en bäck som genomkorsar ett område där det ligger en hyttruin. Hyttruinen syns idag som en cirka 10×15 meter stor och cirka 3 meter hög kulle där slagg och skörbrända stenar sticker upp genom vegetationslagret. Fram till den arkeologiska förundersökningen som gjordes i hyttområdet har stora delar av det fungerat som en granplantering.

Det är känt att bergsmanshyttan anlades år 1643 och att den byggdes om år 1684. Den kom att byggas om ytterligare en gång, år 1777. Den senaste ombyggnationen innebar att den nästan helt bestod av sten med fyra varv mulltimmer upptill. Själva hjulet i hyttan drevs med underfall av ström från sjön Tibon, där det fanns en hålldamm. Ytterligare en damm, med fördämning av stenar ska ha funnits vid hyttan. Hyttan lades ner år 1847, efter mer än två hundra års verksamhet. Att en hytta lades ned berodde vanligtvis på att skogsråvaran till kol minskade.

Hyttområdet på 1800-talskartor

Bebyggelsen som funnits i hyttområdet vid Västra Å synliggörs genom historiska kartor. På en storskifteskarta från år 1810 är masugnen utritad med både symbol och text (figur 5). På båda sidor om bäcken finns ett större område täckt med slagg men förutom masugnen finns inga andra byggnader. I stället återfinns dessa på en Laga skifteskarta från 1834 (figur 6). I områdets västra del längs med den då befintliga vägen är två mindre byggnader markerade och norr om vattnet relativt nära masugnen finns ytterligare två byggnader. På kartan syns också hur dammverksamheten har påverkat vattendragets utbredning jämfört med kartan från 1810 (figur 5). På häradskartan från åren 1864–67 framgår att masugnen är nedlagd och i stället finns där på ungefär samma plats en kvarn. Kvar verkar dock de övriga byggnaderna som fanns uppmärkta på laga skiftes karta vara (figur 6).

Aktivitet sen 1600-talet

Den arkeologiska förundersökningen har kunnat påvisa spår efter aktiviteter kopplade till hyttområdet i form av en äldre markyta innehållande bland annat rikligt med slagg som preliminärt kan dateras till 1600–1700-talet, och den berörda ytan bedöms tillhöra samma tidsperiod. Marken bestod av rödfärgad silt med ett frekvent inslag av träkol och ställvis rikligt med slagg.

Försvunna byggnader och broar

Närmast vägen och bäcken finns rester efter en fundamentsliknande stenkonstruktion. Konstruktionen bestod av en rad med tätt lagda block och utgör rester efter en konstruktion som inte finns med på kartorna över området. Möjligen kan denna utgöra delar av någon sorts byggnad eller bro.

Några spår efter de byggnader och del av äldre väg som enligt 1834 års häradsekonomiska karta ska finnas i områdets västra del påträffades inte. En möjlig tolkning är att vägen har löpt över den berghäll som löper i nordost till sydvästlig riktning. Vegetationsskiktet som täckte berget var mycket tunt, vilket innebär att eventuella rester efter vägen sannolikt inte har bevarats. Det återfanns inga spår efter byggnaderna som är markerade på kartan och ytan föreföll i närmaste röjd på sten. En av byggnaderna verkar ha legat under den idag befintliga grusvägen. Kanske har ytan när den beretts inför planteringen av granar påverkats på ett för fornlämningsmiljön negativt sätt. Detta skulle i så fall kunna förklara avsaknaden av synliga spår efter byggnader om dessa stått på syllstenar.

Arkeologiska fynd

Samtliga fynd påträffades i kulturlager som bedöms utgöra en äldre markyta tillhörande hyttområdet. Fyndmaterialet påträffades relativt jämnt fördelade i de tre schakten och inga recenta fynd framkom. Sammantaget bekräftar den relativt låga frekvensen av föremål att undersökningsområdet låg i hyttområdets utkant och utifrån fynden av keramik och flinta dateras ytan preliminärt till 1600–1700-tal.

Kopplingar till arkeologiska upptäckter i närområdet

Lerbäcks bergslag har sitt kärnområde i Lerbäcks och Hammars socknar men bergshantering bedrevs sannolikt även i kringliggande socknar. I närområdet utgörs fornlämningarna huvudsakligen av lämningar som har koppling till verksamheten kring hyttan och dessa består främst av kolningsanläggningar.

Den äldsta jordbrukande kulturen i Sydskandinavien

I närområdet är lämningar från förhistorisk tid fåtaliga och de äldsta spåren efter någon form av aktivitet består av ett fåtal lösfynd av spetsnackiga och tunnackiga yxor av flinta eller bergart. Föremålen tillhör sannolikt den äldsta jordbrukande kulturen i Sydskandinavien, trattbägarkulturen (3900–2800 f.Kr.).

Fåtal fynd från Bronsåldern

Från yngre perioder som bronsålder är lämningarna fortsatt fåtaliga. Under hösten 2022 undersöktes på ett avstånd av knappt två kilometer söder om nu aktuella området två röselikande stensättningar som utifrån form och innehåll tolkas tillhöra bronsåldern.

Järnåldersgravar

Från järnåldern finns något fler kända fornlämningar i närområdet och dessa utgörs huvudsakligen av gravar, som till exempel de i Åsbro samhälle som bestod av två högar och en treudd. Förekomsten av gravar låter också förstå att det inom området bör finnas flera med gravarna samtida boplatsområden. Inventeringar som gjorts i området har dock huvudsakligen resulterat i lämningar kopplade till skogsbruk och endast ett fåtal förhistoriska lämningar. Utifrån gravarnas placering i landskapet verkar flera av dessa ligga nära äldre kommunikationsvägar, vilket kanske kan ses som en förklaring till avsaknaden av boplatser. Boplatserna har kanske helt enkelt legat på någon annan plats.

Vem gör vad inom arkeologin?

Trafikverket är exploatör och ansöker om arkeologiska undersökningar hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för de arkeologiska undersökningarna och upphandlar arkeologiföretag som utför arbetet. Trafikverket bekostar och kontrollerar att de planerade arbetena utförs. Det företag som genomförde de arkeologiska undersökningarna i hyttområdet vid Västra Å var Arkeologikonsult.