Flera län Hässleholm–Älmhult, kontaktledningsbyte

Om projektet

Järnvägen mellan Hässleholm och Älmhult utgör en del av Södra stambanan som är dubbelspårig och hårt trafikerad av såväl godståg, fjärrtåg som pendeltåg. Kontaktledningen längs med sträckan är mycket sliten på båda spåren och risken för tågstörningar ökar. För att öka driftsäkerheten och tillförlitligheten så att trafiken blir robustare, moderniserar vi kontaktledningssystemet på Södra stambanan, i Skåne och Kronoberg. Arbetet görs framförallt nattetid men det kommer också att av säkerhetsskäl krävas att banan stängs för all trafik under ett par tillfällen varje år innan allt arbete är klart. 

Hur ser trafiken ut på sträckan?

Sträckan är cirka 6 mil lång och en av Sveriges mest trafikerade dubbelspår med en trafik på totalt 170 tåg per dygn, som bedöms öka de kommande åren till cirka 180 tåg per dygn. Mötesstationerna finns i:

• Ballingslöv
• Hästveda
• Mosselund
• Osby
• Tunneby
• Killeberg
• Älmhult.

Uppehåll för resandeutbyte görs i Osby av både Krösatåg och Öresundståg. Krösatågen stannar även i Ballingslöv, Hästveda och Killeberg. Godstågen stannar normalt inte mellan Hässleholm och Älmhult mer än vid förbigångar, undantag av tåg till och från industriområdet Osby.

Genom att byta ut kontaktledningssystemet ökar driftsäkerheten på sträckan Hässleholm-Älmhult. På Älmhults bangård byter vi också kontaktledningsbryggor och bangårdsbelysning.

Vad händer nu?

Kontaktledningsbytet startade mitten av januari 2022, ett arbete som kommer mestadels pågå nattetid. Under åren 2022-2026, planerar vi för en del totalavstängningar på Södra stambanan. Vi kommer vid dessa tillfällen göra inkoppling av ny anläggning och då måste spåren stängas för all tågtrafik. För tider när vi stänger järnvägen se tidsplanen.

Säkerhet vid järnväg

Att arbeta med järnvägens elledningar ställer stora krav på säkerheten och kräver ibland att båda spåren är stängda. Avstängningarna sker främst under nattetid och veckoslut då färre resenärer är i omlopp. Mer om när avstängningarna är aktuella och om ersättningstrafik kommer att finns att läsa löpande hos de tågoperatörer som trafikerar sträckan.

Vårt kontaktledningssystem och hur det är byggt

Järnvägens kraftförsörjningssystem är komplicerat. För att tågtrafiken ska fungera utan störningar, finns det höga tekniska krav på våra anläggningar. Strömmens väg kan beskrivas som ett kretslopp där kontaktledningssystemet spelar en betydande roll.

När ett tåg passerar går strömmen via kontaktledningen och tågets strömavtagare ner i loket och motorn. Strömavtagaren måste hela tiden ha kontakt med ledningen. Kontaktledningen är upphängd i stolpar, som på ett rakspår står med 60-65 meters mellanrum. I skarpa kurvor står stolparna tätare.

Ström med rätt spänning och frekvens matas ut i kontaktledningen som består av kontakttråd med bärlina och bärtrådar. Ledningen hängs upp i utliggare, som låter ledningen gå i sicksack över spåret för att man skall få så jämnt slitage som möjligt på lokets strömavtagare. Kontaktledningen måste vara på samma nivå över spåret, normalhöjden är 5,5 meter.

Stolparna bär upp ett antal olika typer av ledningar vid spåret. I Sverige handlar det om kontakttråden och bärlina och ibland hjälpkraftledning, återledning, förstärkningsledning, AT-ledning och jordlina. På stolparna går det sedan att montera fästen för upphängningsanordningar till de olika ledningarna.

Fundamentet ser till att stolpen står stabilt och att den håller sig i rätt position. Det är viktigt att fundamentet är stadigt därför att kontakttråden, som via utliggarna är upphängt i stolpen, inte får röra sig för mycket i sidled. Små rörelser i fundamentet kan ge upphov till stora rörelser högre upp i stolpen. Fundamenten är oftast tillverkade i betong.