Beslut fattat om Norrbotniabanans infart i Luleå
Trafikverket har tagit ställning till vilken väg Norrbotniabanan ska ta in i Luleå. Det västra korridoren kommer ligga till grund för den fortsatta planeringen, och det östra korridoren avförs nu från fortsatt utredning.
– Det här innebär att vi satsar framåt med en lösning som tryggar gods- och persontransporter året runt och banar väg för den gröna omställningen. Med den här lösningen kan vi säkerställa riksintressena och uppnå de transportpolitiska målen. Vi kommer kunna bygga ett tillförlitligt och robust transportsystem, där vi halverar restiderna och säkerställer persontrafiken och transporter för industri och sjöfart, säger Helena Eriksson, regional direktör, Norra regionen.
Under de senaste åren har vi tillsammans med intressegruppen som bland annat består av kommuner, Länsstyrelsen och Region Norrbotten, utrett om den östliga korridoren för Norrbotniabanans infart till Luleå skulle vara möjlig.
– Resultaten visar att den östra korridoren med en öppningsbar bro vid Hamnholmen inte uppfyller kraven för ett robust och långsiktigt hållbart transportsystem för varken järnväg eller sjöfart. Det är också helt oberoende av kostnadsbilden, säger Urban Eriksson, åtgärdsansvarig för Norrbotniabanan.
Rapporten som sammanfattar de utredningar vi gjort kring den östra korridoren har varit på remiss hos representanter för den regionala intressegruppen. Sammantaget har det kommit in 15 remissvar.
– En del av svaren förespråkar den östliga korridoren med hänvisning till samspelet mellan trafikslagen om man kunde passera Kallax flygplats och dessutom ha en genomgångslösning i Luleå. Jag kan bara konstatera att vi ser nyttorna, men det förutsätter ju i så fall att transportsystemet fungerar så som man har tänkt – att det är pålitligt och att vi inte behöver ställa in trafik, säger Urban Eriksson åtgärdsansvarig för Norrbotniabanan på Trafikverket. Han fortsätter,
– Vi har också fått remissvar från bland annat Sjöfartsverket och Försvarsmakten som stödjer vår analys av den kompromiss som skulle krävas mellan sjöfart och tågtrafik. En fungerande sjöfart är en avgörande förutsättning för den gröna omställningen, och det är viktigt att vi säkerställer sjöfartens behov, säger Urban.
Hur går arbetet vidare?
Nu när Trafikverket tagit ställning till vilken väg som Norrbotniabanan ska ta in i Luleå är nästa steg att ta fram järnvägsplaner. Det är detaljerade beskrivningar av hur sträckningen av järnvägen ska se ut och hur den ska byggas inom den valda korridoren. Ett första informationsmöte är planerat under första halvan av 2025.
– Planarbetet tar generellt mellan 4–5 år och här är samarbetet med kommunen oerhört viktigt. Vi redan påbörjat vårt samarbete och nu kommer det fördjupas under de närmsta åren, förklarar Marie Eriksson, chef för enhet nord på Norrbotniabanan, och ansvarig för sträckan Skellefteå-Luleå.
Frågor och svar
Det är fortfarande för tidigt att säga om en fastighet inom korridoren blir påverkad. Efter årsskiftet påbörjar vi arbetet med att ta fram järnvägsplaner. I denna process bjuder vi in de som är särskilt berörda till samråd, till exempel fastighetsägare som bor nära där vi planerar att bygga järnvägen, att tycka till. Alla synpunkter är viktiga för att vi ska få kunskap om faktorer att ta hänsyn till i vårt fortsatta arbete. Ett första informationsmöte är planerat till första halvan av 2025, därefter kommer vi också bjuda in till samråd.
Du är välkommen att maila oss på norrbotniabanan.trafikverket.se, då kan vi sätta dig i kontakt med våra projektledare och markförhandlare.
Det är ännu för tidigat att säga. Efter årsskiftet påbörjar vi arbetet med att ta fram järnvägsplaner. I denna process bjuder vi in de som är särskilt berörda till samråd, till exempel fastighetsägare som bor nära där vi planerar att bygga järnvägen, att tycka till. Alla synpunkter är viktiga för att vi ska få kunskap om faktorer att ta hänsyn till i vårt fortsatta arbete. Ett första informationsmöte är planerat till första halvan av 2025, därefter kommer vi också bjuda in till samråd.
En ny väg eller järnväg påverkar omgivningen och byggandet väcker självklart många frågor. Ofta måste vi ta ny mark i anspråk för utbyggnaden. När vi tar fram en vägplan eller järnvägsplan är utgångspunkten att vi ska göra så lite intrång på andras mark och ställa till med så lite problem för de boende som möjligt. Vi ska göra det som behövs för att minska skador, så länge kostnaderna för det är rimliga. Det går dock inte att undvika intrång och olägenheter helt, hur omsorgsfullt vi än planerar.
I järnvägsplanerna gör vi detaljerade beskrivningar av var och hur banan ska utformas. Det arbetet tar normalt 4–5 år.
I första hand siktar vi på att göra klart järnvägsplanerna. Men vårt uppdrag är att ha spaden i backen på någon delsträcka mellan Skellefteå och Luleå inom planperioden, alltså senast 2032.