Flera län Kulturmiljö och arkeologi i Ostlänken

Om projektet

Kulturmiljö är en av de mest betydande miljöaspekterna som hanteras inom Ostlänken. Det finns ett stort antal och varierande typer av kulturmiljöer längs med sträckningen. Dessa kan tillskrivas olika former av värden såsom kunskapsmässiga värden, estetiska värden eller upplevelsevärden och de har stor betydelse i arbetet för en hållbar samhällsutveckling. Fornlämningar är skyddade av Kulturmiljölagen, men för att kunna bygga Ostlänken måste fornlämningarna tas bort. Det sker genom arkeologiska undersökningar och innebär att lämningarna dokumenteras och att fornfynd tas till vara. Det arkeologiska materialet analyseras och avrapporteras och fynden förvaras i arkiv.

Se en syntolkad version om filmen som beskriver det arkeologiska arbetet kring Ostlänken

Vem gö​r vad inom arkeologin?

I detta sammanhang är Trafikverket en exploatör. I enlighet med Kulturmiljölagen görs en ansökan hos länsstyrelsen om arkeologisk undersökning. Länsstyrelsen ansvarar för de arkeologiska undersökningarna och upphandlar det arkeologiföretag som ska utföra arbetet. Trafikverket bekostar undersökningarna och säkerställer att de planerade arbetena utförs i god tid innan byggstart.

I regeringens tillåtlighetsbeslut till Ostlänken ingår också att Trafikverket ska förmedla arkeologiska resultat.

Vårt arkeologiska arbete

Den 16 mil långa sträcka som Ostlänken utgör går genom tre län – Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län. Alla tre länen har varit betydelsefulla områden för bland annat bosättningar och handel under sten-, bron- som järnålder och är så än idag.

I vårt arbete med kulturmiljöer tar vi bland annat reda på var i landskapet det finns fornlämningar. I dagsläget beräknas Ostlänken beröra cirka 650 fornlämningar. Arbetet med dessa påbörjades redan 2015 och de arkeologiska fältarbetena beräknas vara klara 2028. Rapporteringsarbete pågår löpande, men är för hela Ostlänken uppskattningsvis färdigt 2029-2030.

Vad är en fornlämning?

Fornlämningar är spår i landskapet efter människors aktiviteter under forna tider, närmare bestämt före år 1850. Exempel på lämningar som idag syns ovan mark är gravar uppbyggda av stenar till gravrösen. För att en lämning ska klassas som en fornlämning ska den, enligt Kulturmiljölagen, blivit till genom ”äldre tiders bruk” och vara ”varaktigt övergiven”.

Hur går en undersökning till?

Varje fornlämning undersöks i upp till fyra separata steg.

• Steg 1-2: arkeologisk utredning i två etapper – arkivutredningar och sedan mindre arbeten i fält.
• Steg 3: arkeologisk förundersökning – fornlämningen avgränsas, dateras och beskrivs inför nästa steg.
• Steg 4: arkeologisk undersökning – fornlämningen undersöks i sin helhet och den avlägsnas.

Inför varje steg behöver vi göra en ansökan till länsstyrelsen, som tar beslut att en utredning eller undersökning ska genomföras. En vetenskaplig rapportering sker innan länsstyrelsen kan ta beslut om nästa steg.

Platser och arkeologiska fynd

Under 2021 gjordes en förundersökning av området runt Resebromosse, söder om Norrköping. Redan på 30-talet hittades ett bronssvärd på platsen och vid den tidiga arkeologiska utredningen inför Ostlänken påträffades en järnyxa från äldre järnåldern. Den låg i en 17 meter bred förhistorisk väg. Vid förundersökningen hittades fler förhistoriska vägar men också en bronsbrynja som troligen är från vikingatiden.

2022 förundersöktes ett flertal större grav- och boplatsområden längs Trosaåns dalgångm varav Sille högar bedöms vara en av de mer spännande platserna. Det är ett stort gravfält från yngre järnålder (vendel-, vikingatid) med 40 synliga gravar. Norr och söder om Sille högar har boplatslämningar från bland annat bronsålder förundersökts.

Under 2023 genomför arkeologer utredningar och förundersökningar längs olika delar av Ostlänkens sträcka. I Östergötland förundersöks ett omfattande järnåldersgravfält samt en fornborg vid Landsjö, drygt 1,5 mil söder om Norrköping. I Södermanland pågår en arkeologisk förundersökning av gravar och boplatslämningar från järnåldern vid Tystberga, knappt tre mil norr om Nyköping. 

Inför byggandet av Kardonbanan undersökte arkeologer platsen Ströja, lokaliserad på Malmölandet norr om Norrköping. Under järnåldern fanns här stormannagård, en vikingatida by och en viktig handelsplats. Bland fynden påträffades så kallade guldgubbar vilket är mycket små guldbleck på vilka människomotiv har präglade. Här hittades också forntida handelsmynt samt vackert glas från fjärran.

​​​Filmen om Ströja

StoryMaps

Vill du läsa mer om kulturmiljö och arkeologiska fynd längs med Ostlänkens sträckning kan du göra det i projektets StoryMap. Det är en interaktiv karta som uppdateras löpande med berättelser om historiskt intressanta platser, fornlämningar och fynd.

Här kan du utforska vår StoryMap och de platser, fynd och fornlämningar som arkeologerna hittat längs med Ostlänkens dragning.