Logga in
Logga in

Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg Musslor, salamandrar och Ostlänken

Vad har tjockskalig målarmussla och större vattensalamander med Ostlänken att göra? De lever i och kring värdefulla vattendrag i landskapet där den nya järnvägen ska dras och de ska skyddas och bevaras.

På Östgötaslätten drygt 15 km väster om Linköpings tätort rinner Kapellån genom ekhagarna vid gårdarna Tolefors och Lagerlunda. Kapellån är speciell, den har inte rätats ut som många andra vattendrag i jordbrukslandskapet utan slingrar sig fram genom landskapet. Det skapar förutsättningar för höga naturvärden. Delar av området och ån är skyddat som Natura 2000-område, EU:s nätverk av skyddade områden och hyser en mångfald av naturtyper och arter. Kapellån är hem åt tjockskalig målarmussla. Det är genom detta landskap och över Kapellån som vi ska bygga Ostlänken.

Tjockskalig målarmussla är fridlyst och hotad

- Den tjockskaliga målarmusslan är fridlyst och klassas i den svenska rödlistan som starkt hotad. Hotet består främst av försämrade livsmiljöer för musslorna som människan orsakar. Det kan handla om rensning och kanalisering av vattendrag som leder till att bottensubstrat helt eller delvis försvinner. Även försurning och övergödning kan påverka musslorna negativt. De är dessutom beroende av värdfiskar för sin fortplantning, vilket ställer krav på att de finns i vattendraget. När vi bygger Ostlänken måste vi ta stor hänsyn till de höga naturvärdena och de tjockskaliga målarmusslorna i Kapellån och säkerställa att de inte påverkas negativt, berättar Matts Claesson, miljöspecialist vid Trafikverket.

För att kunna bedöma vilken påverkan Ostlänken kan få på naturmiljön och djurlivet har Trafikverket ansvar att kartlägga och dokumentera de naturvärden som finns i området där den nya järnvägen ska byggas.

260 småvatten, diken och våtmarker inventerades

- Vi börjar med att sammanställa befintlig kunskap och information. Det finns mycket kunskap att hämta hos länsstyrelsen och kommunen. Därefter genomför vi en kompletterande naturvärdesinventering i fält, berättar Matts Claesson.

Naturvärdesinventeringen som genomfördes våren och sommaren 2021 identifierade bland annat 550 naturvårdsarter, så kallade extra skyddsvärda arter, varav 85 var rödlistade. En groddjursart som sattes under lupp var större vattensalamander. Eftersom den har försvunnit från flera platser i Sverige har Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram för att kartlägga och inventera arten. Större vattensalamander är fridlyst och får inte fångas, dödas, skadas eller flyttas.

- Vi lät inventera 260 småvatten, diken och våtmarker i alla storlekar för att specifikt eftersöka större vattensalamander och vi hittade den i området där vi ska bygga Ostlänken. Även den ska vi se till att skydda och bevara, säger Matts Claesson. 

Kort om

Naturvärdesinventering

En naturvärdesinventering är en kartläggning och dokumentation av ett områdes naturvärden. Den fungerar som underlag till olika tillståndsansökningar för att kunna bedöma påverkan på naturmiljöer vid till exempel exploatering av ett järnvägsbygge som Ostlänken. Den redovisar naturvårdsarter, landskapsobjekt och naturvärdesobjekt som är beskrivna och indelade i klasser - från skyddsvärda till rödlistade.

Rödlistan

Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.