Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg Ostlänken – Nya fynd efter stenålderns pionjärer på Kolmårdstaket
Kolmårdsbranten i Norrköpings kommun har länge varit i centrum inom svensk stenåldersarkeologi. Dagens arkeologiska utredningar ger ytterligare insikter om denna förhistoriska period.
För cirka 100 år sedan genomförde folkskoleläraren Torsten Engström och geologen Harald Thomasson omfattande inventeringar längs med Kolmårdens sluttning mot Bråviken. På nivåer mellan 20 och 30 meter över dagens havsnivå hittades fynd av keramik vid Åby, Krokek, Fagervik och Kvarsebo. Yngre stenåldersboplatser, daterade cirka 6000-3700 år sedan, vid Kolmårdsbranten är idag klassiska inom svensk arkeologi.
Men vad finns egentligen uppe i Kolmården?
Först nu, i och med projekteringen av Ostlänken på Kolmårdstaket, börjar vi få bättre kunskaper om den äldre stenåldern i området, daterad cirka 12 000–6 000 år sedan. Under den tiden var Kolmården ett skärgårdslandskap i Östersjön.
- Intill sjön Gullvagnen och kring Böksjön har arkeologer hittat flera platser med fynd från äldre stenålder. Fortsatta undersökningar i området kommer ge nya, viktiga kunskaper om dessa människors livsvillkor, kontaktnät och föreställningsvärld, säger Magnus Johansson, projektledare arkeologi, Trafikverket.
I dagarna genomför Arkeologerna kompletterande utredningar inför Ostlänken, bland annat vid Böksjön. Där har de nu hittat enstaka avslag i stenmaterialet kvarts. Det är rester från tillverkning av egg-redskap. I det här sammanhanget är det inte mängden fynd som är avgörande utan var de hittas. Det bidrar till förståelsen för hur människor nyttjade landskapet under den äldre stenåldern.
- Just det här enskilda fyndet påträffades intill Böksjön, cirka 77 meter över dagens havsnivå. Preliminärt ger det en datering till cirka 10 000 år sedan, förklarar Ann Westermark, Arkeologerna, Statens Historiska Museer.
Fynd
