Flera län Viskadalsbanan, plankorsningsåtgärder

Om projektet

Sträckan Borås–Varberg är cirka 80 kilometer lång och här finns cirka 220 plankorsningar. Många av dem är oskyddade järnvägsövergångar. För att minska risken för plankorsningsolyckor på sträckan planerar vi främst att stänga (slopa) flera plankorsningar. Där plankorsningarna stängs kommer vi i vissa fall att bygga ersättningsvägar.

Projektet är uppdelat i tre etapper och sträckan Skene–Veddige är den första. Varje etapp innehåller cirka 50 plankorsningar som ska åtgärdas.

Varför tar det så lång tid?

Att rusta upp plankorsningar är en lång process. Detta för att det oftast kräver tillgång till mark och därmed berör enskilda fastighetsägare. I vissa fall går det att stänga en plankorsning och istället leda om trafiken till en annan, säkrare plankorsning eller till en planskild korsning. Det kräver dock att Lantmäteriet godkänner en fastighetsreglering, vilket betyder att man tar bort rätten att korsa järnvägen. Ett beslut från lantmäteriet kan överklagas av alla som är direkt berörda av fastighetsregleringen, vilket gör att tiden för att stänga en plankorsning kan ta allt från sex månader upp till två år beroenden på plankorsningens förutsättningar.

Vad händer framöver?

Lantmäteriet utreder och beslutar vilken typ av åtgärd som ska utföras vid de olika plankorsningarna. Det kan vara att stänga en plankorsning, sätta upp skyltar, montera staket, bygga ersättningsvägar eller bygga om en plankorsning till en bomanläggning. Trafikverkets ambition är att åtgärda de utpekade plankorsningarna så fort Lantmäteriets beslut vinner laga kraft. 

Hur berörs du?

Om du har rätt att trafikera en plankorsning som ska stängas, kommer du att bli kontaktad och kallad till en lantmäteriförrättning. Det är Lantmäteriet som beslutar vilka åtgärder som ska utföras när ett överfartsservitut ska upphävas. Det kan vara exempelvis ersättningsvägar, fastighetsreglering av mark eller ekonomisk ersättning. Ofta blir det en kombination av flera alternativ.